PROGRAM PÅ FORSKARTORGET 2026

FREDAG 25 SEPTEMBER

09.30–10.00
Så beter sig medierna på Tiktok
Ta del av studie som presenterar dels en analys om vad nyhetsmedierna lägger upp på plattformen Tiktok dels en intervjustudie om ungas användning av Tiktok. Hur påverkades valrörelsen av inlägg på Tiktok? Institutet för mediestudier samarbetar just nu i Sveriges första fleråriga sammanhållna projekt om Tiktok.
Medverkande: Andreas Widholm, docent och medieforskare, Stockholms universitet, Rebecca Bengtsson Lundin, lektor och medieforskare, Södertörns Högskola, och Helena Giertta, chef för Institutet för mediestudier
Arrangör: Institutet för mediestudier

09.50–10.05
Klimatförändringar och omställning till klimatneutralitet – fokus på kunskap, handling och undervisning
Samhället måste minska utsläpp av växthusgaser och nå vad som kallas klimatneutralitet, eller nettonollutsläpp. Det innebär ett fokus på effektiva lösningar och handling, och också den roll som kunskap och undervisning har i omställningen.
Medverkande: Cecilia Lundholm, professor i pedagogik med inriktning undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. 
Arrangör: Vetenskapsrådet

10.25–10.40
Vem tror du att du är?  Om DNA och identitet
Under senare år har allt fler vänt sig till DNA för att få svar på frågor om identitet. Nya metoder har gjort det billigare att analysera DNA och vi har sett en dramatisk ökning i användningen av DNA inom akademisk forskning och bland privatpersoner. Vetenskap & Allmänhet undersöker i ett nytt projekt tillsammans med Umeå universitet hur släktforskare använder DNA-analyser, och hur tekniken påverkar synen på identitet, kultur och släktskap.
Medverkande: Ulrika Björkstén, fil.dr i fysikalisk kemi, en representant för släktforskarföreningar samt en disputerad etnolog
Arrangör: Vetenskap & Allmänhet

10.45–11.00
Sanningskommissionen för det samiska folket
Ett samtal om forskningsetik, samisk forskning samt exempel på fördrivning och landförlust. Utifrån forskningsantologin, Marken, vattnet, tankarna – konsekvenser för samer av svensk politik, berättar redaktörerna för antologin om dess unika position och omfång. En presentation av bakgrund och globalt sammanhang.
Medverkande: Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier, Umeå universitet, Jonas Monié Nordin, docent i historisk arkeologi och forskare i samisk arkeologi, och Gunlög Fur, professor i historia, Linnéuniversitetet
Arrangör: Regeringskansliet, Sanningskommissionen för det samiska folket

11.05–11.20
Level up eller break down
Har du någon gång undrat varför tonåringen spelar så mycket, eller oroat dig för hur skärmtiden påverkar skola, sömn och relationer? Spel är en självklar del av många unga människors vardag, men när övergår det från en rolig aktivitet till att påverka hälsa och vardagsliv negativt? Välkommen till ett forskarsamtal om ungas gaming, psykiskt mående, vänskapsrelationer och föräldrarollens påverkan på spelvanorna.
Medverkande: Sevtap Gurdal, docent i barn- och ungdomsvetenskap, och Sabina Kapetanovic, docent i psykologi. Båda Högskolan Väst
Arrangör: Forte

11.25–11.40
Narkotikapolitik som dödar?
Sverige har hög narkotikadödlighet och en politik präglad av hårda straff, kontroll och stigma. Samtidigt byggs sprutbyten, överdosprevention och underhållsbehandling ut. Hur kan vi förstå denna till synes motstridiga utveckling? Och är Sverige på väg mot en mer human, kunskapsbaserad narkotikapolitik eller mot ökad kontroll och repression?
Medverkande: Torkel Richert, socionom och professor i socialt arbete, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

11.45–12.00
Folkbildningens tillitsbygge i Norden
Tilliten kallas ibland för det nordiska guldet. Lars Trägårdh har forskat i folkbildningens roll för den starka sociala tilliten i Norden och lyfter också fram folkbildningen i kulturkanon för Sverige. Anu Koivunen har nyligen varit redaktör för 100-årshistoriken av finländsk public service, som också lyfter fram dynamiker av folkbildning och tillit.
Medverkande: Lars Trägårdh, PhD i historia och professor, Uppsala universitet, och Anu Koivunen, fil.dr i medieforskning och professor, Åbo universitet
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

