PROGRAM PÅ FORSKARTORGET 2025

FREDAG 26 SEPTEMBER

09.30–09.45
AI OCH DIGITALA TVILLINGAR AV EKOSYSTEM
Hur ska den gröna omställningen gå till i praktiken? En utmaning är att förstå de ekologiska konsekvenserna av besluten vi fattar, t.ex. i skogsindustrin, fiskenäringen och energisektorn. Ta del av hur AI och digitala tvillingar kan användas för att fatta väl underbyggda beslut som kombinerar ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Medverkande: Claes Strannegård, professor i kognitionsvetenskap, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS)

09.50–10.05
CELLMEMBRANET – HÖGA BERG OCH DJUPA DALAR
Våra celler omges av ett tunt membran med många funktioner, som att skydda från inkräktare som virus, förmedla signaler samt att kommunicera med andra celler. Till sin hjälp har cellmembranet dynamiska berg och dalar samt förmågan att separera molekyler. Ett  membran med unika krafter och möjligheter.
Medverkande: Ingela Parmryd, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Arrangör: Svenska Kemisamfundet

10.10–10.25
GÖTEBORGSKANS GRAMMATIK, ORDFÖRRÅD OCH URSPRUNG
I industrialismens och urbaniseringens spår växte Göteborgs befolkning kraftigt runt sekelskiftet 1900. Kvinnor och män från omgivande landskap fick arbete i stadens fabriker, och det byggdes nya stadsdelar för de nytillkomna stadsborna. Föräldrarna må ha talat bohuslänska eller västgötska, men barnens modersmål blev göteborgska.
Medverkande: Lars-Gunnar Andersson, professor em. i svenska språket, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS)

10.35–11.05
KÄRLEK FÖR ALLA — ALLA ELEVER SKA FÅ KUNSKAPER
Hur har området sexualitet, samtycke och relationer förändrats i skolan? Vad visar Skolinspektionens granskningar när det gäller hur undervisningen ser ut och vilken kvalitet den håller? Hur ser skolornas arbete ut när det gäller att förebygga och bemöta intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism, homo- och transfobi samt hedersrelaterat våld och förtryck? Vad säger forskningen? Och borde eleverna få vara med och påverka vad man ska prata om och läsa?
Medverkande: Olivia Öberg, utredare Skolinspektionen, Karin Gunnarsson, docent pedagogik, Stockholms universitet, Jessica Schifauer, författare, Teresa Fernandez Long, undervisnings-råd, Skolverket och Jonatan Lamy, ordförande, Sveriges elevkårer
Arrangör: Skolinspektionen

11.15–11.30
ATT LEVA OCH ARBETA MED SMARTA MASKINER
Digitalisering är mycket mer än teknik. Vi är mitt i ett stort skifte där allt-i-allo-teknik integreras i hela samhället och ekonomin. Den nya generationens teknik skapar stora möjligheter såväl som utmaningar vilka kräver omställningsvilja och lärande. Hur ser framtidens arbetsliv och digitaliserade samhälle ut när vi arbetar, skapar och lever med smarta maskiner?
Medverkande: Joakim Wernberg, forskningsledare, Entreprenörskapsforum och lektor, Lunds universitet
Arrangör: Entreprenörskapsforum

11.40–11.55
BARNPSYKIATRI SOM GÖR SKILLNAD
Hur kan vi möta ökande psykisk ohälsa bland unga? Här presenteras Primamodellen – en ny vårdmodell med fokus på helhet, tillgänglighet och förändringskraft. Ett samtal om att skapa verklig skillnad inom barnpsykiatrin.
Medverkande: Maj-Britt Giacobini, med.dr., överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och klinisk genetik, Åsa Schlyter och Anna Wiklund, båda leg. läkare och specialister i barn- och ungdomspsykiatri
Arrangör: Bokförlaget Stolpe

12.05–12.20
VILKA VERKTYG BEHÖVER BARN OCH UNGA FÖR ATT KUNNA FRÄMJA SIN PSYKISKA HÄLSA?
Ungas psykiska ohälsa är ett ständigt närvarande ämne i samhällsdebatten. Men vad vet vi om hur den bäst kan förebyggas? Vad säger forskningen om hur vi skulle kunna vända trenden? Annika Lexén, ansvarig för projektet ”Främjande av psykisk hälsa i Gen Z” och Hilda Johnsson, projektledare för Suicide Zeros läromedel ”Livsviktiga snack i skolan”, i ett samtal.
Medverkande: Annika Lexén, docent, Lunds universitet och Hilda Johnsson, projektledare. Moderator: Anna Matzinger, Suicide Zero
Arrangör: Suicide Zero

