PROGRAM PÅ FORSKARTORGET 2023

FREDAG 29 SEPTEMBER

09.15–09.30
KOGNITIONSVETENSKAP FÖR LÄRARE
Kognitionsvetenskapliga perspektiv på undervisning och utveckling är sedan en tid ett obligatoriskt inslag på lärarutbildningarna. Så, vad behöver verksamma och blivande lärare veta? Och hur förhåller kognitionsvetenskapliga rön sig till utbildningsvetenskapliga perspektiv? I sin föreläsning ger Alva Appelgren exempel från forskning och lärsituationer kring återkoppling, motivation, minne och koncentration. Hon tar även upp lärande utifrån forskning om genetik.
Medverkande: Alva Appelgren, doktor i kognitionsvetenskap, Karolinska Institutet
Arrangör: Liber

09.40–09.55
PODDAGOGEN
Poddagogen är en uppmärksammad podd som bidrar till spridningen av färska forskningsresultat inom pedagogik eller något närliggande ämne till en bredare publik. Programpunkten bjuder på nedslag från de senaste avsnitten och en diskussion kring varför just denna podd kommit att bli ett framgångsrikt sätt att nå ut med färska forskningsresultat.
Medverkande: Sofia Lundmark, fil. dr i pedagogik och lektor i medieteknik, Södertörns högskola och Janne Kontio, fil. dr i pedagogik och lektor i pedagogik, Stockholms universitet
Arrangör: Södertörns högskola

10.05–10.20
SKICKA NUDES – EN RISKFYLLD MÖJLIGHET?
Ungefär en av tio högstadieelever har någon gång skickat nakenbilder på sig själv. Det kan vara riskfyllt – men är också ett sätt att utforska sin sexualitet. Nu har forskare vid Göteborgs universitet för första gången kartlagt högstadieungdomars egna erfarenheter av sexting – både positiva och negativa.
Medverkande: Carolina Lunde, docent i psykologi vid Göteborgs universitet
Arrangör: Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

10.30–11.00
AI OCH KULTURARVET  –  FRAMGÅNG ELLER FARA?
Kungliga bibliotekets enorma samlingar av text, bild, ljud och video utgör en guldgruva för att träna den nya generationens generativa språkmodeller. Men vilka risker och möjligheter döljer sig i den nya tekniken? Kan det rentav vara farligt att använda samlingarna för att träna AI? Och hur ska vi förhålla oss till att modellerna får en allt större samhällspåverkan samtidigt som de blir mindre transparenta?
Medverkande: Chris Haffenden, forskningskoordinator på KB-labb och Jussi Karlgren, docent i språkteknologi. Samtalsledare Karin Grönvall, riksbibliotekarie, KB
Arrangör: Kungliga biblioteket

11.10–11.25
KERSTIN HESSELGREN, HÄLSO- OCH RIKSDAGSPIONJÄR
Skriftställare Anders Johnson berättar om Kerstin Hesselgren, hälsovårdsapostel och riksdagspionjär, och en av de fem kvinnor som först tog plats i det svenska parlamentet utifrån den bok som han just skrivit om henne, den första heltäckande biografin om Kerstin Hesselgrens liv och gärning.
Medverkande: Anders Johnson, skriftställare och näringslivshistoriker
Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria

11.35–11.50
TYSTNADEN, SORLET OCH BULLRET – LJUDEN SOM GESTALTAR LIVSMILJÖN
Att människor mår dåligt i bullriga miljöer är väl dokumenterat, men det är inte detsamma som att vi därför mår bäst när det är helt tyst. Ljudet är en del av helhetsupplevelsen och vi upplever arkitektur både med ögon och öron. Skisser har alltid varit viktiga verktyg för arkitekten, men arbete med ljud har inte haft samma hjälp av skisser. Nu finns VR-verktyg som gör det möjligt att se och höra en miljö innan den finns.
Medverkande: Kristin Nedlich, doktorand i teknisk akustik, Luleå tekniska universitet
Arrangör: Formas