12.05–12.20
Utvecklande litteraturundervisning – Praktiska boksamtal på vetenskaplig grund
Hur kan skolan väcka elevers intresse för skönlitteratur och läsning genom boksamtal? Med utgångspunkt i forskningsprojektet Alla läser! visas på konkreta exempel från arbete med de litterära genrer som är vanligast i skolan: noveller, roman och poesi. Föreläsningen visar också på hur samtalet blir en språngbräda till eget skrivande, muntliga framträdanden, debatter och rollspel med mera.
Medverkande: Olle Nordberg, universitetslektor i litteraturvetenskap, lärarutbildare och docent i svenskämnets didaktik, Uppsala universitet, m.fl
Arrangör: Liber

12.25–12.40
Ny forskningsöversikt om undervisning i fysik
Hur kan fysikundervisningen utformas för att utveckla elevers förståelse av naturvetenskapens karaktär? Det är en grundläggande frågeställning i en ny systematisk forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet. Översikten vänder sig till fysiklärare på högstadiet och i gymnasiet och kan ge underlag för lärarens didaktiska val.
Medverkande: Ilana Manneh, fil.dr i naturvetenskapernas didaktik och projektledare, Skolforskningsinstitutet, och Jesper Haglund, lektor, Karlstads universitet
Arrangör: Skolforskningsinstitutet

12.45–13.00
WrAIting?! Blir skrivandet någonsin detsamma?
Skrivande och skrivundervisning är heta ämnen – drivna av debatter om skrivkris, AI och fusk. Men vad står egentligen på spel? Hur rustar vi elever för en framtid där texter kan genereras på sekunder? Föredraget ger nycklar till undervisning som utvecklar elever att vilja, kunna och våga skriva – för att delta i demokratin och göra sina röster hörda.
Medverkande: Åsa Wengelin, professor i svenska språket, Göteborgs universitet, Victoria Johansson, professor i svenska med didaktisk inriktning, och Erika Sturk, fil.dr i språkdidaktik, Umeå universitet
Arrangör: Göteborgs universitet

13.05–13.20
Konst och kunskap
Vad kan vi egentligen veta om ett konstverk? Går det att förstå konst utifrån dess egna villkor? Och hur formar konstverkets visuella och materiella egenskaper den kunskap som skapas om det? Konst och vetenskaplig kunskapsproduktion diskuteras utifrån en målning av Otto Dix.
Medverkande: Jessica Sjöholm Skrubbe, professor i konstvetenskap, Stockholms universitet, och Svanté Helmbæk Tirén, intendent, Konstakademien
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

13.25–13.55
Den starkes rätt
Auktoritanismen växer i takt med att demokratin försvagas. Idealet om en regelbaserad världsordning hotas av en som bygger på den starkes rätt. Detta märks i såväl makropolitiken som i en renässans för patriarkala och hierarkiska strukturer och ett förakt för svaghet. Varför kommer denna motreaktion mot liberalism och jämställdhet just nu
Medverkande: Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, och Karin Pettersson, kulturchef, Aftonbladet
Arrangör: Svenska kyrkan

14.00–14.15
Kultur är hälsa!
Kulturen och särskilt musiken berikar inte bara våra liv utan även själen. Ta del av ett samtal om kulturens avgörande roll i samhället med professor Eva Bojner Horwitz tillsammans med
Alexandra Charles.
Medverkande: Eva Bojner Horwitz, professor i kultur och hälsa, Karolinska Institutet, och Alexandra Charles från ideella föreningen Alexandra – för Kvinnor & Hälsa
Arrangör: Alexandra – för Kvinnor & Hälsa

