PROGRAM PÅ FORSKARTORGET 2026

FREDAG 25 SEPTEMBER

09.20–09.50
Så beter sig nyhetsmedierna på Tiktok
Tiktok har vuxit till en av världens största sociala medieplattformar för nyhetskonsumtion bland unga. Men vilken roll spelar de traditionella medierna i en tid då vem som helst kan skapa och sprida information? Institutet för mediestudier har kartlagt de svenska mediehusens innehåll på Tiktok och de mekanismer som påverkar vilka nyheter som når användarna. Ta del av resultaten och pågående forskning om hur ungas informationstillit formas i samspel med plattformens algoritmer.
Medverkande: Andreas Widholm, docent och medieforskare, Stockholms universitet, Dalmar Namazi, SVT Nyhetskollen och Helena Giertta, chef för Institutet för mediestudier.
Arrangör: Institutet för mediestudier

10.00–10.15
Klimatförändringar och omställning till klimatneutralitet – fokus på kunskap, handling och undervisning
Samhället måste minska utsläpp av växthusgaser och nå vad som kallas klimatneutralitet, eller nettonollutsläpp. Det innebär ett fokus på effektiva lösningar och handling, och också på den roll som kunskap och undervisning har i omställningen.
Medverkande: Cecilia Lundholm, professor i pedagogik med inriktning på undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. 
Arrangör: Vetenskapsrådet

10.20–10.35
Vem tror du att du är?  Om DNA och identitet
Under senare år har allt fler vänt sig till DNA för att få svar på frågor om identitet. Nya metoder har gjort det billigare att analysera DNA och vi har sett en dramatisk ökning i användningen av DNA inom akademisk forskning och bland privatpersoner. Vetenskap & Allmänhet undersöker i ett nytt projekt med Umeå universitet hur släktforskare använder DNA-analyser, och hur tekniken påverkar synen på identitet, kultur och släktskap.
Medverkande: Ulrika Björkstén, fil.dr i fysikalisk kemi, Disa Helander, doktor i genusvetenskap vid Umeå universitet, och släktforskaren Peter Sjölund.
Arrangör: Vetenskap & Allmänhet

10.45–11.00
Sanningskommissionen för det samiska folket
Ett samtal om forskningsetik och samisk forskning samt exempel på fördrivning och landförlust. Utifrån forskningsantologin, Marken, vattnet, tankarna – konsekvenser för samer av svensk politik, berättar redaktörerna bakom boken om dess unika position och omfång. En presentation av bakgrund och globalt sammanhang.
Medverkande: Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier, Umeå universitet, Jonas Monié Nordin, docent i historisk arkeologi och forskare i samisk arkeologi, och Gunlög Fur, professor i historia, Linnéuniversitetet.
Arrangör: Regeringskansliet, Sanningskommissionen för det samiska folket

11.05–11.20
Level up eller break down
Har du någon gång undrat varför tonåringen spelar så mycket, eller oroat dig för hur skärmtiden påverkar skola, sömn och relationer? Spel är en självklar del av många unga människors vardag, men när övergår det från en rolig aktivitet till att påverka hälsa och vardagsliv negativt? Välkommen till ett forskarsamtal om ungas gaming, psykiskt mående, vänskapsrelationer och föräldrarollens påverkan på spelvanorna.
Medverkande: Sevtap Gurdal, docent i barn- och ungdomsvetenskap, och Sabina Kapetanovic, docent i psykologi. Båda vid Högskolan Väst.
Arrangör: Forte

11.25–11.40
Narkotikapolitik som dödar?
Sverige har hög narkotikadödlighet och en politik präglad av hårda straff, kontroll och stigma. Samtidigt byggs sprutbyten, överdosprevention och underhållsbehandling ut. Hur kan vi förstå denna till synes motstridiga utveckling? Och är Sverige på väg mot en mer human, kunskapsbaserad narkotikapolitik eller snarare mot ökad kontroll och repression?
Medverkande: Torkel Richert, socionom och professor i socialt arbete, Malmö universitet.
Arrangör: Malmö universitet