12.00–12.15
BILDNING I NÄRINGSLIVET
Bildning och näringsliv är begrepp kontaminerade av en komplex historia, motstridiga förväntningar och återkommande konflikter. Det konstaterar professor Bengt Kristensson Uggla i sin artikel i tidskriften SFV-kalendern 2023. Hur lösa de här ovan nämnda konflikterna?
Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor, Åbo Akademi och Janne Wikstöm, projektchef, Hanaholmen
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

12.25–12.55
FRED – TILL VARJE PRIS?
Kriget i Ukraina har kullkastat den geopolitiska ordningen. Allt tyder på att Sverige nu lämnar bakom sig århundraden av alliansfrihet. Även många tongivande fredsaktivister och opinionsbildare ställer sig bakom beslutet att skicka försvarsmateriel till Ukraina. Vad betyder pacifism idag och kan den överleva annat än i fredstid?
Medverkande: Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, Uppsala universitet, KG Hammar, ärkebiskop emeritus och Ulrika Knutson, journalist och författare
Arrangör: Trossamfundet Svenska kyrkan

13.05–13.20
KODEX – BOKEN I MEDELTIDENS SVERIGE
Vilken roll spelade böcker i medeltidens Sverige? Hur tillverkades de? Vilka genrer fanns och vilka hade tillgång till dem? Hör om boken som kulturprodukt under medeltiden utifrån antologin Kodex (2022), skriven av ett tjugotal medeltidsforskare.
Medverkande: Elin Andersson, fil. dr. i latin, KB
Arrangör: Kungliga biblioteket

13.30–13.45
SVENSKJUDISK KVINNOHISTORIA
Historieskrivning skapar gemenskaper och tillhörigheter som sträcker sig över tid och rum. Den judiska minoritets historia i Sverige sträcker sig långt tillbaka. Hur har judiska kvinnor behandlats i historieskrivningen om och av den judiska minoriteten i Sverige?
Medverkande: Malin Thor Tureby, professor i historia, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

13.55–14.25
90 000 SNUBBELSTENAR
Snubbelstenar minner om en namngiven människa som förföljdes och mördades av nazisterna. Det finns idag över 90 000 stenar i Europa. De representerar relationen mellan minoritet och majoritet, en krigsberättelse och en mer universell berättelse om Förintelsen. Men vad innebär de för minnespraxis och hur kan de användas i undervisningen?
Medverkande: Cora Alexa Døving, seniorforskare, Ruth Illman, docent, Christer Mattsson, docent, Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet. Samtalet leds av Anna Florén, programdirektör vid Voksenåsen
Arrangör: Voksenåsen – Kulturcenter för svensk-norskt samarbete och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

14.35–14.50
HISTORIEN OM BRÄCKE DIAKONI
Bräcke diakoni startade 1923 som en sjukvårdsutbildning av diakonissor, ett kyrkligt socialt projekt för att motverka social nöd och misär. Idag är Bräcke diakoni en av det svenska civilsamhällets stora aktörer inom välfärd. Hur har den utvecklingen sett ut? Per Eckerdal, tidigare direktor för Bräcke diakoni och biskop i Göteborgs stift har skrivit boken om det.
Medverkande: Per Eckerdal, tidigare biskop i Göteborgs stift och direktor för Bräcke Diakoni
Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria

15.00–15.15
EN LOCKTON I ÖDEMARKEN
Genom historien har religion format världsbilder, livshållningar och samhällen, gjort tillvaron svårtolkad, mångbottnad och motsägelsefull för människor, men också levande och meningsfull. Och oavsett vad vi tycker om den, visar religionen inga tecken på att försvinna. Varför är det så? Vad är det för längtan den svarar mot?
Medverkande: David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Norstedts

15.25–15.40
HARRY MARTINSONS FÖRFATTARLIV
I den stora biografin, Min egen elds kurir, om en av den svenska litteraturens världsförfattare skildrar Johan Svedjedal ett fascinerande författarliv. Harry Martinson blev tidigt känd för sin charm och stilistiska briljans, men bakom hans leenden och framgångar fanns allvarligare ärenden. Tidigt insåg han hur människans övermod hotade miljön och själva livet.
Medverkande: Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