14.20–14.35
Vart tog alla byråer vägen?
I början av 1900-talet växte Sveriges offentliga förvaltning. För varje möjligt område inrättades en byrå: Linjebyrån, Vitamin och Husdjursbyrån… Byråkratin sköttes av experter som utförde uppgifter utan inblandning av känslor och åsikter. När de ersattes av team, insynsråd, konsulter och samordningskanslier gick något förlorat. Men vad?
Medverkande: Rasmus Fleischer, fil.dr i historia, Stockholms universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

14.40–14.55
Byråkraten, den liberala demokratins riddare
Medverkande: Chris Heffenden
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

15.00–15.15
Run-Janne – en legendarisk runforskare
Med smeknamnet Run-Janne fick runforskaren Sven B.F. Jansson tidigt en folklig förankring. Många lyssnade till hans föredrag i radio och föreningar. Till honom ringde man för att berätta om nyfunna runstenar. Samtidigt var han en högt aktad forskare som belönades med en personlig professur och många utmärkelser. Under åren 1966‒1972 gjorde han som riksantikvarie stora insatser inom kulturminnesvården.
Medverkande: Lars Engwall, professor emeritus, Uppsala universitet, KVHAA
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

15.25–15.55
Sverige i ett hotat Arktis – när isen smälter
Sverige har unika förmågor att forska och verka i Norra ishavet, och dessa behövs internationellt. I Arktis smälter isarna och världsläget förändras i allt från miljö och forskning till handel och politik. Hur kan svensk polarforskning bidra till en säkrare framtid? Ett samtal mellan forskare och en lärare som deltagit i en expedition till Arktis.
Medverkande: Céline Heuzé, docent och universitetslektor i klimatvetenskap, Göteborgs universitet, Katarina Gårdfeldt, professor i oorganisk miljökemi, Chalmers tekniska högskola och direktör för Polarforskningssekretariatet, Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Cristina Bernárdez, biolog och gymnasielärare i marinbiologi, Gullmarsgymnasiet i Lysekil
Arrangör: Polarforskningssekretariatet

16.05–16.20
Du är dina gener. Eller?
Arv, erfarenhet eller slumpen? Hur fria är vi att avgöra våra egna öden? Med utgångspunkt i sin fars överlevnad från koncentrationslägret väver en världsledande forskare ihop de senaste rönen från neurovetenskap och genetik och ger oväntade insikter om hur DNA, barndomsupplevelser och trauman samspelar.
Medverkande: Markus Heilig, psykiater och professor vid Linköpings universitet där han leder Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN)
Arrangör: Natur & Kultur

16.30–17.00
Kameraövervakning och AI i brottsutredningar
Polisen har fått ökade befogenheter att använda AI och kameraövervakning – men kommer det lösa fler brott? Hur påverkas egentligen polisens arbete och vad får det för konsekvenser för allmänheten? Här presenteras ny forskning i samarbete med det Nationella forskningsprogrammet om brottslighet.
Medverkande: Christel Backman, universitetslektor i sociologi, Göteborgs universitet, Oscar Björkenfeldt, postdoktor i sociologi och kriminologi, Göteborgs universitet, och Ingrid Berg, forskningssekreterare, Vetenskapsrådet
Arrangör: Vetenskapsrådet

17.05–17.20
Om alla säger fel, blir det rätt då?Ett exempel bland många: pronomenet ni har sitt ursprung i ett missförstånd. I fraser som skolen I och haven I kunde ett n i slutet på skolen och haven ”hoppa över” till I, som blev ni. Det var förstås fel, men nu är det korrekt svenska.  Dialektalt lever I vidare. I dag hör vi många säga ”Vart är hon?” Kan det bli rätt om 50 år? Svaret ska ges.
Medverkande: Lars-Gunnar Andersson, professor em. i svenska, Göteborgs universitet och expert för språkfrågor
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS)

17.25–17.40
Musikens rekordbok
Världens äldsta instrument, den längsta konserten, den snabbaste trummisen och den mest hatade klangen. I Musikens rekordbok tar musikprofessorn Mattias Lundberg med oss på en hisnande jakt genom musikhistoriens ytterligheter. Här ryms klassiska rekord, oväntade anekdoter och hisnande fakta från alla genrer, tider och platser. Ett program för alla som älskar musik, kuriosa och frågan: kan det verkligen stämma?
Medverkande: Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet
Arrangör: Natur & Kultur