11.45–12.00
Folkbildningens tillitsbygge i Norden
Tilliten kallas ibland för det nordiska guldet. Lars Trägårdh har forskat i folkbildningens roll för den starka sociala tilliten i Norden och lyfter också fram folkbildningen i kulturkanon för Sverige. Anu Koivunen har nyligen varit redaktör för 100-årshistoriken av finländsk public service, som också lyfter fram dynamiker av folkbildning och tillit.
Medverkande: Lars Trägårdh, fil.dr i historia och professor, Uppsala universitet, och Anu Koivunen, fil.dr i medieforskning och professor, Åbo universitet.
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

12.05–12.20
Utvecklande litteraturundervisning – praktiska boksamtal på vetenskaplig grund
Forskningsprojektet Alla läser! har pågått sedan 2019 i Östhammars kommun med cirka 1500 läsande och litteratursamtalande elever per omgång i olika genrer som roman, novell, lyrik och dramatik. Här presenteras resultat från forskningsledaren Olle Nordberg och de lärare som tillsammans med honom skrivit boken Att undervisa i skönlitteratur med boksamtalet i centrum.
Medverkande: Olle Nordberg, universitetslektor i litteraturvetenskap, lärarutbildare och docent i svenskämnets didaktik, Uppsala universitet samt Kim Bergvall, Sofia Flink, Erika Jansson, David Karlsson.
Arrangör: Liber

12.25–12.40
Ny forskningsöversikt om undervisning i fysik
Hur kan fysikundervisningen utformas för att utveckla elevers förståelse av naturvetenskapens karaktär? Det är en grundläggande frågeställning i en ny systematisk forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet. Översikten vänder sig till fysiklärare på högstadiet och i gymnasiet och kan ge underlag för lärarens didaktiska val.
Medverkande: Ilana Manneh, fil.dr i naturvetenskapernas didaktik och projektledare, Skolforskningsinstitutet, och Jesper Haglund, lektor, Karlstads universitet.
Arrangör: Skolforskningsinstitutet

12.45–13.00
WrAIting – blir skrivandet någonsin detsamma?
Skrivande och skrivundervisning är heta ämnen – drivna av debatter om skrivkris, AI och fusk. Men vad står egentligen på spel? Hur rustar vi elever för en framtid där texter kan genereras på sekunder? Föredraget ger nycklar till undervisning som uppmuntrar elever till att vilja, kunna och våga skriva – för att delta i demokratin och göra sina röster hörda.
Medverkande: Åsa Wengelin, professor i svenska språket, Göteborgs universitet, Victoria Johansson, professor i svenska med didaktisk inriktning, och Erika Sturk, fil.dr i språkdidaktik, Umeå universitet.
Arrangör: Göteborgs universitet

13.05–13.20
Konst och kunskap
Vad kan vi egentligen veta om ett konstverk? Går det att förstå konst utifrån dess egna villkor? Och hur formar konstverkets visuella och materiella egenskaper den kunskap som skapas om det? Konst och vetenskaplig kunskapsproduktion diskuteras utifrån en målning av Otto Dix.
Medverkande: Jessica Sjöholm Skrubbe, professor i konstvetenskap, Stockholms universitet, och Svante Helmbæk Tirén, intendent, Konstakademien.
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

13.25–13.55
Den starkes rätt
Auktoritanismen växer i takt med att demokratin försvagas. Idealet om en regelbaserad världsordning hotas av en som bygger på den starkes rätt. Detta märks i såväl makropolitiken som i en renässans för patriarkala och hierarkiska strukturer och ett förakt för svaghet. Varför kommer denna motreaktion mot liberalism och jämställdhet just nu?
Medverkande: Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, och Karin Pettersson, kulturchef, Aftonbladet.
Arrangör: Svenska kyrkan

14.00–14.15
Kultur är hälsa!
Kulturen och särskilt musiken berikar inte bara våra liv utan även själen. Ta del av ett samtal om kulturens avgörande roll i samhället med professor Eva Bojner Horwitz och
Alexandra Charles.
Medverkande: Eva Bojner Horwitz, professor i kultur och hälsa, Kungl. Musikhögskolan, Karolinska Institutet, och Alexandra Charles från ideella föreningen Alexandra – för Kvinnor & Hälsa.
Arrangör: Alexandra – för Kvinnor & Hälsa

14.20–14.35
Vart tog alla byråer vägen?
I början av 1900-talet växte Sveriges offentliga förvaltning. För varje möjligt område inrättades en byrå: Linjebyrån, Vitamin och Husdjursbyrån… Byråkratin sköttes av experter som utförde uppgifter utan inblandning av känslor och åsikter. När de ersattes av team, insynsråd, konsulter och samordningskanslier gick något förlorat. Men vad?
Medverkande: Rasmus Fleischer, fil.dr i historia, Stockholms universitet.
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