12.30–12.45
TURBULENTA TURER BÄDDADE FÖR SVENSK DEMOKRATI
Sveriges politiska system präglades av dramatiska växlingar mellan 1530 och 1820-talet. Regimerna avlöste varandra, ibland under stormiga former. I Shifting regimes tar tre historiker ett helhetsgrepp om skeendet. Hur påverkade de bryska skiftena Sveriges väg till en modern demokratisk stat? Den gängse bilden av en jämn process i konsensus bleknar.
Medverkande: Mats Hallenberg, professor i historia, Stockholms universitet; Magnus Linnarsson, docent i historia, Stockholms universitet och Joakim Scherp, redaktör vid Riksdagens bilbliotek och docent i historia, Stockholms universitet.
Arrangör: Nordic Academic Press

12.55–13.10
OM ROUSSEAUS UPPFOSTRINGSFILOSOFI
Barndomens naturtillstånd skulle bevaras genom uppfostran – Rousseaus tankar om hur ett bättre samhälle ska skapas har allt sedan 1700-talet påverkat pedagogiken men också kulturen i stort, med avtryck hos Carl Jonas Love Almqvist och Ellen Key. Tankegångarna kan även skönjas i 1900-talets barnlitteratur, inte minst hos Astrid Lindgren.
Medverkande: Marianne Molander Beyer, docent i franska och lektor i språkdidaktik
Arrangör: Appell Förlag

13.20–13.35
I SPRICKAN MELLAN RÖST OCH BILD
Samtidens mediala och digitala landskap vilar på idéer om gränslös tillgänglighet och översättbarhet. Men översättning bygger ofta på ideologiska föreställningar om identitet, gemenskap och offentlighet. I skärningspunkten mellan översättningens och den rörliga bildens praktik frågar forskare hur översättning kan tillämpas som kritisk metod.
Medverkande: Andjeas Ejiksson, konstnär, filmskapare och postdoktor, HDK-Valand, Göteborgs universitet
Arrangör: Vetenskapsrådet

13.45–14.15
HUR FÖREBYGGA OCH HANTERA PÅGÅENDE DÖDLIGT VÅLD?
Situationer med pågående dödligt våld (PDV) i offentliga miljöer utgör en stor utmaning för samhället. Vad kan göras för att förebygga sådana incidenter samt vilken kunskap och metodutveckling behövs för att dagens och morgondagens polis och sjukvård ska vara rustade för att hantera sådana händelser?
Medverkande: Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, Robin Andersson Malmros, fil.dr i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet, Ulf Petersson, fil.dr i vårdvetenskap och Niklas Frostmarker, polislärare. Samtliga vid Högskolan i Borås
Arrangör: Högskolan i Borås

14.30–14.45
INGMAR BERGMAN BAKOM KULISSERNA
Ingmar Bergman, i första hand omskriven som filmregissör, uppmärksammas här som den legendariska teaterregissör han också var. Med hjälp av brevväxlingar, regiböcker och dagboksanteckningar synliggörs hur teateruppsättningarna skapades i nära samarbete med scenografer, skådespelare och en rad andra medarbetare.
Medverkande: Karin Helander, professor i teatervetenskap
Arrangör: Appell Förlag

14.55–15.10
VAR ÄR VI OTRYGGA OCH VAD BEROR DET PÅ?
Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning känner sig otrygga om de går ut sent på kvällen. Men var är vi otrygga? I nya forskningsprojekt har otrygga platser kartlagts genom en kartapplikation. Vilka platser vi är otrygga på, anledningarna till otryggheten samt hur det varierar mellan män och kvinnor samt unga och gamla presenteras i detta program.
Medverkande: Manne Gerell, docent i kriminologi, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

15.20–15.35
KULTURMINNESVÅRDENS ÄLDSTA HISTORIA TILLGÄNGLIGGÖRS DIGITALT
I Sverige har antikvarier sedan 1600-talet dokumenterat kulturhistoriska föremål, lämningar och hela kulturlandskap. Deras efterlämnade arkivhandlingar är unika och kommer att digitaliseras och analyseras av forskare i ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket med finansiering av Vitterhetshetsakademien.
Medverkande: Ola Jensen, docent i arkeologi, Riksvantikvarieämbetet och Chris Haffenden, fil.dr, Kungliga biblioteket
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien, Riksvantikvarieämbetet och KB