17.45–18.00
När samhällsproblem möter forskning
Välfärdens utmaningar kan inte lösas i teorin. De kräver forskning som sker nära människor och verksamheter. I panelsamtalet ges exempel på samhällsnära forskning inom polisiärt arbete och prehospital akutsjukvård. Utifrån aktuella forskningsprojekt diskuteras samverkan i praktiken, utmaningar och hur resultaten stärker utbildningar inom områdena.
Medverkande: Ulf Andersson, fil.dr i vårdvetenskap och universitetslektor i prehospital akutsjukvård, Robin Andersson Malmros, fil.dr i offentlig förvaltning och universitetslektor i polisiärt arbete samt biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet, och Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, universitetslektor i kriminologi.  Moderator: Stina Sundling, akademichef. Samtliga vid Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås
Arrangör: Högskolan i Borås, Akademin för polisiärt arbete

18.05–18.20
Under redigering

LÖRDAG 26 SEPTEMBER

09.20–09.35
Under redigering

09.40–09.55
AI-den bättre byråkraten?
AI-byråkratin utlovar större effektivitet, bättre samhällsservice och mer objektiva beslut. Men vad händer när den artificiella intelligensen flyttar in i välfärdsstatens maskinrum? När vi människor möter Försäkringskassans digitala plattformar eller Arbetsförmedlingens chattbot Molly? Är AI verkligen en bättre byråkrat?
Medverkande: Anne Kaun, professor i media- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

10.00–10.15
Moskvastatens återkomst och undergång
Rysslands krig i Ukraina är existentiellt inte bara för Ukraina utan också för Ryssland. Hör Stefan Hedlund berätta om att kriget ytterst handlar om att förverkliga en vision om ett ryskt tusenårsrike, grundat i Kyiv. Om Ukraina överlever krymper Ryssland tillbaka till något som snarare liknar 1500-talets Moskvastat.
Medverkande: Stefan Hedlund, professor emeritus i öststatsforskning, Uppsala universitet
Arrangör: Timbro förlag

10.20–10.35
Arne Mattsson – Film till varje pris
Han kallades Sveriges Hitchcock och gjorde världssuccé med Hon dansade en sommar – startskottet för ”den ny svenska synden”. En sällsynt produktiv publikfavorit, men också en av 1960-talets mest utskällda filmregissörer.
Medverkande: Anna-Maria Blomgren, fil.dr i statsvetenskap, och Roger Blomgren, professor emeritus i biblioteks- och informationsvetenskap
Arrangör: Appell Förlag

10.40–10.55
Vem är byråkraten bakom skrivbordet?
För den som vill förstå både den byråkratiska processen och den roll den spelar är skönlitteraturen en god följeslagare – inte minst för att det där är byråkraten som sätts i blixtbelysning. Byråkratilitteraturen har gång på gång ställt kritiska frågor till de människor som tillbringar sitt liv med att fylla arkiven. Var ligger deras lojalitet?
Medverkande: Thomas Götselius, professor i litteraturhistoria, Stockholms universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

11.00–11.15
Karl XI, samerna och skatten
Vem är viktig för vem när skatt betalas? Var relationerna mer ömsesidiga mellan samerna och den svenska kronan än vad skattskyldigheten indikerar? Utifrån en ny antologi om Karl XI:s tid föreläser professor Jesper Larsson om hur den tidigmoderna svenska staten försökte hitta sätt att beskatta samerna, varför det länge var svårt och hur man till slut hittade den perfekta formen: ett skattesystem som varade i över 200 år.
Medverkande: Jesper Larsson, professor i agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

11.20–11.35
Historiskt porträttfotografi och AI
Kring 1860 revolutioneras bildvärlden av kamerateknik. Allt fler fotograferar sig. Porträtten manifesterar den modernitetens ideal, men blir också redskap för övervakning. I forskningsprojektet Stadens ansikten lyfts tiotusentals gamla glasnegativ in i den digitala tidsåldern. Mikrohistoria möter AI. Vad kan dagens teknik få bilderna att berätta?
Medverkande: Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