15.50–16.05
TILLÅT MIG TVIVLA
Åsikter påverkar och polariserar – de kan orsaka ordkrig och världskrig. Men oenigheterna kan också hjälpa oss att tänka nytt. Stefan Einhorn berättar här om konsten att ha en åsikt – och om förmågan att ompröva den. Man behöver inte alltid ha samma åsikt.
Medverkande: Stefan Einhorn, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor, Karolinska Institutet
Arrangör: Natur & Kultur

16.15–16.30
ÄREKRÄNKANDE GRAVDIKTER FRÅN 1700-TALET
Det finns en oskriven lag som säger att man inte ska belacka de döda. Vår tids nekrologer kännetecknas också mycket riktigt av mer eller mindre okritiska hyllningar. Sådana var vanligast även för 300 år sedan. Tributerna kunde dessutom vara långt mer devota än i våra dagars dödsrunor – men det kunde också vara precis tvärtom…
Medverkande: Daniel Möller, professor i litteraturvetenskap, Högskolan i Halmstad och docent i litteraturvetenskap, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

16.40–16.55
EN STRIDBAR PROFESSOR I EN FÖRÄNDERLIG TID
Geo Widengren var professor i religionshistoria och religionspsykologi vid Uppsala universitet 1940–1973. I samtidens fascination för äldre kulturer hos både akademiker och en allmänhet fick Widengren ett stort inflytande som uttolkare av arkeologiska fynd och tidigare okända texter. Hans starka åsikter om hur forskningen skulle bedrivas kan diskuteras, men han var en religionshistoriker som vi ändå har en del att lära av.
Medverkande: Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien och Bokförlaget Langenskiöld

17.05–17.20
DEN MEDICINSKA SPÄRREN 1945
Efter krigsslutet deltog Sverige i en viktig humanitär insats, UNRRA-aktionen: Drygt 9 000 överlevande från tyska koncentrationsläger erbjöds vård och rehabilitering. I en ny bok skildras det komplexa arbete som utfördes i en särskild medicinsk gränskontroll, den s.k. medicinska spärren, samtidigt som den ger röst åt de som passerade spärren.
Medverkande: Markus Idvall, professor i etnologi, Stockholms universitet och Britta Zetterström Geschwind, fil. dr i etnologi, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

17.30–17.45
STAGNELIUS: HÅGKOMST OCH HEMLÄNGTAN
2023 är det 200 år sedan Stagnelius dog. I Näktergalen. Erik Johan Stagnelius undersöker religionshistorikern Simon Sorgenfrei hur filosofiska och religiösa tematiker vävs samman i Stagnelius lyrik. Fokus ligger på Stagnelius dubbelexponering av barndomens Öland och de olika platonskt inspirerade paradisvisiona i hans senare diktning.
Medverkande: Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

17.55–18.10
OLOF SÖDERBERG – INDUSTRIMAN OCH SAMHÄLLSBYGGARE
Olof Söderberg (1872–1931) utvecklade faderns firma Söderberg & Haak, blev disponent för Stora Kopparbergs och Söderbergs bruk, var drivande i Stockholms handelskammare och medgrundare av Handelshögskolan. Benito Peix Geldart berättar mer om denne handelsledare, industriman och samhällsbyggare, utifrån sin nya biografi.
Medverkande: Benito Peix Geldart, fil. dr historia, arkivarie och forskare
Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria

18.20–18.35
ÄCKEL: FRÅN ÖVERLEVNAD TILL POLARISERING
Äckel är en emotion som spelat en avgörande roll både för människans överlevnad och för att forma våra samhällen. Hör evolutionsforskaren Patrik Lindenfors berätta om gränslandet mellan vår känslomässiga intuition och vår moral, och hur en emotion har kunnat forma allt från marknader till religioner och vår tids politiska debatt.
Medverkande: Patrik Lindenfors, fil. dr i zoologi, Institutet för framtidsstudier
Arrangör: Institutet för framtidsstudier