14.40–14.55
Självradering och glömskans villkor
När alla våra handlingar online sparas automatiskt väcks frågor om vem som får bestämma över våra spår. Vad innebär automatiserad och kommersiell insamling av persondata för vår minnespolitik och hur förändras det byråkratiska minnets villkor? Var går gränsen för glömska?
Medverkande: Chris Haffenden, idéhistoriker, Uppsala universitet.
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

15.00–15.15
Run-Janne – en legendarisk runforskare
Med smeknamnet Run-Janne fick runforskaren Sven B.F. Jansson tidigt en folklig förankring. Många lyssnade till hans föredrag i radio och föreningar. Till honom ringde man för att berätta om nyfunna runstenar. Samtidigt var han en högt aktad forskare som belönades med en personlig professur och många utmärkelser. Under åren 1966‒1972 gjorde han som riksantikvarie stora insatser inom kulturminnesvården.
Medverkande: Lars Engwall, professor emeritus, Uppsala universitet.
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

15.25–15.55
Sverige i ett hotat Arktis – när isen smälter
Sverige har unika förmågor att forska och verka i Norra ishavet, och dessa behövs internationellt. I Arktis smälter isarna, och det omdanande världsläget förändras i allt från miljö och forskning till handel och politik. Hur kan svensk polarforskning bidra till en säkrare framtid? Ett samtal mellan forskare och en lärare som deltagit i en expedition till Arktis.
Medverkande: Céline Heuzé, docent och universitetslektor i klimatvetenskap, Göteborgs universitet, Katarina Gårdfeldt, professor i oorganisk miljökemi, Chalmers tekniska högskola och direktör för Polarforskningssekretariatet, Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Cristina Bernárdez, biolog och gymnasielärare i marinbiologi, Gullmarsgymnasiet i Lysekil. Moderator: Marko T Wramén, författare och kommunikatör på Polarforskningssekretariatet.
Arrangör: Polarforskningssekretariatet

16.05–16.20
Du är dina gener. Eller?
Arv, erfarenhet eller slumpen? Hur fria är vi att avgöra våra egna öden? Med utgångspunkt i sin far,  överlevare från nazisternas koncentrationsläger väver en världsledande forskare ihop de senaste rönen från neurovetenskap och genetik och ger oväntade insikter om hur DNA, barndomsupplevelser och trauman samspelar. Markus Heilig är aktuell med boken Ett utstakat öde?
Medverkande: Markus Heilig, psykiater och professor vid Linköpings universitet där han leder Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN).
Arrangör: Natur & Kultur

16.30–17.00
Kameraövervakning och AI i brottsutredningar
Polisen har fått ökade befogenheter att använda AI och kameraövervakning – men kommer det lösa fler brott? Hur påverkas egentligen polisens arbete och vad får det för konsekvenser för allmänheten? Här presenteras ny forskning i samarbete med det nationella forskningsprogrammet om brottslighet.
Medverkande: Christel Backman, universitetslektor i sociologi, Göteborgs universitet, Oscar Björkenfeldt, postdoktor i sociologi och kriminologi, Göteborgs universitet, och Ingrid Berg, forskningssekreterare, Vetenskapsrådet.
Arrangör: Vetenskapsrådet

17.05–17.20
Om alla säger fel, blir det rätt då?
Ett exempel bland många: pronomenet ni har sitt ursprung i ett missförstånd. I fraser som skolen I och haven I kunde ett n i slutet på skolen och haven ”hoppa över” till I, som blev ni. Det var förstås fel, men nu är det korrekt svenska.  Dialektalt lever I vidare. I dag hör vi många säga ”Vart är hon?” Kan det bli rätt om femtio år? Svaret ska ges.
Medverkande: Lars-Gunnar Andersson, professor em. i svenska, Göteborgs universitet och expert på språkfrågor.
Arrangör: Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg

17.25–17.40
Musikens rekordbok
Världens äldsta instrument, den längsta konserten, den snabbaste trummisen och den mest hatade klangen. I Musikens rekordbok tar musikprofessorn Mattias Lundberg med oss på en hisnande jakt genom musikhistoriens ytterligheter. Här ryms klassiska rekord, oväntade anekdoter och hisnande fakta från alla genrer, tider och platser. Ett program för alla som älskar musik, kuriosa och frågan: Kan det verkligen stämma?
Medverkande: Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet.
Arrangör: Natur & Kultur