11.45–12.00
Så blev diagnoserna vår nya livsmening
Allt fler människor både efterfrågar och erhåller psykiatriska diagnoser. I Vem är normal? argumenterar filosofen Fredrik Svenaeus för en existensfilosofisk förklaring. Psykiatriska diagnoser beskriver inte bara sjukdom, utan förmedlar också mening och identitet – de har blivit budskap om vem man är och vad man har rätt till. Svenaeus har länge forskat om ämnen som sjukdomens fenomenologi, medicinsk etik och psykiatrisk diagnostik.
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

12.05–12.20
Mental uppgradering
Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss? I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskap och strategier.
Medverkande: Emma Frans, doktor i epidemiologi, Karolinska Institutet, och Kerstin Almegård, förläggare
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

12.25–12.40
Vägen över havet
I det tidigmoderna Sverige hade universitetsstaden Åbo en nyckelposition, också som ett nav för handel och administration med täta kontakter till Europa och resten av världen. Dynamiska nätverk uppstod och snart pendlade människor, idéer, pengar och produkter mellan Åbo, Uppsala och Stockholm.
Medverkande: Johanna Ilmakunnas, professor i nordisk historia, Åbo Akademi, och Charlotta Wolff, professor i Finlands historia, Åbo universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

12.45–13.00
Från troféjakt till ekoturism
Europas största vildmark ligger i Karpaterna. Där finns väldiga skogar där björn, varg och lo fortfarande strövar omkring. Vissa menar att det är viktigt att visa denna urtida natur för andra men att ändå utveckla en hållbar lokal ekonomi. Men hur går man från traditioner av illegal troféjakt på björn och illegal avverkning av träd till ekoturism?
Medverkande: Karin Winroth, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

13.05–13.20
Sofiakatedralens graffiti – forskning och kulturvård i Ukraina
I Sofiakatedralen i Kiev finns över 7 000 graffitiinskriptioner bevarade – ett stenbibliotek där människor från olika tider, socialgrupper och språkkulturer har medverkat i historieskrivningen genom att rista graffiti på katedralens väggar. Det är den största bevarade samlingen medeltida epigrafiskt material, som nu har dokumenterats och gjorts tillgängligt digitalt.
Medverkande: Gunnar Almevik, professor i kulturvård, Göteborgs universitet, KVHAA
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

13.30–13.45
Hjärnans akilleshälar
Varför fastnar vi i mobilen, jämför oss med andra och fattar irrationella beslut? Anders Hansen delar här med sig av spännande forskning och egna erfarenheter från patientmöten och tar med oss in i hjärnans mest fascinerande och bedrägliga mekanismer. Men ju mer vi förstår hjärnans akilleshälar, desto bättre kan vi navigera runt dem.
Medverkande: Anders Hansen, läkare och psykiater, Karolinska Institutet
Arrangör: Bokförlaget Forum

13.50–14.05
Lite jod, ja tack hjärna
Vår historia med struma och kretinism (utvecklingsstörning) hos barn på grund av låg sköldkörtelfunktion, ledde till jodering av bordssaltet 1936 i Sverige. Forskning har visat att struman försvunnit och bra jodnivå i befolkningen, men hos gravida föreligger mild jodbrist. Genom en utförd studie besvaras här frågan om eventuella konsekvenser för mor och barn.
Medverkande: Helena Filipsson, professor och överläkare, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS)

14.10–14.25
Den bortglömda familjen Wicander
Under tre generationer byggde Kork-Wicanders upp en internationell affärsdynasti. Idag minns ingen dem – förutom kanske att familjen donerade sitt lantställe Harpsund som statsministerbostad. Deras företagargärning från 1860-talet till mellankrigstiden speglar hela det moderna Sveriges framväxt. De byggde sin verksamhet på kork, en råvara som bara hittas långt utanför landets gränser, blev globala entreprenörer och världsledande i sin bransch.
Medarbetare: Benito Peix Geldart, fil.dr och medarbetare, Centrum för Näringslivshistoria
Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria

14.30–14.45
Västergötlands sista (?) lutherska profetissa
Hösten 1693 kallades bondhustrun Gunnela Persdotter till biskop Wallerius på Burgården för att förhöras. Hon är en av ca 350 lutherska lekmannaprofeter i Europa före 1700. Biskopen var mild, men hon bestraffades av tinget. Kyrkoherden Kellander gav 1697 ut en bok med många latinska citat, som sätter in Gunnela i ett lärdomshistoriskt sammanhang.
Medverkande: Anders Jarlert, professor em. i kyrkohistoria, Lunds universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS)

14.55–15.10
Svenska forskare som förändrat världen
Hur känns det att vara först med en helt ny upptäckt? Och vad är det egentligen som gjort Sverige till ett av världens starkaste forskningsländer? Henrik Berggren och Eva Krutmeijer gör en snabb resa genom 300 år och lyfter fram några av de fantastiska människor och kreativa miljöer som format vår vetenskapshistoria.
Medverkande: Henrik Berggren, fil.dr i historia och författare, och Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör och författare
Arrangör: Ocean Books

15.20–15.35
Havet och Tove
För författaren och bildkonstnären Tove Jansson var havet och skärgården både vardag och livsvillkor, och ett återkommande tema i både text och bild. Öarna och havet blev viktiga platser för äventyr, gemenskap med skärgårdsborna, kreativitet och ensamhet. Här möter skärgårdens kulturhistoria miljöbiografin och ett helt konstnärsliv.
Medverkande: Maarit Leskelä-Kärki, kulturhistoriker med fokus på genus- och personhistoria, och Otto Latva, kultur- och miljöhistoriker med särskilt fokus på historisk växelverkan mellan människan och naturen
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

15.45–16.00
Anspråkstagen
Känslan av meningslöshet ökar trots växande välstånd. Varför? I Anspråkstagen söker David Thurfjell svar i religionshistorien. Människan har alltid skapat sammanhang som ger livet mening – kan vi idag, utan att blicka bakåt, återfinna den förmågan? En tankeväckande resa i jakt på mening.
Medverkande: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Norstedts

16.05–16.20
Om marknadstal från medeltid till nutid
Vad är väl en marknad? Om marknadstal från medeltid till nutid. Här presenteras iakttagelser från en språkbrukshistorisk undersökning av den ordskatt som utgår från ”marknad”. Vilka marknadsord har funnits och hur har de använts, hur har vokabulären utvecklats? Perspektivet går från den medeltida starten, då marknad avsåg en konkret plats för att idka handel, till dagens mer abstrakta tal, exempelvis om hur ”marknaden har krävt besked om politiken”. Till och med dejtingmarknaden.
Medverkande: Henrik Björck, professor i idéhistoria, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS)

16.25–16.40
Kan man spelifiera historieforskning?
Många spel använder historia som en estrad där karaktärerna, berättelserna och miljön drar inspiration från det förflutna. Spelmakarna är dock inte bundna till historikernas yrkeskrav – fakta kan blandas fritt med fiktion för att skapa fängslande spelupplevelser. Vad berättar spel om vår bild av det förflutna och hur kan de användas av historiker?
Medverkande: Derek Fewster, fil.dr i historia och universitetslektor, Helsingfors universitet, och Olof Blomqvist, fil.dr i historia, Stockholms universitet
Arrangör: Hanaholmen

16.45–17.00
Johan Tobias Sergel – konstnär och europé
En ny biografi om Johan Tobias Sergel, byggd på tidigare outforskat källmaterial som kastar nytt ljus över Sveriges främste skulptör. Med djupgående arkivstudier ges en ny bild av Sergels liv, konstnärskap och internationella betydelse – och av varför han blev berömd i Sverige men mindre känd utomlands.
Medverkande: Magnus Olausson, fil. dr i konstvetenskap. Uppsala universitet
Arrangör: Bokförlaget Stolpe

17.05–17.20
Motion: hälsans hörnpelare
Vi är skapta för att röra på oss. Fysisk aktivitet stärker hjärnans funktion, inlärning, koncentrationsförmåga, välbefinnande och immunförsvar. Den minskar risken för demens och bidrar dessutom till normala blodfetter och blodtryck, starkare skelett och ett längre, friskare liv. Men vilken träning passar bäst i ungdomen, medelåldern och när man är äldre?
Medverkande: Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, Karolinska Institutet
Arrangör: Bokförlaget Stolpe