15.45–16.00
ARKTIS – NÄR ISEN SMÄLTER
I den arktiska regionen bor över fyra miljoner människor från fyrtio olika etniska grupper. Med stigande temperaturer blir Arktis en geopolitisk arena där tävlingen om naturresurser redan startat. Programmet genomförs på engelska.
Medverkande: Alexandra Middleton, forskare, Oulu business school
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag

16.10–16.25
DEN AKADEMISKE TEGNÈR
Esaias Tegnér (1782–1846) är känd som en av 1800-talets främsta svenska poeter, men han var också professor, präst och biskop. I början av århundradet vistades han i Lund och skrev ett antal texter på latin. Varför det och vad handlade de om?
Medverkande: Bo Lindberg, professor emeritus i idé och lärdomshistoria, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

16.35–16.50
EN HATTPARAD GENOM HÖGSKOLAN
Har det alltid hetat filosofie doktor? Hur gick det till när tekniker, veterinärer, ja även skogsforskare fick sina egna doktorsgrader? Och vad är egentligen konstnärlig forskning? Idéhistorikern Henrik Björck ger några snabba inblickar i forskarutbildningarnas framväxt och specialisering utifrån sin nya, omfångsrika studie Vetenskapshistorisk hattparad: Forskarutbildningarna i det svenska högskolesystemets historia.
Medverkande: Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet
Arrangör: Kriterium och Makadam förlag

17.00–17.30
ARKITEKTURENS BETYDELSE FÖR KÄRLEK — RUM FÖR NÄRHET, LUST OCH FRIHET
Hur formar våra byggda miljöer möjligheter till kärlek, intimitet och gemenskap? I denna session utforskar vi hur arkitektur kan både möjliggöra och begränsa relationer – från offentliga platser där blickar möts till hem där vardagens intimitet utspelar sig. Med ett fokus på feminism och queera perspektiv, diskuterar vi hur normer kring kön, sexualitet och familj påverkar hur vi bygger våra städer och bostäder. Vad händer när vi tänker arkitektur som något mer än funktion – som en infrastruktur för känslor, kroppar och begär?
Medverkande: Josefin Persdotter, post.doc, Chalmers och Kalle Norwald, socionom, psykoterapeut och sexolog
Arrangör: Formas

17.40–17.55
INTERAKTIV TEATER PÅ ÄLDREBOENDEN
Lyssna till ett forskningsprojekt som följt en teatergrupp som turnerat på äldreboenden i en del av landet. Med fokus på de äldres perspektiv har projektet studerat upplevelser av teaterföreställningarna. Resultaten av besöken på boendena visar hur teaterföreställningarna väcker minnen och engagemang genom att flera sinnen aktiveras.
Medverkande: Satu Heikkinen, docent i sociologi och Markus Arvidson, docent i sociologi, båda Karlstads universitet
Arrangör: Karlstads universitet

LÖRDAG 27 SEPTEMBER

09.30–09.45
LÄTT FINLANDSSVENSKA
En av tio finlandssvenskar behöver anpassat språk i text, tal och tecken. Hur fungerar lätt språk för den svenskspråkiga minoriteten i Finland?
Medverkande: Camilla Lindholm, professor i nordiska språk, Helsingfors universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

09.50–10.05
ÄLDREOMSORGENS PERSONAL OM KUNSKAPSORÄTTVISOR
Att synas men inte höras? Vilka förutsättningar har personal i hemtjänsten att ge röst och mening åt egna dagliga erfarenheter av arbetet, dels baserad på deras omsorgskompetens, dels för att förbättra sina arbetsvillkor samt vilka motståndshandlingar som används för att hantera dessa erfarenheter?
Medverkande: Ulla Rantakeisu, professor i socialt arbete, Karlstads universitet
Arrangör: Karlstads universitet

10.10–10.25
KÄRLEK OCH KVINNLIGT RELIGIÖST LEDARSKAP
Kvinnor är i majoritet bland religiösa troende, men i minoritet bland religionsgrundare. Men även i manligt ledda religiösa rörelser kan ledarens kvinnliga förtrogna ha stort inflytande. Genom några olika exempel visas hur nära relationer kan bana väg för kvinnors religiösa ledarskap.
Medverkande: Manon Hedenborg White, docent i religionshistoria, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