LÖRDAG 30 SEPTEMBER

09.15–09.30
KAN MAN LITA PÅ EXPERTERNA?
Tänk dig en värld utan experter. Lite skönt att slippa alla besserwissrar och förståsigpåare, kanske? Men om alla experter försvann skulle du nog snabbt bli rätt vilsen. Under de senaste åren har många vänt sig till vetenskapliga auktoriteter för att få definitiva svar, bara för att inse att forskare ibland är oeniga och att forskare kan ha fel. Så när ska du lyssna på forskarna? Och vad händer när forskare har fel?
Medverkande: Emma Frans, doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska Institutet
Arrangör: Bonnier Fakta

09.40–09.55
HUDEN – VÅRT SKYDD MOT OMVÄRLDEN
Huden upprätthåller kroppens vattenbalans och skyddar oss mot farliga kemikalier. Men vad behöver huden för att må bra? Vilken effekt har olika ingredienser i hudvård? Och vilka mekanismer kan vi nyttja för att få läkemedel genom huden i stället för tabletter och sprutor?
Medverkande: Sebastian Björklund, docent, institutionen för biomedicin, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

10.05–10.20
BLIR ÄLDRE ALLT YNGRE?
Under senaste halvseklet har det skett enorma förändringar när det gäller åldrandet. Dagens seniorer är både friskare och mer aktiva än vad äldre var förr. Vilka möjigheter och utmaningar för denna positiva utveckling med sig? Och hur kan vi förvänta oss att åldrandet ser ut  framtiden – är 70 det nya 50, eller till och med 45?
Medverkande: Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa
Arrangör: Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

10.30–11.00
MODERN SVENSK TRÄDGÅRDSHISTORIA
Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med odling i fokus. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss. Odlingar, trädgårdar och planteringar återspeglar sin tillkomsttid: de påverkas av naturens förhållanden men hänger som en kulturell företeelse också samman med samhällsprocesser och avslöjar normer, värderingar, praktiker och livsvillkor.
Medverkande: Catharina Nolin, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, Inger Olausson, agr. dr och trädgårdhistoriker, Uppsala universitet, Åsa Klintborg Ahlklo, trädgårdshistoriker och forskare vid SLU
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

11.10–11.25
ÄCKEL: SMITTA, SYND, SAMHÄLLE
Äckel är en emotion som spelat en avgörande roll både för människans överlevnad och för att forma våra samhällen. I sin bok undersöker evolutionsforskaren Patrik Lindenfors gränslandet mellan vår känslomässiga intuition och vår moral, och hur en emotion har kunnat forma allt från marknader till religioner och vår tids politiska debatt.
Medverkande: Patrik Lindenfors, fil. dr i zoologi, Institutet för framtidsstudier
Arrangör: Institutet för framtidsstudier

11.35–11.50
LIVSGÅTAN
Hur gör man för att skapa en tillvaro man mår bra av, som gör en lycklig och som man blir riktigt nöjd med? Många önskar nog att de hade haft bättre kunskap om vad som påverkar ens lycka och nöjdhet i livet. Anders Wallensten söker svar på hur man kan bli mer tillfreds och leva ett liv man blir riktigt nöjd med utefter sina egna önskemål.
Medverkande: Anders Wallensten, forskare och epidemiolog specialiserad inom allmänmedicin och folkhälsa
Arrangör: Bonnier Fakta

12.00–12.15
KUNGAR, RIKSDAG OCH POLITISK KULTUR 1523 – 2023
Periodens många kriser hade ofta hade sin grund i utrikespolitiska misslyckanden. Dragkampen mellan inrikespolitiska aktörer var också utlösande faktorer. Ofta blev riksdagen arenan där problemen löstes, med hjälp av mödosamt framförhandlade kompromisser. Dessa kompromisser ledde fram till de grundlagar och den politiska kultur vi har idag.
Medverkande: Joakim Scherp, fil. dr i historia, Stockholms universitet och redaktör vid Riksdagsbiblioteket
Arrangör: Sveriges riksdag

