PROGRAM FÖR SKOLA
PÅ FORSKARTORGET BOKMÄSSAN 2026
Forskartorget erbjuder många program för skolan. Under åren har vi märkt att intresset är stort bland lärare, elever, studenter och övrig skolpersonal att besöka oss. Vår ambition är att vara ett komplement till alla övriga skolprogram och områden på mässan genom att visa på den senaste forskningen inom undervisning, kunskap och bildning.
På den här sidan har vi valt att presentera program anpassade för skolan under torsdag och fredag då vi vet att många lärare, elever, studenter och övrig skolpersonal besöker mässan och även oss, även om samtliga program på Forskartorget riktar sig till skola. Du hittar skolprogrammet 2026 nedan. Forskartorgets fullständiga program finns under Program2026
TORSDAG 24 SEPTEMBER
09.40–09.55
Men drakar finns väl inte?
Hur förhåller sig femåringar till fakta om dinosaurier och om drakar? I avhandlingen Men drakar finns väl inte? undersöker Anna Backman vad barn urskiljer av fiktiva framställningar i faktaböcker och hur det hänger samman med deras förmåga att ifrågasätta och föreställa sig dem. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning tillsammans med förskolans uppdrag att skapa intresse och nyfikenhet för sakprosa, samt utveckla barns fantasi.
Medverkande: Anna Backman, lektor, Göteborgs universitet.
Arrangör: Göteborgs Förskoleförvaltning
10.05–10.20
Skola för bildning – idéhistoriska perspektiv
Om hur begreppet bildning har förändrats, med nedslag i tankeströmningar och debatt från sekelskiftet 1800 fram till idag. Från den klassiska tyska bildningstanken, genom folkskoledebatten under den första delen av 1800-talets till de senaste årtiondena då bildningstanken fått förnyad aktualitet. Vad kan visionerna om bildning och folkbildning betyda idag?
Medverkande: Henrik Bohlin, professor i idéhistoria och docent i filosofi, Södertörns högskola.
Arrangör: Appell Förlag
10.25–10.55
AI i skolan – vad säger forskningen
Vad händer med Sveriges AI-ambitioner om skolan lämnas utanför? Trots att regeringen siktar på att göra Sverige till en av världens ledande AI-nationer saknas innehåll och perspektiv på AI i nya reformer av läroplanen och lärarutbildningen. Samtidigt pekar forskningen tydligt på att digital kompetens behöver byggas tidigt, och att en likvärdig skola spelar en avgörande roll för att utjämna digitala klyftor och bygga ett demokratiskt samhälle.
Medverkande: Johan Lundin, professor i informatik, Göteborgs universitet, Linnéa Stenliden, professor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet, och Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik, Vetenskapsrådet.
Arrangör: Vetenskapsrådet
11.05-11.20
Vad säger ditt förnamn om dig?
Genom ett antal domar kring decennieskiftet 2010 förändrades myndigheternas sedan länge fastslagna praxis att dela in förnamn i mans- och kvinnonamn. Trots det finns det i praktiken fortfarande en tydlig könsuppdelning av namnen, vilket bland annat ses i statistiken över namn till nyfödda och i en intervjustudie av namnbyten hos transpersoner.
Medverkande: Johan Hedberg, fil.dr i nordiska språk och forskningsarkivarie, och Lena Wenner, fil.dr i nordiska språk och forskningsarkivarie. Båda på Institutet för språk och folkminnen (Isof).
Arrangör: Institutet för språk och folkminnen
11.25–11.40
Psykisk hälsa på schemat – är det så bra egentligen?
Regeringen har beslutat om att psykisk hälsa ska finnas på schemat från och med år 2028. Vad säger forskningen om detta? Många är fortfarande skeptiska till om det verkligen gör någon nytta. Slösar vi bort viktig tid som i stället skulle kunna läggas på kärnämnena? Kan det rent av vara skadligt att prata så mycket om psykisk ohälsa? Vad visar erfarenheterna och vad tycker eleverna själva?
Medverkande: Annika Lexén, docent, Lunds universitet, och Hilda Johnsson, kurator
Moderator: Anna Matzinger, Suicide Zero.
Arrangör: Suicide Zero
11.45–12.00
Politik angår oss – och alla röster räknas
Hur kan fler få möjlighet att förstå och påverka beslut i vardagen, och hitta vägar till inflytande mellan valen genom samtal, sociala medier, journalistik och demonstrationer? Lyssna till ett samtal om en studiecirkel i folkbildningens anda, utvecklad för och tillsammans med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Forskarna i samtalet har också tagit fram en handbok i aktivism att använda i vardagen.
Medverkande: Matilda Svensson Chowdhury, lektor i socialt arbete, Malmö universitet, och Niklas Altermark, docent i statsvetenskap, Lunds universitet.
Arrangör: Forte
12.05–12.20
Svenska – om studenterna själva får välja
Trots akademins allt starkare internationalisering visar en ny nationell studie att studenter föredrar svenska i utbildningen. De ser svenska språket som avgörande för både förståelse och framtida yrkesliv. Resultaten väcker frågor om universitetens internationalisering, ansvaret för en svensk terminologi, och hur studenter upplever kvaliteten på den alltmer engelskspråkiga akademin.
Medverkande: Hans Malmström, professor, Chalmers tekniska högskola, och Lena Lind Palicki, avdelningschef, Språkrådet.
Arrangör: Chalmers tekniska högskola och Språkrådet
12.25–12.40
Kunskap och krig
Visste du att forskning och utbildning var viktiga inslag i Gustav II Adolfs stormaktspolitik i början av 1600-talet? Här berättas om hur samlandet och kontrollerandet av kunskap användes i den svenska kolonisationen av Baltikum, och hur detta företag formades av kolonisatörernas kulturella fördomar och religiösa övertygelser.
Medverkande: Emma Hagström Molin, docent i idéhistoria, Södertörns högskola.
Arrangör: Södertörns högskola
12.45–13.00
Matematisk grund i talrelationer
Hur lägger man en stabil matematisk grund i talrelationer hos elever i de lägre årskurserna? Utifrån en gedigen forskning har nya framgångsrika undervisningsmetoder tagits fram. Jämfört med kontrollgrupper blir eleverna både på lång och kort sikt skickliga i att hantera aritmetikproblem. I och med att kursplanerna i matematik förändras ställs nya krav kring området Tal och talrelationer.
Medverkande: Angelica Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning på matematik, Göteborgs universitet, och Anna-Lena Ekdahl, lektor i didaktik, Jönköping University.
Arrangör: Liber
13.05–13.20
Invandrares valdeltagande i en global värld
Får invandrare rösta – var, hur mycket och varför? En presentation av en ny forskningsöversikt över invandrares valdeltagande med en särskild undersökning av hur det ligger till i Sverige, ett av de mest liberala länderna när det gäller att ge icke-medborgare rösträtt i regionala val. Nyligen tillgängliga data ger en mer nyanserad förståelse.
Medverkande: Derek Hutcheson, professor i statsvetenskap, Malmö universitet.
Arrangör: Malmö universitet
13.30–14.00
Vad är kunskapsberedskap?
I en orolig värld ställs samhällets kunskapsbehov på sin spets. Men hur kan vi förutse vad vi kommer att behöva veta i framtiden? Krisplaner och konserver räcker inte. En robust kunskapsberedskap vilar på forskning vars fulla potential vi upptäcker först den dag den blir oumbärlig. Vad behövs för att förbereda oss på det som vi ännu inte känner till?
Medverkande: Erik Isberg, postdok i historiska studier, KTH, Karolina Engquist Källgren, docent i idéhistoria, Stockholm universitet, och Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet.
Arrangör: Humtank
15.30–15.45
Idrott och hållbarhet – på samma planhalva?
Ständiga larm om klimatets påverkan på idrotten får många att undra om den kan fortsätta utövas som den gör idag. Verksamhetens utformning och prestationslogik påverkar dessutom miljön och klimatet med transporter, material och belastning på platser. Kan idrottens samhällskraft användas för att driva frågor om miljömässig hållbarhet?
Medverkande: Daniel Svensson och Marie Larneby, docenter i idrottsvetenskap, Malmö universitet.
Arrangör: Malmö universitet
15.50–16.05
Att spela som ett djur
Djur i datorspel är mer än bakgrund – de påverkar hur vi förstår natur, empati och maktrelationer. Genom deltagande berättelser blir spel en plats där relationen mellan människa och djur omförhandlas. Vad händer när vi inte bara styr djuren, utan börjar känna med dem – och för dem i digitala världar?
Medverkande: Matilda Davidsson, fil.dr i litteraturvetenskap, Linnéuniversitetet.
Arrangör: Linnéuniversitetet
FREDAG 25 SEPTEMBER
09.20–10.50
Så beter sig nyhetsmedierna på Tiktok
Tiktok har vuxit fram till en av världens största sociala medieplattformar för nyhetskonsumtion bland unga. Men vilken roll spelar egentligen de traditionella medierna i en tid då vem som helst kan skapa och sprida information? Institutet för mediestudier har kartlagt de svenska mediehusens innehåll på Tiktok och de mekanismer som påverkar vilka nyheter som når användarna. Ta del av resultaten och pågående forskning om hur ungas informationstillit formas i samspel med plattformens algoritmer.
Medverkande: Andreas Widholm, docent och medieforskare, Stockholms universitet, Dalmar Namazi, SVT Nyhetskollen och Helena Giertta, chef för Institutet för mediestudier.
Arrangör: Institutet för mediestudier
10.00–10.15
Klimatförändringar och omställning till klimatneutralitet – fokus på kunskap, handling och undervisning
Samhället måste minska utsläpp av växthusgaser och nå vad som kallas klimatneutralitet, eller nettonollutsläpp. Det innebär ett fokus på effektiva lösningar och handling, och också den roll som kunskap och undervisning har i omställningen.
Medverkande: Cecilia Lundholm, professor i pedagogik med inriktning undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet.
Arrangör: Vetenskapsrådet
10.20–10.35
Vem tror du att du är? Om DNA och identitet
Under senare år har allt fler vänt sig till DNA för att få svar på frågor om identitet. Nya metoder har gjort det billigare att analysera DNA och vi har sett en dramatisk ökning i användningen av DNA inom akademisk forskning och bland privatpersoner. Vetenskap & Allmänhet undersöker i ett nytt projekt tillsammans med Umeå universitet hur släktforskare använder DNA-analyser, och hur tekniken påverkar synen på identitet, kultur och släktskap.
Medverkande: Ulrika Björkstén, fil.dr i fysikalisk kemi, och Disa Helander, doktor i genusvetenskap vid Umeå universitet.
Arrangör: Vetenskap & Allmänhet
10.45–11.00
Sanningskommissionen för det samiska folket
Ett samtal om forskningsetik, samisk forskning samt exempel på fördrivning och landförlust. Utifrån forskningsantologin, Marken, vattnet, tankarna – konsekvenser för samer av svensk politik, berättar redaktörerna för antologin om dess unika position och omfång. En presentation av bakgrund och globalt sammanhang.
Medverkande: Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier, Umeå universitet, Jonas Monié Nordin, docent i historisk arkeologi och forskare i samisk arkeologi, och Gunlög Fur, professor i historia, Linnéuniversitetet.
Arrangör: Regeringskansliet, Sanningskommissionen för det samiska folket
11.05–11.20
Level up eller break down
Har du någon gång undrat varför tonåringen spelar så mycket, eller oroat dig för hur skärmtiden påverkar skola, sömn och relationer? Spel är en självklar del av många unga människors vardag, men när övergår det från en rolig aktivitet till att påverka hälsa och vardagsliv negativt? Välkommen till ett forskarsamtal om ungas gaming, psykiskt mående, vänskapsrelationer och föräldrarollens påverkan på spelvanorna.
Medverkande: Sevtap Gurdal, docent i barn- och ungdomsvetenskap, och Sabina Kapetanovic, docent i psykologi. Båda Högskolan Väst.
Arrangör: Forte
11.25–11.40
Narkotikapolitik som dödar?
Sverige har hög narkotikadödlighet och en politik präglad av hårda straff, kontroll och stigma. Samtidigt byggs sprutbyten, överdosprevention och underhållsbehandling ut. Hur kan vi förstå denna till synes motstridiga utveckling? Och är Sverige på väg mot en mer human, kunskapsbaserad narkotikapolitik eller mot ökad kontroll och repression?
Medverkande: Torkel Richert, socionom och professor i socialt arbete, Malmö universitet.
Arrangör: Malmö universitet
11.45–12.00
Folkbildningens tillitsbygge i Norden
Tilliten kallas ibland för det nordiska guldet. Lars Trägårdh har forskat i folkbildningens roll för den starka sociala tilliten i Norden och lyfter också fram folkbildningen i kulturkanon för Sverige. Anu Koivunen har nyligen varit redaktör för 100-årshistoriken av finländsk public service, som också lyfter fram dynamiker av folkbildning och tillit.
Medverkande: Lars Trägårdh, PhD i historia och professor, Uppsala universitet, och Anu Koivunen, fil.dr i medieforskning och professor, Åbo universitet.
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
12.05–12.20
Utvecklande litteraturundervisning – Praktiska boksamtal på vetenskaplig grund
Hur kan skolan väcka elevers intresse för skönlitteratur och läsning genom boksamtal? Med utgångspunkt i forskningsprojektet Alla läser! visas på konkreta exempel från arbete med de litterära genrer som är vanligast i skolan: noveller, roman och poesi. Föreläsningen visar också på hur samtalet blir en språngbräda till eget skrivande, muntliga framträdanden, debatter och rollspel med mera.