10.30–10.45
IDENTITETSKRIGET
Det pågår ett identitetskrig. De stridande parterna i transfrågan har blivit alltmer oförsonliga, och ordkriget har spridit sig till företagsvärlden, politiken, skolan, vården och akademiska lärosäten. Är könsdysfori en kulturell sjukdom som vissa påstår, eller handlar det om att ett stigma som nu undanröjts så att många äntligen vågar söka hjälp efter åratal av lidande i tysthet?
Medverkande: Stefan Krakowski, psykiater och överläkare. Moderator: Anders Sjöqvist
Arrangör: Bazar Förlag

10.55–11.10
KÄNDA BERÄTTELSER I NYA FORMAT
Vad händer när en berättelse rör sig mellan olika uttrycksformer, från ord till bild, från ett språk till ett annat, från bok till film? Med frågor om översättning, adaption och illustration i fokus belyses hur nya betydelser och perspektiv uppstår genom retoriska processer.
Medverkande: Lennart Hellspong, professor emeritus i retorik och Lisa Källström, fil dr. i retorik. Båda Södertörns högskola
Arrangör:Södertörns högskola

11.20–11.35
KVINNORIKET
Givetvis har kvinnorna format Sverige lika mycket som männen – bara det att deras insatser varit sådana att de sällan platsade i historieböckerna. Men vänder vi på det, som i denna bok, och ser till alla de områden där kvinnor verkat – klostren, skolorna, föreningarna, butikerna, industrierna, salongerna, sjukhusen, gårdarna och kontoren, för att inte nämna hemmen – förstår vi att vi levt mitt uppe i ett verkligt Kvinnorike.
Medverkande: Sara Backman Prytz , docent och forskare, Uppsala universitet
Arrangör: Natur & Kultur

11.45–12.00
VAD BETYDER ”STAT”, ”LAND” OCH ”NATION”?
Hur används orden ”stat”, ”land” och ”nation” i den politiska kontexten i olika länder och på olika språk? Varför finns ett särskilt adjektiv för USA på spanska ”estadounidense” men inte på andra språk och vad är egentligen ”nation”. Tolkningarna är olika beroende på ideologi och syn på världen.
Medverkande: Ingmar Söhrman, professor em. i romanska språk, särskilt spanska, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS)

12.10–12.25
KÄRLEK 1.0
Kärleken har inte alltid stått i fokus för poeter och romanförfattare. Nej – det var på 1100-talet som de sydfranska trubadurerna började sätta ord på kärlekens väsen. Var den en sorts galenskap, en förädlande kraft, en rot till lidande eller bara ett riskabelt erotiskt spel? Frågorna var många och ekar in i modern tid.
Medverkande: Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap
Arrangör: Natur & Kultur

12.35–13.05
GÄNGKRIMINALITET – VAD SÄGER FORSKNINGEN?
Gängkriminalitet står högt på agendan hos media och politiker, och tar plats i litteraturen. Men vad säger forskningen? Vilken typ av gäng är det vi har i Sverige idag och hur har miljön utvecklats under de senaste decennierna? Vad säger unga anslutna till gäng på SiS särskilda ungdomshem om sin situation? Och hur är det med tjejernas involvering?
Medverkande: Christoffer Carlsson, docent i kriminologi, Maria A Vogel, docent i kriminologi och Sven Granath, fil.dr. i kriminologi, Polismyndigheten. Samtliga vid Stockholms universitet. Moderator: Nadim Ghazale, fd polis, föreläsare och skribent
Arrangör: Stockholms universitet

13.15–13.30
LANDSBYGDENS ÄLDRE TRÄDGÅRDSHISTORIA – BERÄTTAD FÖR FÖRSTA GÅNGEN
Den trädgårdskultur som existerade bland vanliga människor på landsbygden under perioden 1400–1600 har länge varit okänd. Med hjälp av arkeologi kan detta kapitel av trädgårdshistorien nu skrivas in i svensk trädgårdshistoria. Fram träder en ny bild av en landsbygd med trädgårdstäppor och en trädgårdskultur som haft avgörande betydelse för såväl folklig mat- och dryckeskultur som medicin, konst och symbolik.
Medverkande: Jens Heimdahl, docent i geoarkeologi
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