17.25–17.40
Under redigering

SÖNDAG 27 SEPTEMBER

09.30–09.45
Under redigering

09.50–10.05
De svenska valaffischernas historia
Skryt, smicker och bråk – visuell kommunikation i svenska valrörelser. Somliga valaffischer blir ikoniska men de flesta glöms bort redan före valdagen. För forskare utgör de ett rikt och underhållande källmaterial. I en ny bok undersöker tre forskare hur den visuella kommunikationen har förändrats i svenska valrörelser.
Medverkande: Orla Vigsø, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Nicklas Håkansson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap och Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet
Arrangör: Timbro förlag

10.10–10.25
Upp till kamp med nål och tråd
Feministiskt broderi är slow politics: långsamt, lokalt och subversivt. Från dödsdömda Metta Focks broderade försvarsskrift 1810 och rösträttsstandar i sidendamast till korsstygn om samtycke: kvinnors broderiaktivism har en lång historia. En konstform som gått från påtvingat petgöra till politisk mobilisering – ett stygn i taget.
Medverkande: Elisabeth Drion, adjunkt i svenska, och Karin Milles, professor i svenska. Båda Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

10.30–10.45
Sveriges geologi – en resa i tid och rum
Om man säger geologi tänker många kanske på ädelstenar och mineral eller på de av inlandsisen räfflade klipphällarna runt våra kuster. Men geologi handlar också om de fysikaliska processer i jordens inre som får kontinenterna att röra sig över jorden, bergskedjor att bildas och vulkaner att täcka landskap med aska och lava. Geologi handlar också om utdöda varelser såsom trilobiter, pansarhajar, dinosaurier och andra djur och växter som bevarats i det geologiska arkivet.
Medverkande: Vivi Vajda, professor och chef för paleobiologi, Naturhistoriska riksmuseet
Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet

10.50–11.05
När kvinnor vittnar om krig
Kvinnors vittnesmål om krig blottlägger övergrepp och ger ny kunskap om krigets verklighet. Från nazisternas koncentrationsläger Ravensbrück till dagens konflikter visar vår forskning hur kvinnors erfarenheter återkommer över tid – och hur den personliga berättelsen används som ett kraftfullt verktyg för fred och rättvisa.
Medverkande: Annika Björkdahl, professor i statsvetenskap, Lunds universitet, och Johanna Mannergren, professor i statsvetenskap och internationella relationer, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

11.10–11.25
Elden är lös! Det flerspråkiga Konstantinopel
Under decennierna kring 1900 plågades Konstantinopel (Istanbul), det osmanska rikets huvudstad, av kris efter kris. Krig och revolutioner avlöste varandra, flyktingarna räknades i tiotusental, och det turkiska varningsropet för eldsvåda ljöd bland trähusen. Elden är lös! handlar om det flerspråkiga Konstantinopel mellan 1878 och 1922.
Medverkande: Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap, Stockholms universitet
Arrangör: Kriterium och Makadam Förlag

11.30–11.45
Levda liv och historia underifrån
Hur synliggör man dolda levnadsöden? Person- och mikrohistoria genom tre sekel: 1600-talspoeten Lasse Lucidor, amatörkonstnären A. F. Cederholm i 1800-talets början och fabriksarbeterskan Viran Wedbergs fackliga kamp vid Svenska Tobaksmonopolet. Genom levnadsöden som sällan får ta plats tecknas historien underifrån – nära, konkret och mänsklig.
Medverkande: Annika Sandén, docent i historia, Anna Brodow Inzaina, fil.dr i konstvetenskap, och Gunnela Björk, docent i historia
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

11.55–12.10
Nobelpris som väcker känslor
Kan man verkligen ge Nobelpriset till någon som säger sig ha blivit bortförd av utomjordingar? Sedan de första Nobelprisen delades ut år 1901 har det funnits pris som ifrågasatts och väckt känslor. Nobelpris som väcker känslor är ett av Nobelprismuseets populäraste teman. I detta samtal botaniseras i Nobelprisbelönade upptäckter som kommit av sig, pristagare som hamnat snett och priser som upprört.
Medverkande: Gustav Källstrand, fil.dr och idéhistoriker, Linköpings universitet och författare samt Nobelexpert, och Carin Klaesson, innehållsansvarig för publika program på Nobelprismuseet i Stockholm
Arrangör: Nobelprismuseet

12.20–12.35
Astrobiologi och kvantkemi – Räkna på livet
Hur uppstod livet, och hur skulle det kunna uppstå någon annanstans? En kort översikt över dagens idéer om livets uppkomst på vår egen planet och hur kvantkemiska beräkningar låter oss pröva hypoteser om liv i miljöer vitt skilda från jorden. Resan tar oss till Saturnus måne Titan, där enkla molekyler kan sättas samman till alltmer komplexa strukturer – kanske till och med föregångare till liv.
Medverkande: Martin Rahm, professor i teoretisk kemi, Chalmers tekniska högskola
Arrangör: Svenska Kemisamfundet

12.40–12.55
Judisk kultur i Finland
Affärsmannen och kulturprofilen Jac Weinsteins (1883–1976) texter om judiskt minoritetsliv på svenska och jiddisch i Helsingfors är unika. De ger en fascinerande inblick i hur vardagen såg ut på idrottsplanen, revyscenen, i församlingen och när Hitler övertog makten.
Medverkande: Simo Muir, docent i judisk kulturforskning, och Eva Odrichinsky, journalist som växte upp i Helsingfors som medlem av stadens judiska församling
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

13.05–13.20
Vad är poängen med att gråta?
Varför gråter människor? I årtusenden har filosofer, psykologer och biologer världen över sökt ett svar, men ständigt talat förbi varandra. I boken Gråt tar Eric Cullhed ett helhetsgrepp och visar att de motstridiga förslagens styrkor kan förenas: gråt är ett kroppsligt kommunikationsmedel vars mening kan förklaras i ord men aldrig ersättas av dem.
Medverkande: Eric Cullhed, professor i grekiska, Uppsala universitet
Arrangör: Uppsala universitet

13.25–13.40
Avbegåvad
Jag kan inte. Jag har det inte i mig. Föreställningen om att vår begåvning är genetiskt bestämd och oföränderlig är djupt rotad. Vad händer med en människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar? I boken Avbegåvad undersöker Roland Paulsen hur idén om den fixerade begåvningen vandrat från vetenskap till allmänhet.
Medverkande: Roland Paulsen, docent i sociologi, Lunds universitet, och Kerstin Almegård, förläggare
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

13.45–14.00
Offentlig byråkrati i Sverige
En välfungerande byråkrati är mycket viktigt, men i Sverige finns tydliga tecken på att det sker en byråkratisering – att det är för mycket personal som styr, administrerar och kontrollerar verksamhet snarare än att operativt utföra verksamheten. Hur kommer det sig? I denna presentation diskuteras orsaker till att offentlig byråkrati i Sverige ökar.
Medverkande: Patrik Hall, professor i statsvetenskap, Malmö universitet
Arrangör: Kriterium och Malmö University Press

14.05–14.20
Öppna era hjärtan
I vad som brukar kallas världens modernaste land ökar längtan tillbaka till folkhemmet. Vad gick förlorat – etnisk homogenitet eller välfärdsstat? I möten med flyktingar, sverigedemokrater och olika muslimska röster skildrar Simon Sorgenfrei Sveriges utveckling 1975–2022, från ny migrationspolitik till Tidöavtalet.
Medverkande: Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Norstedts

14.30-15.00
Musik och demens
Både att få en demenssjukdom och att stå nära någon som får den kan vara utmanande på många sätt. Därför är varje tilltag som kan hjälpa, lindra och göra vardagen lättare välkommet. Träffa författarna, två musikterapeuter, som ger en sammanfattning av kunskapsläget kring musik och demens som det ser ut idag + konkreta exempel på hur man kan använda musik i samvaron med och omvårdnaden av personer med demens på ett medvetet och strukturerat sätt.
Medverkande: Katarina Lindblad, musikterapeut och fil.dr i musikvetenskap, Örebro universitet och Nina Cherla, master i musikterapi, University of South Wales.
Arrangör: Ejeby Förlag