Medverkande: Olle Nordberg, universitetslektor i litteraturvetenskap, lärarutbildare och docent i svenskämnets didaktik, Uppsala universitet, m.fl.
Arrangör: Liber
12.25–12.40
Ny forskningsöversikt om undervisning i fysik
Hur kan fysikundervisningen utformas för att utveckla elevers förståelse av naturvetenskapens karaktär? Det är en grundläggande frågeställning i en ny systematisk forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet. Översikten vänder sig till fysiklärare på högstadiet och i gymnasiet och kan ge underlag för lärarens didaktiska val.
Medverkande: Ilana Manneh, fil.dr i naturvetenskapernas didaktik och projektledare, Skolforskningsinstitutet, och Jesper Haglund, lektor, Karlstads universitet.
Arrangör: Skolforskningsinstitutet
12.45–13.00
WrAIting?! Blir skrivandet någonsin detsamma?
Skrivande och skrivundervisning är heta ämnen – drivna av debatter om skrivkris, AI och fusk. Men vad står egentligen på spel? Hur rustar vi elever för en framtid där texter kan genereras på sekunder? Föredraget ger nycklar till undervisning som utvecklar elever att vilja, kunna och våga skriva – för att delta i demokratin och göra sina röster hörda.
Medverkande: Åsa Wengelin, professor i svenska språket, Göteborgs universitet, Victoria Johansson, professor i svenska med didaktisk inriktning, och Erika Sturk, fil.dr i språkdidaktik, Umeå universitet.
Arrangör: Göteborgs universitet
15.25–15.55
Sverige i ett hotat Arktis – när isen smälter
Sverige har unika förmågor att forska och verka i Norra ishavet, och dessa behövs internationellt. I Arktis smälter isarna och världsläget förändras i allt från miljö och forskning till handel och politik. Hur kan svensk polarforskning bidra till en säkrare framtid? Ett samtal mellan forskare och en lärare som deltagit i en expedition till Arktis.
Medverkande: Céline Heuzé, docent och universitetslektor i klimatvetenskap, Göteborgs universitet, Katarina Gårdfeldt, professor i oorganisk miljökemi, Chalmers tekniska högskola och direktör för Polarforskningssekretariatet, Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Cristina Bernárdez, biolog och gymnasielärare i marinbiologi, Gullmarsgymnasiet i Lysekil
Arrangör: Polarforskningssekretariatet
17.05–17.20
Om alla säger fel, blir det rätt då?
Ett exempel bland många: pronomenet ni har sitt ursprung i ett missförstånd. I fraser som skolen I och haven I kunde ett n i slutet på skolen och haven ”hoppa över” till I, som blev ni. Det var förstås fel, men nu är det korrekt svenska. Dialektalt lever I vidare. I dag hör vi många säga ”Vart är hon?” Kan det bli rätt om 50 år? Svaret ska ges.
Medverkande: Lars-Gunnar Andersson, professor em. i svenska, Göteborgs universitet och expert för språkfrågor
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (KVVS)
17.25–17.40
Musikens rekordbok
Världens äldsta instrument, den längsta konserten, den snabbaste trummisen och den mest hatade klangen. I Musikens rekordbok tar musikprofessorn Mattias Lundberg med oss på en hisnande jakt genom musikhistoriens ytterligheter. Här ryms klassiska rekord, oväntade anekdoter och hisnande fakta från alla genrer, tider och platser. Ett program för alla som älskar musik, kuriosa och frågan: kan det verkligen stämma?
Medverkande: Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet
Arrangör: Natur & Kultur
17.45–18.00
När samhällsproblem möter forskning
Välfärdens utmaningar kan inte lösas i teorin. De kräver forskning som sker nära människor och verksamheter. I panelsamtalet ges exempel på samhällsnära forskning inom polisiärt arbete och prehospital akutsjukvård. Utifrån aktuella forskningsprojekt diskuteras samverkan i praktiken, utmaningar och hur resultaten stärker utbildningar inom områdena.
Medverkande: Ulf Andersson, fil.dr i vårdvetenskap och universitetslektor i prehospital akutsjukvård, Robin Andersson Malmros, fil.dr i offentlig förvaltning och universitetslektor i polisiärt arbete samt biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet, och Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, universitetslektor i kriminologi. Moderator: Stina Sundling, akademichef. Samtliga vid Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås
Arrangör: Högskolan i Borås, Akademin för polisiärt arbete