13.40–13.55
HEMMA OCH HISTORIELÖS – SVERIGES FINSKA BEFOLKNING
Varför syns sverigefinnarna fortfarande så lite i den nationella historieskrivningen? Vad händer när historieskrivningen skrivs bara från majoritetens synvinkel och minoriteter osynliggörs? Hur är det när du inte har en historia i ditt eget hemland?
Medverkande: Matias Kaihovirta, docent i nordisk historia och Ali Jonasson, författare till boken Finnkampen-sverigefinnarnas-illustrerade historia. Moderator: Ina Lindberg, programkoordinator vid Hanaholmen
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

14.05–14.20
NYA UPPTÄCKTER KRING ANDRÈES POLAREXPEDITION
I mer är än 30 år har Bea Uusma försökt lösa en av polarhistoriens stora gåtor. I hennes nya bok Vitön har hon med nya metoder fått svar på frågor som tidigare inte ens gick att ställa. För den enda vägen ut, är att gå ännu längre in.
Medverkande: Bea Uusma, läkare och forskare, Medicinens historia och kulturarv, Karolinska Institutet
Arrangör: Norstedts

14.30–14.45
APOKALYPS – FRÅN YTTERSTA DOMEN TILL KLIMATHOT
Undergångsfantasier, profetior, dystopisk samhällskritik… Tankar kring undergång har fängslat otaliga konstnärer genom historien och idén om världens slut har paradoxalt nog väckt, och fortsätter väcka, kreativitet och skaparlust. Om tematiken utifrån konstens horisont, i ett historiskt sammanhang – från renässansen till nutid.
Medverkande: Patrik Steorn, docent i konstvetenskap och chef för Göteborgs konstvetenskap
Arrangör: Appell och Göteborgs konstmuseum

14.55–15.10
KUNGLIGA MYNTKABINETTETS ANTIKA MYNT OCH NYTTAN AV EN KATALOG
En tjuv, en flytt och en pandemi försinkade det redan tidskrävande arbete med att noga beskriva 1 400 antika mynt från Mindre Asien och Östra Medelhavsområdet i Kungliga myntkabinettets samlingar. Men efter drygt tio år är myntkatalogen Sylloge Nummorum Graecorum Sweden II:4 Ionia–Palestine här. Den må se ganska oansenlig ut men rymmer en skatt. Varför är katalogen viktig för museets säkerhetsarbete och vad kan man göra åt den?
Medverkande: Harald Nilsson, tidigare förste antikvarie vid Kungl. Myntkabinettet och Ulrika Gustafsson, publikationsansvarig, Kungl. Vitterhetsakademien
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

15.20–15.40
DIABETES 1 OCH 2 – OLIKA SJUKDOMAR MED SAMMA NAMN
Studier har visat att kosten mycket tidigt i livet i vissa fall kan ha betydelse för utveckling av typ 1-diabetes liksom kostvanor hos ungdomar och unga vuxna kan ha för typ 2-diabetes under yngre medelåldern. Även levnadsvanor under medelåldern har stor betydelse för utveckling av typ 2-diabetes från 50-års ålder.  Rätt kost kan överbygga och till och med reversera, typ 2-diabetes samt förebygga följdsjukdomar till både typ 1- och typ 2-diabetes.
Medverkande: Kerstin Brismar, senior professor i endokrinologi och diabetesforskning, Karolinska Institutet och Alexandra Charles, grundare och ordförande för 1,6 och 2,6 miljonerklubben
Arrangör: 1,6 miljonerklubben, med stöd av Abbott Scandinavia AB

15.45–16.00
HUR GAMLA KAN OCH VILL VI EGENTLIGEN BLI?
Människan har i alla tider haft drömmar om ett evigt liv. Med de senaste decenniernas landvinningar inom medicinsk genetik har vi börjat närma oss en verklighet där det naturliga åldrandet faktiskt verkar gå att stoppa. Frågan är bara vilka konsekvenser det skulle få om vi kunde bli dubbelt – eller kanske tredubbelt så gamla? Eller inte åldras alls? Här lyfts både medicinska och etiska aspekter på frågan.
Medverkande: Magnus Falk, professor i allmänmedicin, Linköpings universitet
Arrangör: Linköpings universitet

16.10–16.25
FINLANDSSVENSK ANTIFASCISM
De svenskspråkiga i Finland stod kluvna inför högerextremismens frammarsch före andra världskriget. Antifascismen synliggjorde splittringen mellan höger och vänster, överklass och underklass, manligt och kvinnligt, svenskt och finskt.
Medverkande: Anders Ahlbäck, lektor i historia, Stockholms universitet, Matias Kaihovirta, forskare i historia, Åbo Akademi och Ylva Perera, doktorand och litterär redaktör vid Hufvudstadsbladet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag

16.35–16.50
SOCKERSPELEN – NYA PERSPEKTIV PÅ GÖTEBORGS KOLONIALA HISTORIA
Sockerspelen – ett projekt som skapar nya perspektiv på Göteborgs koloniala historia med utgångspunkt i hanteringen av socker och sockrets rörelse genom staden under 1700-och 1800-talet. Genom scenkonstnärliga metoder som låter en kroppslig, relationell och pluralistisk historieskrivning ta form, omgestaltas arkivmaterial och skapas nya narrativ kring platser i staden.
Medverkande: Cecilia Lagerström, professor i scenisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet
Arrangör: Vetenskapsrådet

17.00–17.15
RÖSTER FRÅN UTSATTA BOSTADSOMRÅDEN
Invånarna i utsatta bostadsområden blir sällan hörda i samhällsdebatten. Nu lyfts berättelser som utmanar bilden om nordisk välfärd för alla.
Medverkande: Jacob Sohlberg, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

SÖNDAG 28 SEPTEMBER

09.30–09.45
KREATIV MED DARWIN
Se dig själv i spegeln. Du är slutprodukten av 3,7 miljarder år av evolution. Men det är i och för sig daggmaskar, blåsippor och influensavirus också. Naturens diversitet är förbluffande. Hur har detta myller av olika levande organismer uppkommit?
Medverkande: Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution
Arrangör: Institutet för framtidsstudier

09.55–10.10
LÄTT BYTE? EKONOMISK BROTTSLIGHET MOT ÄLDRE
Äldre och andra utsatta grupper utsätts allt oftare för bedrägerier, falska investeringar och lurendrejeri via telefon och nätet. Herman Mondani visar hur brotten går till, vilka som drabbas och hur vi tillsammans kan förebygga och skydda de mest sårbara.
Medverkande: Hernan Mondani, docent och lektor i kriminologi, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

10.20–10.35
VARFÖR STÄDAR INTE INTELLEKTUELLA?
Är det något intellektuella och författare inte förknippas med så är det städning. Intellektuella städar helt enkelt inte. I alla fall inte offentligt eller när de avbildas. Varför är det på detta vis och vilken betydelse har det för vår syn på städning, städare och intellektuella?
Medverkande: Annika Olsson, dekan och professor i litteraturvetenskap, Fakulteten för kultur och samhälle, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

10.45–11.00
DET DOLDA UNIVESITETET
Under kalla kriget bedrevs omfattande forskning med militära syften i Sverige. Den stora andelen forskningsprojekt av detta slag har dock fått lite uppmärksamhet. Det är hög tid att revidera bilden då den militära forskningen i praktiken var så omfattande att den kan liknas vid det dolda universitetet.
Medverkande: Per Lundin, biträdande professor, Chalmers tekniska högskola
Arrangör: Kriterium och Nordic Academic Press

11.10–11.40
KÄRLEKEN TILL EN PLATS – MINNE, IDENTITET OCH ANDLIGHET I STAD OCH LAND
Vad är det som gör att vissa platser får oss att känna oss hemma, eller gör att vi känner en stark förbindelse till historien och vår omvärld? Vad händer när platser både bär på personliga minnen och sociala berättelser, och hur påverkar andliga och kulturella värden vår relation till platser? Med hjälp av litteraturen som till exempel Per Anders Fogelströms skildringar av Stockholm i Mina drömmars stad och Sara Lidmans litterära landskap i Västerbotten berättas om känslomässiga kopplingar till platser.
Medverkande: Elisabeth Högdahl, etnolog och universitetslektor, Lunds universitet, Petra Carlsson Redell, präst och teolog samt Jonas Gren, poet och författare
Arrangör: Formas