12.25–12.55
ASMR – LJUDEN SOM FÅR HJÄRNAN ATT JUBLA
Varför får en del behagliga kittlingar eller rysningar – det som ibland kallas ”hjärnorgasm” – av videoklipp med viskande röster och prasslande ljud? Hur kan ASMR-viskningar användas för att förbättra syntetiska röster och göra robotar mer vänliga? Möt forskarna India Morrison och Gustav Henter i ett samtal om internetfenomenet ASMR.
Medverkande: India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap, Linköpings universitet och Gustav Henter, assisterande professor i intelligenta system, Kungliga tekniska högskolan.
Arrangör: forskning.se

13.05–13.20
DET ÄR FARLIGT ATT GLÖMMA MEDICINENS HISTORIA
Många betraktar idag den moderna medicinen med skepsis och rädsla, men få skulle vilja vara utan den. Kunskap om medicinens historia är nödvändigt för att förstå hur dagens medicin fungerar i samhället. Men den är också nödvändig för att förstå hur eländigt livet kan vara och hur snabbt döden kan komma i avsaknad av till exempel vaccin, antibiotika och tidig intervention i kroniska sjukdomsförlopp. Varning: historiska bilder som kan upplevas som obehagliga kommer att visas.
Medverkande: Hjalmar Fors, docent, Hagströmerbiblioteket och Maria Josephsson, fil. dr, medicinens Historia och kulturarv, Karolinska Institutet
Arrangör: Hagströmerbiblioteket/Medicinens Historia och Kulturarv, KI

13.30–13.45
NÄR VÄRLDEN VAKNAR: KÄNSLORNAS FILOSOFI
Alltför ofta ses känslor som det som hindrar oss från att se världen som den verkligen är. Men verkligheten får i själva verket sin struktur just genom känslor som ger oss tillgång till den. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och som gör att vi kan erövra kunskap om världen i kontrast till att bara bearbeta information.
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola.
Arrangör: Södertörns högskola

13.55–14.10
SVINHUVUDEN OCH SNÖMOS – OM HISTORISKA RECEPT
På 1700-talet kunde man bli serverad delikatesser som kokta småfåglar, fyllda svinhuvuden, vinmaskar och snömos. Andra rätter känner vi fortfarande igen, som dillkött, våfflor och crème brûlée. Men är råvarorna verkligen desamma då som nu? Och vad vet man om historiska matvanor egentligen och vad berättar gamla receptsamlingar om vardagen?
Medverkande: Patricia Berg, fil. dr i egyptologi, Svenska litteratursällskapet i Finland, Maren Jonasson, fil.mag. i historia, Svenska litteratursällskapet i Finland
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

14.20–14.50
GÖTEBORGSKOLORISMEN I NYTT LJUS
Göteborgskoloristerna klädde västkusten och Göteborg i gnistrande färgdräkt. Under 1930-talet präglades deras måleri av en kraftfull färgexpressionism som saknade motsvarighet i Sverige. Om den romantiserade mytbildningen, recensenternas mottagande, konstnärsrollen och historieskrivningen och även om stadens, galleriernas och samlarnas betydelse.
Medverkande: Patrik Steorn, museichef vid Göteborg konstmuseum och docent i konstvetenskap och Lydia Sandgren, författare och psykolog
Arrangör: Appell Förlag

15.00–15.15
MED PENNAN I HAND: DIPLOMATSKRIVANDETS POETIK
Per-Arne Bodin och Elena Balzamo diskuterar diplomaters skrivande under trehundra år i länder som Ryssland och Spanien och i städer som Konstantinopel och Alger. Finns det en gemensam nämnare för alla förekommande genrer, allt från depescher till anekdoter, en särskild diplomatskrivandets poetik beroende på diplomatens särställning i ett främmande land?
Medverkande: Per-Arne Bodin, professor i slaviska språk, Stockholms universitet och Elena Balzamo, litteraturhistoriker
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