17.45–18.15
När samhällsproblem möter forskning
Välfärdens utmaningar kan inte lösas i teorin. De kräver forskning som sker nära människor och verksamheter. I panelsamtalet ges exempel på samhällsnära forskning inom polisiärt arbete och prehospital akutsjukvård. Utifrån aktuella forskningsprojekt diskuteras samverkan i praktiken, utmaningar och hur resultaten stärker utbildningar inom områdena.
Medverkande: Ulf Andersson, fil.dr i vårdvetenskap och universitetslektor i prehospital akutsjukvård, Robin Andersson Malmros, fil.dr i offentlig förvaltning och universitetslektor i polisiärt arbete samt biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet, och Charlotta Thodelius, docent och universitetslektor i kriminologi.  Moderator: Stina Sundling, akademichef. Samtliga vid Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås.
Arrangör: Högskolan i Borås, Akademin för polisiärt arbete

18.20–18.35
Trappa upp din vardagsrörelse
Tänk om lösningen på vår hälsokris finns i vardagens alla små rörelser? Med utgångspunkt i boken Trappa upp din vardagsrörelse berättar livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius och friidrottaren Mattias Sunneborn om den senaste forskningen om vardagsrörelse. Varje rörelse räknas – mer än vi tidigare trott.
Medverkande: Mai-Lis Hellénius, läkare och professor, Karolinska Institutet, och Mattias Sunneborn, veteranfriidrottare.
Arrangör: Tukan förlag

LÖRDAG 26 SEPTEMBER

09.20–09.35
Körsångare – vad sjunger du egentligen?
Stina Otterberg Engdahl är kritiker och litteraturvetare. Hon är dessutom körsångare och flitigt anlitad som programpresentatör vid körkonserter. I sin senaste bok djupdyker hon i ett lyriskt-musikaliskt kulturarv: samspelet mellan text och de musikaliska verkningsmedel som gjort att vissa körsånger från runt början av 1900-talet kanoniserats, älskas och fortsätter sjungas av hundratusentals svenskar årligen. Men vad är det de sjunger egentligen?
Medverkande: Stina Otterberg Engdahl, fil. dr i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet.
Arrangör: Ejeby Förlag

09.40–09.55
AI-den bättre byråkraten?
AI-byråkratin utlovar större effektivitet, bättre samhällsservice och mer objektiva beslut. Men vad händer när den artificiella intelligensen flyttar in i välfärdsstatens maskinrum? När vi människor möter Försäkringskassans digitala plattformar eller Arbetsförmedlingens chattbot Molly? Är AI verkligen en bättre byråkrat?
Medverkande: Anne Kaun, professor i media- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola.
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

10.00–10.15
Moskvastatens återkomst och undergång
Rysslands krig i Ukraina är existentiellt inte bara för Ukraina utan också för Ryssland. Hör Stefan Hedlund berätta om att kriget ytterst handlar om att förverkliga en vision om ett ryskt tusenårsrike, grundat i Kyiv. Om Ukraina överlever krymper Ryssland tillbaka till något som snarare liknar 1500-talets Moskvastat.
Medverkande: Stefan Hedlund, professor emeritus i öststatsforskning, Uppsala universitet.
Arrangör: Timbro förlag

10.20–10.35
Arne Mattsson – Film till varje pris
Han kallades Sveriges Hitchcock och gjorde världssuccé med Hon dansade en sommar – startskottet för ”den svenska synden”. En sällsynt produktiv publikfavorit, men också en av 1960-talets mest utskällda filmregissörer.
Medverkande: Anna-Maria Blomgren, fil.dr i statsvetenskap, och Roger Blomgren, professor emeritus i biblioteks- och informationsvetenskap.
Arrangör: Appell Förlag

10.40–10.55
Vem är byråkraten bakom skrivbordet?
För den som vill förstå både den byråkratiska processen och den roll den spelar är skönlitteraturen en god följeslagare – inte minst för att det där är byråkraten som sätts i blixtbelysning. Byråkratilitteraturen har gång på gång ställt kritiska frågor till de människor som tillbringar sitt liv med att fylla arkiven. Var ligger deras lojalitet?
Medverkande: Thomas Götselius, professor i litteraturhistoria, Stockholms universitet.
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

11.00–11.15
Karl XI, samerna och skatten
Vem är viktig för vem när skatt betalas? Var relationerna mer ömsesidiga mellan samerna och den svenska kronan än vad skattskyldigheten indikerar? Utifrån en ny antologi om Karl XI:s tid föreläser professor Jesper Larsson om hur den tidigmoderna svenska staten försökte hitta sätt att beskatta samerna, varför det länge var svårt och hur man till slut hittade den perfekta formen: ett skattesystem som varade i över 200 år.
Medverkande: Jesper Larsson, professor i agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitet.
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

11.20–11.35
Historiskt porträttfotografi och AI
Kring 1860 revolutioneras bildvärlden av kamerateknik. Allt fler fotograferar sig. Porträtten manifesterar den modernitetens ideal, men blir också redskap för övervakning. I forskningsprojektet Stadens ansikten lyfts tiotusentals gamla glasnegativ in i den digitala tidsåldern. Mikrohistoria möter AI. Vad kan dagens teknik få bilderna att berätta?
Medverkande: Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm.
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

11.45–12.00
Så blev diagnoserna vår nya livsmening
Allt fler människor både efterfrågar och erhåller psykiatriska diagnoser. I Vem är normal? argumenterar filosofen Fredrik Svenaeus för en existensfilosofisk förklaring. Psykiatriska diagnoser beskriver inte bara sjukdom, utan förmedlar också mening och identitet – de har blivit budskap om vem man är och vad man har rätt till. Svenaeus har länge forskat om ämnen som sjukdomens fenomenologi, medicinsk etik och psykiatrisk diagnostik.
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola.
Arrangör: Södertörns högskola

12.05–12.20
Mental uppgradering
Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss? I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskap och strategier.
Medverkande: Emma Frans, doktor i epidemiologi, Karolinska Institutet, och Kerstin Almegård, förläggare.
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

12.25–12.40
Algoritm och programkod i nordisk poesi
Hur förändras författarrollen i en digitaliserad mediekultur? På vilka sätt kan artificiell intelligens omformulera författarens närvaro i ett poetiskt verk? Hilda Forss undersöker mediets inverkan på läsupplevelsen med särskilt fokus på hur AI, algoritmer och programkod kan fungera som poetiska verktyg och litterära uttrycksformer.
Medverkande: Hilda Forss, doktorand i nordisk litteratur, Helsingfors universitet, och Agneta Rahikainen, fil.dr i litteraturvetenskap, Helsingfors universitet.
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

12.45–13.00
Från troféjakt till ekoturism
Europas största vildmark ligger i Karpaterna. Där finns väldiga skogar där björn, varg och lo fortfarande strövar omkring. Vissa menar att det är viktigt att visa denna urtida natur för andra men att ändå utveckla en hållbar lokal ekonomi. Men hur går man från traditioner av illegal troféjakt på björn och illegal avverkning av träd till ekoturism?
Medverkande: Karin Winroth, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.
Arrangör: Södertörns högskola

13.05–13.20
Sofiakatedralens graffiti – forskning och kulturvård i Ukraina
I Sofiakatedralen i Kiev finns över 7 000 graffitiinskriptioner bevarade – ett stenbibliotek där människor från olika tider, socialgrupper och språkkulturer har medverkat i historieskrivningen genom att rista graffiti på katedralens väggar. Det är den största bevarade samlingen medeltida epigrafiskt material, som nu har dokumenterats och gjorts tillgängligt digitalt.
Medverkande: Gunnar Almevik, professor i kulturvård, Göteborgs universitet.
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

13.30–13.45
Hjärnans akilleshälar
Varför fastnar vi i mobilen, jämför oss med andra och fattar irrationella beslut? Anders Hansen delar här med sig av spännande forskning och egna erfarenheter från patientmöten och tar med oss in i hjärnans mest fascinerande och bedrägliga mekanismer. Men ju mer vi förstår hjärnans akilleshälar, desto bättre kan vi navigera runt dem.
Medverkande: Anders Hansen, läkare och psykiater, Karolinska Institutet.
Arrangör: Bokförlaget Forum

13.50–14.05
Lite jod, ja tack hjärna
Vår historia med struma och kretinism (utvecklingsstörning) hos barn på grund av låg sköldkörtelfunktion, ledde till jodering av bordssaltet 1936 i Sverige. Forskning har visat att struman försvunnit och bra jodnivå i befolkningen, men hos gravida föreligger mild jodbrist. Genom en utförd studie besvaras här frågan om eventuella konsekvenser för mor och barn.
Medverkande: Helena Filipsson, professor och överläkare, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg

14.30–14.45
Västergötlands sista (?) lutherska profetissa
Hösten 1693 kallades bondhustrun Gunnela Persdotter till biskop Wallerius på Burgården för att förhöras. Hon är en av ca 350 lutherska lekmannaprofeter i Europa före 1700. Biskopen var mild, men hon bestraffades av tinget. Kyrkoherden Kellander gav 1697 ut en bok med många latinska citat, som sätter in Gunnela i ett lärdomshistoriskt sammanhang.
Medverkande: Anders Jarlert, professor em. i kyrkohistoria, Lunds universitet.
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg

14.55–15.10
Svenska forskare som förändrat världen
Hur känns det att vara först med en helt ny upptäckt? Och vad är det egentligen som gjort Sverige till ett av världens starkaste forskningsländer? Henrik Berggren och Eva Krutmeijer gör en snabb resa genom 300 år och lyfter fram några av de fantastiska människor och kreativa miljöer som format vår vetenskapshistoria.
Medverkande: Henrik Berggren, fil.dr i historia och författare, och Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör och författare.
Arrangör: Ocean Books

15.20–15.35
Vägen över havet
I det tidigmoderna Sverige hade universitetsstaden Åbo en nyckelposition, också som ett nav för handel och administration med täta kontakter till Europa och resten av världen. Dynamiska nätverk uppstod och snart rörde sig människor, idéer, pengar och produkter mellan Åbo, Uppsala och Stockholm.
Medverkande: Johanna Ilmakunnas, professor i nordisk historia, Åbo Akademi.
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

15.45–16.00
Anspråkstagen
Känslan av meningslöshet ökar trots växande välstånd. Varför? I Anspråkstagen söker David Thurfjell svar i religionshistorien. Människan har alltid skapat sammanhang som ger livet mening – kan vi idag, utan att blicka bakåt, återfinna den förmågan? En tankeväckande resa i jakt på mening.
Medverkande: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.
Arrangör: Norstedts

16.05–16.20
Vad är väl en marknad? Om marknadstal från medeltid till nutid
Här presenteras iakttagelser från en språkbrukshistorisk undersökning av den ordskatt som utgår från ”marknad”. Vilka marknadsord har funnits och hur har de använts, hur har vokabulären utvecklats? Perspektivet går från den medeltida starten, då marknad avsåg en konkret plats för att idka handel, till dagens mer abstrakta tal, exempelvis om hur ”marknaden har krävt besked om politiken”.
Medverkande: Henrik Björck, professor i idéhistoria, Göteborgs universitet.
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg

16.25–16.40
Kan man spelifiera historieforskning?
Många spel använder historia som en estrad där karaktärerna, berättelserna och miljön drar inspiration från det förflutna. Spelmakarna är dock inte bundna till historikernas yrkeskrav – fakta kan blandas fritt med fiktion för att skapa fängslande spelupplevelser. Vad berättar spel om vår bild av det förflutna och hur kan de användas av historiker?
Medverkande: Derek Fewster, fil.dr i historia och universitetslektor, Helsingfors universitet, och Olof Blomqvist, fil.dr i historia, Stockholms universitet.
Arrangör: Hanaholmen

16.45–17.00
Johan Tobias Sergel – konstnär och europé
En ny biografi om Johan Tobias Sergel, byggd på tidigare outforskat källmaterial som kastar nytt ljus över Sveriges främste skulptör. Med djupgående arkivstudier ges en ny bild av Sergels liv, konstnärskap och internationella betydelse – och av varför han blev berömd i Sverige men mindre känd utomlands.
Medverkande: Magnus Olausson, fil. dr i konstvetenskap. Uppsala universitet.
Arrangör: Bokförlaget Stolpe

17.05–17.20
Motion: hälsans hörnpelare
Vi är skapta för att röra på oss. Fysisk aktivitet stärker hjärnans funktion, inlärning, koncentrationsförmåga, välbefinnande och immunförsvar. Den minskar risken för demens och bidrar dessutom till normala blodfetter och blodtryck, starkare skelett och ett längre, friskare liv. Men vilken träning passar bäst i ungdomen, medelåldern och när man är äldre?
Medverkande: Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, Karolinska Institutet.
Arrangör: Bokförlaget Stolpe

17.25–17.4
Se program i augusti 2026.

SÖNDAG 27 SEPTEMBER

09.30–09.45
Se program i augusti 2026.

09.50–10.05
De svenska valaffischernas historia
Skryt, smicker och bråk – visuell kommunikation i svenska valrörelser. Somliga valaffischer blir ikoniska medan de flesta glöms bort redan före valdagen. För forskare utgör de ett rikt och underhållande källmaterial. I en ny bok undersöker tre forskare hur den visuella kommunikationen har förändrats i svenska valrörelser.
Medverkande: Orla Vigsø, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Nicklas Håkansson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap och Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.
Arrangör: Timbro förlag

10.10–10.25
Upp till kamp med nål och tråd
Feministiskt broderi är slow politics: långsamt, lokalt och subversivt. Från dödsdömda Metta Focks broderade försvarsskrift 1810 och rösträttsstandar i sidendamast till korsstygn om samtycke: kvinnors broderiaktivism har en lång historia. En konstform som har gått från påtvingat petgöra till politisk mobilisering – ett stygn i taget.
Medverkande: Elisabeth Drion, adjunkt i svenska, och Karin Milles, professor i svenska. Båda Södertörns högskola.
Arrangör: Södertörns högskola

10.30–10.45
Sveriges geologi – en resa i tid och rum
Om man säger geologi tänker många kanske på ädelstenar och mineral eller på de av inlandsisen räfflade klipphällarna runt våra kuster. Men geologi handlar också om de fysikaliska processer i jordens inre som får kontinenterna att röra sig över jorden, bergskedjor att bildas och vulkaner att täcka landskap med aska och lava. Geologi handlar även om utdöda varelser såsom trilobiter, pansarhajar, dinosaurier och andra djur och växter som bevarats i det geologiska arkivet.
Medverkande: Vivi Vajda, professor och chef för paleobiologi, Naturhistoriska riksmuseet.
Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet

10.50–11.05
När kvinnor vittnar om krig
Kvinnors vittnesmål om krig blottlägger övergrepp och ger ny kunskap om krigets verklighet. Från nazisternas koncentrationsläger Ravensbrück till dagens konflikter visar vår forskning hur kvinnors erfarenheter återkommer över tid – och hur den personliga berättelsen används som ett kraftfullt verktyg för fred och rättvisa.
Medverkande: Annika Björkdahl, professor i statsvetenskap, Lunds universitet, och Johanna Mannergren, professor i statsvetenskap och internationella relationer, Södertörns högskola.
Arrangör: Södertörns högskola

11.10–11.25
Elden är lös! Det flerspråkiga Konstantinopel
Under decennierna kring 1900 plågades Konstantinopel (Istanbul), det osmanska rikets huvudstad, av kris efter kris. Krig och revolutioner avlöste varandra, flyktingarna räknades i tiotusental, och det turkiska varningsropet för eldsvåda ljöd bland trähusen. Elden är lös! handlar om det flerspråkiga Konstantinopel mellan 1878 och 1922.
Medverkande: Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap, Stockholms universitet.
Arrangör: Kriterium och Makadam förlag

11.30–11.45
Levda liv och historia underifrån
Hur synliggör man dolda levnadsöden? Person- och mikrohistoria genom tre sekel: 1600-talspoeten Lasse Lucidor, amatörkonstnären A. F. Cederholm i 1800-talets början och fabriksarbeterskan Viran Wedbergs fackliga kamp vid Svenska Tobaksmonopolet. Genom levnadsöden som sällan får ta plats tecknas historien underifrån – nära, konkret och mänsklig.
Medverkande: Annika Sandén, docent i historia, Anna Brodow Inzaina, fil.dr i konstvetenskap, och Gunnela Björk, docent i historia.
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

11.55–12.10
Nobelpris som väcker känslor
Kan man verkligen ge Nobelpriset till någon som säger sig ha blivit bortförd av utomjordingar? Sedan de första prisen delades ut 1901 har flera beslut ifrågasatts och väckt starka reaktioner. I detta samtal utforskar vi kontroversiella upptäckter, pristagare som hamnat snett och priser som upprört sin samtid.
Medverkande: Gustav Källstrand, fil.dr och idéhistoriker, Linköpings universitet och Nobelexpert, och Nobelprismuseets Carin Klaesson.
Arrangör: Nobelprismuseet

12.20–12.35
Astrobiologi och kvantkemi – Räkna på livet
Hur uppstod livet, och hur skulle det kunna uppstå någon annanstans? En kort översikt över dagens idéer om livets uppkomst på vår egen planet och hur kvantkemiska beräkningar låter oss pröva hypoteser om liv i miljöer vitt skilda från jorden. Resan tar oss till Saturnus måne Titan, där enkla molekyler kan sättas samman till alltmer komplexa strukturer – kanske till och med föregångare till liv.
Medverkande: Martin Rahm, professor i teoretisk kemi, Chalmers tekniska högskola.
Arrangör: Svenska Kemisamfundet

12.40–12.55
Judisk kultur i Finland
Affärsmannen och kulturprofilen Jac Weinsteins (1883–1976) texter om judiskt minoritetsliv på svenska och jiddisch i Helsingfors är unika. De ger en fascinerande inblick i hur vardagen såg ut på idrottsplanen och revyscenen, i församlingen och när Hitler övertog makten.
Medverkande: Simo Muir, docent i judisk kulturforskning, och Eva Odrichinsky, journalist som växte upp i Helsingfors som medlem av stadens judiska församling.
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

13.05–13.20
Vad är poängen med att gråta?
Varför gråter människor? I årtusenden har filosofer, psykologer och biologer världen över sökt ett svar, men ständigt talat förbi varandra. I boken Gråt tar Eric Cullhed ett helhetsgrepp och visar att de motstridiga förslagens styrkor kan förenas: gråt är ett kroppsligt kommunikationsmedel vars mening kan förklaras i ord men aldrig ersättas av dem.
Medverkande: Eric Cullhed, professor i grekiska, Uppsala universitet.
Arrangör: Uppsala universitet

13.25–13.40
Avbegåvad
Jag kan inte. Jag har det inte i mig. Föreställningen om att vår begåvning är genetiskt bestämd och oföränderlig är djupt rotad. Vad händer med en människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar? I boken Avbegåvad undersöker Roland Paulsen hur idén om den fixerade begåvningen vandrat från vetenskap till allmänhet.
Medverkande: Roland Paulsen, docent i sociologi, Lunds universitet, och Kerstin Almegård, förläggare.
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

13.45–14.00
Offentlig byråkrati i Sverige
En välfungerande byråkrati är mycket viktigt, men i Sverige finns tydliga tecken på att det sker en byråkratisering – att det är för mycket personal som styr, administrerar och kontrollerar verksamhet snarare än att operativt utföra verksamheten. Hur kommer det sig? I denna presentation diskuteras orsaker till att offentlig byråkrati i Sverige ökar.
Medverkande: Patrik Hall, professor i statsvetenskap, Malmö universitet.
Arrangör: Kriterium och Malmö University Press

14.05–14.20
Öppna era hjärtan
I vad som brukar kallas världens modernaste land ökar längtan tillbaka till folkhemmet. Vad gick förlorat – etnisk homogenitet eller välfärdsstat? I möten med flyktingar, sverigedemokrater och olika muslimska röster skildrar Simon Sorgenfrei Sveriges utveckling 1975–2022, från ny migrationspolitik till Tidöavtalet.
Medverkande: Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.
Arrangör: Norstedts

14.30-15.00
Musik och demens
Både att få en demenssjukdom och att stå nära någon som drabbas kan vara utmanande på många sätt. Därför är varje tilltag som kan hjälpa, lindra och göra vardagen lättare välkommet. Författarna Katarina Lindblad och Nina Cherla, båda musikterapeuter, ger en bild av dagens kunskapsläge kring musik och demens samt konkreta exempel på hur man kan använda musik i samvaron med och omvårdnaden av personer med demens på ett medvetet och strukturerat sätt.
Medverkande: Katarina Lindblad, musikterapeut och fil.dr i musikvetenskap, Örebro universitet och Nina Cherla, master i musikterapi, University of South Wales.
Arrangör: Ejeby Förlag