11.50–12.05
PUTINS HISTORISKA KRIG
I Rysslands krig i Ukraina är historia ett effektivt vapen. Med historia kan man visserligen inte döda, men däremot mobilisera människor och frammana ett krig som är nödvändigt, progressivt och gott. Här analyseras det ryska historiebruket, med absoluta brytpunkter, långa linjer och svartvita beskrivningar, och dess förutsättningar.
Medverkande: Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

12.15–12.30
SÅ LÖSER VIRTUELLA SAMHÄLLEN VERKLIGA PROBLEM
Simulerade samhällen med virtuella personer låter oss undersöka komplexa problem och testa effekterna på ett säkert sätt. Genom dessa kan vi hitta lösningar på samhällsutmaningar som organdonation, hållbar stadsutveckling eller framtidens resande utan att riskera att skada verkliga människor.
Medverkande: Fabian Lorig, docent i datavetenskap, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

12.40–12.55
BOTVID – DEN FÖRSTE SVENSKEN
Maja Hagerman berättar om de religiösa och politiska krafter som formade helgonet Botvids liv och tankevärld. Med hjälp av ny forskning, arkeologiska fynd, runstenar och pergamenthandskrifter följer hon, likt en detektiv, i spåren av Botvid, ett 900 år gammalt ”cold case”. Hon börjar längs E4:an, vid den kyrka, Botkyrka, som byggdes till hans ära.
Medverkande: Maja Hagerman, konstnärlig lektor i bildproduktion, Dalarnas Audiovisuella Akademi, Högskolan Dalarna, författare och vetenskapsjournalist
Arrangör: Norstedts

13.05–13.20
TORGNY SEGERSTEDT: PROTESTERA MOT ANTISEMITISMEN, MEN INTE MOT NAZISMEN
I april 1933 skrev Handels-Tidningens redaktör Torgny Segerstedt – den svenska antinazisten framför andra – till ärkebiskop Erling Eidem om antisemitismen i de svenska skolorna och om åtgärder från biskoparna. Tre veckor senare återkom han om att biskoparna borde undvika att uttala sig om nazismen, endast mot antisemitismen.
Medverkande: Anders Jarlert, professor em. i kyrkohistoria, Lunds universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS)

13.30–13.45
BARNTEATER ÄR SVARET PÅ DET MESTA
Sedan 1900-talets början har barn spelat teater i Sverige, först med hjälp av Sagabibliotekets pjäser och på senare tid med grund i improvisationer och dramatik som barn skrivit själva. Här presenteras två projekt, ett historiskt kring Saga och ett samtida där barnteaterföreningarnas föreställningar står i centrum. Både då och nu finns starka idéer kring vad det ger barn att spela teater, och både likheterna och skillnaderna är många.
Medverkande: Martin Hellström, universitetslektor, Institutionen för film och litteratur, Linnéuniversitetet
Arrangör: Linnéuniversitetet och Gidlunds förlag

13.55–14.10
OM ”DEN HEMLIGA HISTORIEN” AV DONNA TARTT
En student dras in i dödliga intriger på ett amerikanskt college i Donna Tartts kultbok från 1992. Romanens förtätade atmosfär gjorde den snabbt stilbildande och den hittar ständigt nya läsare, inte minst genom fenomenet Dark Academia. Här studeras den ur en rad perspektiv – passageriter, varumärken, vuxenblivande, psykopati och antik grekiska.
Medverkande: Moa Ekbom, fil.dr i latin, avdelningen för historiska studier, KTH och Ola Sigurdson, professor i systematisk teologi vid universitetet i Oslo
Arrangör: Appell Förlag

14.20–14.35
HJÄLTE OCH ANTIHJÄLTE
Det finns få personer i Finlands historia som är lika fascinerande och irriterande som den mytomspunne krigshjälten Gustaf Mannerheim. Vem står bakom den enorma personkulten och varför ser den inget slut?
Medverkande: Tuomas Tepora, forskare i historia, Tammerfors universitet och Urban Lindstedt, journalist
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Lind & Co

14.45–15.00
GRANNE I NÖD OCH LUST
Grannen – i skepnad av den barmhärtige samariten, en motståndare, en förrädare, en skadad person i behov av hjälp eller helt enkelt gemene man – förkroppsligar förhållandet mellan individen, samhället och överheten. Men vem räknas som granne? Och hur ska vi förstå kärlek till nästan och gemenskap över kulturella, etiska och religiösa gränser? 
Medverkande: Irina Hron, docent, Köpenhamns universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien