Forskartorget träffar Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotikare på Kungliga biblioteket

Kungliga Bibliotekets historia sträcker sig ända bort till Gustav Vasas dagar. På Forskartorget tillhör den anrika institutionen dock nykomlingarna.

Även om KB är en ny aktör på Forskartorget är verksamheten inte någon novis på Bokmässan. Det nya är att KB flyttat in sin monter på Forskartorget. En av anledningarna är att biblioteksinslagen på mässan har blivit allt mindre.

– Från början hette det faktiskt Bok- och Bibliotek. Men fokus har allt mer flyttats från biblioteksområdet till att riktas mot förlag, utgivning, bokproduktion och författarsamtal. Vi har känt att det blir allt mindre relevant för oss att finnas med i en egen monter, säger Lars Ilshammar, bitr. riksbibliotekarie på KB.

Men även om mässans biblioteksfokus har avtagit är kopplingen till forskning fortfarande väldigt viktig för KB.

– Det står till och med i portalparagrafen i vår instruktion att vi ska främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla källmaterial och en effektiv forskningsinfrastruktur. Vi tjänar forskningen både genom att bygga de nationella samlingarna av allt utgivet material och genom att bygga informationssystem som t.ex. Libris och SwePub. Det vill vi trycka på samtidigt som vi vill arbeta för att skapa en god relation till forskningen, vilket gör det relevant för oss att bli en del av Forskartorget.

Brett uppdrag

Förutom olika seminarier kommer besökarna kunna ta del av program, berättelser om bland annat den nationella biblioteksstrategin, demokratins 100-årsjubileum och en ögonvittnesskildring av Stockholms blodbad på Forskartorget, där även KB ställer ut.

Det Lars Ilshammar hoppas att besökarna ska ta med sig hem är insikten om att KB har ett brett uppdrag.

– Vi är en stor del av samhällets gemensamma minne och samlar inte bara tryckt material utan även radio, tv, dataspel, film, musik och en stor del av det svenska webbinnehållet.

En annan förhoppning är att besökarna ska känna att KB är öppet för alla.

– Vårt nationalbibliotek är inte bara reserverat för forskare. Man kan komma till oss och ha vilka frågeställningar som helst och behöver inte vara docent eller doktorand för att ta del av våra tjänster.

Framtid

För framtiden hoppas Lars Ilshammar att KB ska fortsätta vara samhällets gemensamma minne, trots att medier och medieformer expanderar snabbt och den stora utmaningen i att utröna hur och vad för information i sociala medieflöden som ska samlas in.

– Jag hoppas också att vi lyckats lösa frågan om att tillgängliggöra våra samlingar utanför Humlegården och att vi på så vis skapat en större jämlikhet över den geografiska ytan.

En strävan är även att morgondagens KB ska vara en ännu mer relevant resurs för forskningen.

– Det kräver bland annat att vi kan följa med i forskningens utveckling och efterfrågan på t ex stora samlade datamängder. Därför bygger vi nu ett datalabb för bl.a. text-datamining.

Lars Ilshammar beskriver sitt arbete som väldigt omväxlande där han under arbetsdagen formligen kastas mellan medeltida handskrifter och sociala medier.

– Jag trivs med att arbeta mitt i det gemensamma kulturarvet. Att få bidra till att vårda våra nationella samlingar och föra dem vidare in i framtiden är ett fantastiskt roligt jobb.

Text: Anette Bodinger Larsson