15.25–15.40
FÖRUNDRAN – OM VETENSKAPENS SMÅ NJUTNINGAR
Det vetenskapliga arbetet är fullt av känslor och bjuder på små och stora njutningar. Kemiprofessor Ulf Ellervik öppnar upp sitt labb och ger åskådaren en inblick i den vetenskapliga processen – en bergochdalbana av farliga experiment, konsten att njuta av leda, fascination över nya upptäckter och stark förundran.
Medverkande: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds universitet som skrivit ett flertal populärvetenskapliga böcker samt medverkat i tv-programmet Fråga Lund
Arrangör: Svenska Kemisamfundet

15.50–16.05
LANDET UTANFÖR – SVERIGE OCH KRIGET
I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram.
Medverkande: Henrik Berggren, historiker och journalist
Arrangör: Norstedts

16.15–16.30
DEN AVANTGARDISTISKA KONSTSALONGEN SAMLAREN
Under tre decennier, från 1943, drev Agnes Widlund det avantgardistiska galleriet Samlaren i Stockholm. Här introducerade hon Picasso, Matisse och många andra av konstens internationella stjärnor i Sverige. Hennes galleri var också en plantskola för inhemska namn som konstnären Olle Bærtling och museimannen Pontus Hultén. Inte mycket av allt som Agnes Widlund åstadkom har givit avtryck i historieskrivningen, men nu porträtteras denna nyskapande och målmedvetna yrkeskvinna i en ny bok.
Medverkande: Eva-Lena Bergström, fil. dr i konstvetenskap, museolog och forskningschef vid Nationalmuseum
Arrangör: Appell Förlag

16.40–16.55
TURKIET OCH SVENSK-TURKISKA RELATIONER
Lyssna till ny forskning om Turkiet och Sverige. Om de tatariska och turkiska familjer som etablerade islam i Sverige, och om det svenska ”palatset” i Istanbul, den före detta svenska ambassaden i Konstantinopel, från 1700-talet till i dag.
Medverkande: Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola och Frederick Whitling, historiker och författare
Arrangör: Svenska forskningsinstitutet i Istanbul

17.05–17.20
SARGADE SJÄLAR
I andra världskrigets Finland var psykiska krigsskador stigmatiserande, skambelagda och ofta rentav förnekade. Krigstrauman har plågat generationer av finländare och konsekvenserna av dem har länge varit outforskade. En presentation om krigets socialhistoria, en tematik som är synnerligen aktuell även i dag.
Medverkande: Ville Kivimäki, docent i historia, Tammerfors universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

17.30–17.45
KVINNA VID HAVET: MINNEN AV KRIG OCH SJÖFART
Hon står där och blickar ut över Göteborgs hamninlopp och havet där bortanför. Hon berättar om krig. Om död. Om alla som aldrig kom hem. Sjömanstornet och statyn Kvinna vid havet invigdes 1933 och utgör ett minnesmärke över de 690 män och kvinnor som tjänstgjorde i handelsflottan under första världskriget.
Medverkande: Magnus Rodell, docent i idéhistoria, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

SÖNDAG 1 OKTOBER

09.15–09.30
LUNDS DOMKYRKA 900 ÅR
Den romanska katedralen i Lund har under sitt långa liv bevittnat stora samhällsförändringar och har själv förändrats. Till 900-årsminnet av dess invigning år 1123 skildras både förändringarna och det förblivande i åtta praktfulla volymer. Genom bidrag av många experter utforskas en byggnad som är både monument och rum för andakt.
Medverkande: Stephan Borgehammar, professor i praktisk teologi, Lunds universitet och Henrik Ranby, docent i konsthistoria, Göteborgs universitet
Arrangör: Lunds universitet

09.40–09.55
MED SCHABLONER OCH FÄRGBURKAR
Graffitikonstnärer har protesterat mot Rysslands invasion av Ukraina. På en vägg till det som en gång var en förskola har Banksy exempelvis sprayat bilden av ett barn som i en judokamp med en till synes övermäktig motståndare. Lyssna till ett samtal om några av dessa verk och konstens roll som protest och återerövrande av staden som rum.
Medverkande: Ninna Mörner, chefredaktör Baltic Worlds, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning och Lisa Källström, fil dr. retorik, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

10.05–10.20
BORTOM INCELS: MANLIG SEXLÖSHET SYNAD
För män som lever sina liv utan intimitet kan den sexuella ensamheten bli en central del av tillvaron. Intimitetsbristen påverkar självuppfattningen, något som kan drabba även samhället i stort. Samtalet ger en nyanserad bild av den manliga sexlösheten och väjer inte för de tankar och svårigheter som många män brottas med – ofta i det tysta.
Medverkande: Peter Ueda, läkare och docent i epidemiologi, Karolinska Institutet
Arrangör: Natur & Kultur

10.30–10.45
MUSIKARV, PROPAGANDA OCH SPIONERI
Vilken roll spelade det tyska musikarvet i Östtysklands nationella identitetsformering? Och hur relaterade det svenska musiklivet till det östtyska? Lyssna till frågor om musik och politik, om propaganda och politisk styrning av musiken och om kulturarv i det kalla krigets skugga.
Medverkande: Petra Österlund docent i etnologi, Södertörns högskola och Henrik Rosengren, docent i historia, Lunds universitet
Arrangör: Södertörns högskola och Lunds universitet

10.55–11.10
UTAN SAMVETE?
Samvetet har en fantastisk kraft! Det kan få oss att anklaga och strida mot oss själva och det ser oss när ingen annan gör det. Men samvetet är inget vi hyllar idag. Det gäller att vara tvärsäker, enhetlig och övertygad, inte ha ”second thoughts”. Samvetet verkar på många sätt hopplöst förlegat. Så hur mår det idag? Har det förlorat sin kraft?
Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik, Södertörns högskola
Arrangör: Norstedts

11.20–11.35
VISDOM – FÖR MÄNNISKOR I EN FÖRÄNDERLIG TID
Den tekniska utvecklingen har resulterat i att man numera kan mäta visdom. Men vad är visdom? Behövs visdom i vårt moderna samhälle? Vad visar den senaste forskningen på området? Och hur kan vi må bättre genom att sträva efter visdom?
Medverkande: Simon Kyaga, forskare och överläkare i psykiatri och Katrin Goldstein Kyaga, professor i interkulturell pedagogik
Arrangör: Polaris fakta

11.45–12.00
EN HOCKEYINDIANS UPPKOMST OCH FALL
Frölundas ishockeylag har under lång tid haft en indianhövding som klubbsymbol. Den blev alltmer problematisk under 2000-talet i en tid när nästan alla andra rasstereotyper gjorde sitt utträde ur idrotts- och populärkulturen. Konstvetaren Jeff Werner och historikern Ulf Zander samtalar om varför Frölundas indian levde kvar under lång tid och skälen till att den bytes ut 2022 mot en bakgrund av en populärkulturell användning av indianer.
Medverkande: Jeff Werner, professor i konstvetenskap, Stockholm universitet och Ulf Zander, professor i historia, Lunds universitet och huvudredaktör för Kriterium
Arrangör: Kriterium

12.10–12.25
VAD BETYDER EN SKOG FÖR DIG?
En rutt för morgonjoggen? En minnesplats där du som liten plockade bär med mormor och morfar? En plats för arbete och försörjning som stöder cirka 200 000 jobb? En bransch som bidrar med 200 miljarder kronor per år till Sveriges ekonomi? Med 68% av Sveriges landyta täckt av skog kan effekterna av en skogsbrand vara förödande för ekosystemet och den biologiska mångfalden, luftföroreningar, människors välbefinnande och hälsa, med mera. Hur kan vi förebygga och bekämpa skogsbränder, och ta itu med relaterade miljömässiga, tekniska och sociala utmaningar?
Medverkande: Nasrine Olson, docent och Johan Eklund, universitetslektor, båda vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Arrangör: Bibliotekshögskolan – Högskolan i Borås

12.35–12.50
BAKOM OCH BORTOM JÄRNRIDÅN
Estlands, Lettlands, Litauens och Ukrainas 1900-talshistoria var dramatisk. Under lång tid var de delar av Sovjetunionen. Stalins död 1953 är utgångspunkt för denna granskning av deras vägar till självständighet. Politiken står i centrum, men också människors vardag – drömmar som förverkligats och förhoppningar som grusats. Mer än tjugo års forskning, otaliga resor, möten och en mängd intervjuer ger en unik inblick i ländernas historia.
Medverkande: Li Bennich-Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap, Uppsala universitet
Arrangör: Appell Förlag

13.00–13.30
TUFFA TRÄD – KLIMATANPASSNING OCH TRÄDPLANTERING
Träd är viktiga för städer och dess invånare på många olika sätt. Träden är ett viktigt estetiskt element i stadsbilden och trädalléerna gör stadens stråk tydligare. Trädplantering fyller också en viktig funktion i klimatanpassningen och för att främja hållbara städer i ett föränderligt klimat. Lyssna till forskningsprojekt och till Göteborg stads arbete kring klimatanpassningsåtgärder.
Medverkande: Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare, Göteborgs stad, Anna Levinsson, forskare inom urban vegetation, SLU och Jenny Klingberg, föreståndare för centrum för globala biodiversitetsstudier
Arrangör: Formas

13.40–13.55
LEGOFOLK: FRÅN TRÄLAR TILL TJÄNSTEFOLK
Legofolket – de som senare kom att kallas tjänstefolk, drängar och pigor – var under lång tid den helt dominerande arbetskraften i Sverige. Från 1200-talet och framåt var att tjäna vid gods och gårdar det vanligaste sättet att försörja sig. Fattiga människor kunde nämligen med stöd av lagen tvingas till arbete för en husbonde. Legofolkssystemet ersatte på det viset träldomen i Sverige.
Medverkande: Martin Andersson, forskare vid institutionen för stad och land, avdelningen för agrarhistoria, SLU
Arrangör: Kriterium

14.05–14.20
KULTURKUNGEN GUSTAF VI ADOLF
Som arkeolog och konstsamlare organiserade Gustaf VI Adolf utgrävningar, deltog i expeditioner, var en internationellt anlitad specialist och drivande kraft i museivärlden. Frederick Whitling berättar om hans resor över större delen av världen, om hans arbete med forskningsinstitut, föreningar och museisamlingar och om hans många möten med kulturpersonligheter, kungligheter, mecenater och politiker.
Medverkande: Frederick Whitling, fil. dr i historia och har kopplingar till de svenska instituten i Rom och Athen och Istanbul
Arrangör: Appell Förlag

14.30–14.45
HUR BLIR TÄNDERNA HOS FÖR TIDIGT FÖDDA BARN?
Idag överlever allt fler för tidigt födda barn. Barn som föds extremt för tidigt kan drabbas av emaljförändringar, käksmärta och har svårare att klara av tandläkarbesök. För tandvården är detta en ny patientgrupp som behöver extra stöd. Men hur ska det stödet se ut så att de får en god munhälsa som vuxna?
Medverkande: Susanne Brogårdh-Roth, docent i pedodonti, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

14.55–15.10
TID OCH TAKT I UNGA VUXNAS LIV
”Hela världen är byggd av tid”, säger en av de unga vuxna som Ann-Charlotte Palmgren har intervjuat om tid. Palmgren visar hur de ungas liv styrs av förväntningar som är knutna till att olika livsskeden infaller i rätt ålder. Hennes föreläsning i poesiform är ett berörande samspel mellan vetenskap och konst.
Medverkande: Ann-Charlotte Palmgren, docent i genusvetenskap, Åbo Akademi och Mia Franck, fil.dr i litteraturvetenskap och författare
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

15.20–15.35
VI ÄR INTE IDIOTER
De gamla grekerna kallade dem som bara brydde sig om det privata för idioter. Boken ”Vi är inte idioter. Klimat, ekonomi, demokrati” hävdar att människor är medborgare, inte kunder och redovisar forskning som visar att ökande rapporteringskrav fördyrar, tar tid och underminerar människors omdöme. Men alla kan bli förändringsmakare.
Medverkande: Elisabeth Gerle, affilierad professor, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet