PROGRAM FÖR SKOLA
PÅ FORSKARTORGET BOKMÄSSAN 2024

Forskartorget erbjuder många program för skola och förskola. Under åren har vi märkt att intresset är stort bland lärare, elever, studenter och övrig skolpersonal att besöka oss. Vår ambition är att vara ett komplement till alla övriga skolprogram och områden på mässan genom att visa på den senaste forskningen inom undervisning, kunskap och bildning.

Samtliga program på Forskartorget riktar sig så klart till lärare, elever, studenter och skolpersonal. Men vi har särskilt valt att presentera program anpassade för skolan på torsdag fm och fredag fm då vi vet att många lärare, elever, studenter och övrig skolpersonal besöker mässan och även oss. Du hittar årets skolprogram nedan. Forskartorgets fullständiga program finns under Program2024

Samtliga program ingår i entrébiljetten.

TORSDAG 26 SEPTEMBER

09.20–09.35
”LÄS MER!” ELLER ”LÄS BÄTTRE!”? 
För att det ska bli möjligt att peka ut en riktning för hur läskrisen ska åtgärdas, behöver den benas upp i sina beståndsdelar. Det är en uppgift för forskningen. Vi presenterar en modell för läsförmågan som utgår från förstaspråksläsare och andraspråksläsare, i alla åldrar och som bygger på den kända uppdelningen mellan förståelse och avkodning.
Medverkande: Maria Lim Falk, fil.dr i nordiska språk och Tomas Riad, professor i nordiska språk. Båda vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Arrangör: Stockholms universitet – Sektionen för samverkan och innovation

09.40–09.55
HUR UTBILDA REKTORER FÖR ETT BILDNINGSBEJAKANDE SAMHÄLLE? 
Rektorerna i grundskolan och gymnasiet möter krav från många olika håll. Hur ska rektorerna styra upp det pedagogiska ledarskapet i den digitala tidseran? Vad medför fenomen som innehållsprofilering inom och mellan skolorna? Vad gör glädjebetyg, segregation och skolshopping? Lärarna suktar efter stöd för en utökad professionell autonomi för att kunna fokusera på bättre lärande i skolorna samtidigt som skolornas huvudmän ålägger HR-uppgifter på rektorerna som vill bli bättre på att hantera mångfald. Hur kan skolledare i Sverige och Finland lära av och om varandra?
Medverkande: Venla Bernelius, docent, Undervisnings- och kulturministeriet i Finland och Fredrika Lagergren Wahlin, universitetslektor, Göteborgs universitet
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

10.05–10.20
SCENER UR ETT KLASSRUM
Hur kan klassrumsforskning stötta lärare? Följ med till verklighetens klassrum och en presentation om hur aktuell forskning kan utveckla och utmana lärare i sin vardagliga yrkespraktik. Exempel från en trilogi om yrkesdidaktiska, digitala- och fritidsdidaktiska dilemman som samlar Sveriges främsta forskare och deras färska forskning presenteras.
Medverkande: Sofia Lundmark, fil.dr i pedagogik och docent i medieteknik, Södertörns högskola och Janne Kontio, fil.dr i pedagogik och yrkesdidaktik, Stockholms universitet
Arrangör: Södertörns högskola

10.30–11.00
FLERSPRÅKIGHET OCH INKLUDERING
Institutet för språk och folkminnen (Isof) bygger och sprider kunskap om språk med visionen om ett rikare liv i ett öppnare samhälle. Här presenteras kort Isofs forskningsprojekt om flerspråkighet: om språk i det offentliga rummet, språkbedömning för anställning, flerspråkig kommunikation på jobbet och attityder till svenska med utländsk brytning.
Medverkande: Ellen Bijvoet, docent, Uppsala universitet, Pernilla Johansson, fil.dr, Isof, Maria Löfdahl, docent, Isof och Sofia Tingsell, fil.dr, Isof
Arrangör: Institutet för språk och folkminnen (Isof)

11.10–11.25
ÄR DET ETISKT ATT ANVÄNDA KUNDDATA?
Mjukvara är avgörande i alla aspekter av dagens värld, inte bara i produkter och tjänster utan också i utveckling, logistik och marknadsföring av icke-programvara. Programvaruleverantörer förlitar sig på kunddata för att förfina sina erbjudanden, och öppen delning av data hjälper till att bygga bättre produkter; det väcker dock etiska farhågor om ansvarsfull användning av kunddata.
Medverkande: Eriks Klotins, Ph.D. Blekinge Institute of Technology, Software Engineering Research Lab (SERL)
Arrangör: Blekinge Tekniska Högskola

11.35–11.50
AKTIVT JÄMSTÄLLDHETSARBETE I UNDERVISNINGEN
Såväl flickor som pojkar stimuleras och utvecklas av undervisning som planeras och genomförs utifrån ett aktivt och medvetet jämställdhetsarbete. Dessa forskningsresultat från Skolforskningsinstitutet ska ses som ett stöd för lärare i arbetet med att skapa lika möjligheter och villkor för flickor och pojkar.
Medverkande: Ilana Manneh, fil.dr, forskare och projektledare, Skolforskningsinstitutet och Nicklas Johansson, lärare, Lundenskolan i Skövde
Arrangör: Skolforskningsinstitutet

12.00–12.15
VOULEZ-VOUS STUDERA SPRÅK?
Språkstudier på universitetet handlar alltmer om nybörjarkurser och allt mindre om fördjupade språkkunskaper. EU:s mål att alla ska tala minst två främmande språk är avlägset. Vad innebär detta för Sverige och för vår kommunikation med folk från andra länder? I boken ”Framtidskompasser” beskrivs utvecklingen inom språkundervisningen.
Medverkande: Jonas Granfeldt, professor i fransk språkvetenskap, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

12.25–12.55
FRÅN STEM TILL STEAM
När frågan om vilka kompetenser och vilken forskning som krävs för att möta framtidens utmaningar debatteras och stavas ofta svaret STEM – Science, Technology, Engineering, Mathematics.  Samtidigt uppmärksammas allt oftare riskerna med en ensidig satsning på teknik och naturvetenskap. Kunskapen måste, menar kritikerna, sättas i ett praktiskt sammanhang av människor, samhällelighet, resurshushållning och värdeskapande, perspektiv som bland annat utvecklas genom kvalitativt reflekterande forskning. Till STEM måste fogas ett A för Art, för nyfikenhetsdrivet och konstnärligt utforskande.
Medverkande: Palle Dahlstedt, tonsättare och professor i interaktionsdesign, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, Anette Göthlund, professor i bildpedagogik, Konstfack och Ulrika Sultan, doktor i teknikens didaktik, Örebro universitet. Moderator: Maria Hellström Reimer, professor i designteori, Malmö universitet
Arrangör: Vetenskapsrådet, Kommittén för konstnärlig forskning

14.20–14.50
FAKTA, FAKE, FIKTION: HUMANIORA OCH SANNINGEN
Är fakta samma sak som sanning? För att kunna tala om och förstå samtidens kolliderande sanningsanspråk är humanistisk kunskap central. Vad betyder det skriva ordet i en digital värld? Hur kan forskning om litteratur, medier och sakprosa rusta oss i striden mot desinformation? Humtank diskuterar stora utmaningar via aktuell forskning.
Medverkande: Anna Jungstrand, professor i sakprosa, Linnéuniversitetet, Beate Schirrmacher, docent i litteraturvetenskap, Linnéuniversitetet och Sven Anders Johansson, litteraturvetare, Mittuniversitetet och litteraturkritiker i Aftonbladet
Arrangör: Humtank

 

FREDAG 27 SEPTEMBER

09.20–09.35
FÖRINTELSEUNDERVISNING FÖR FLERKULTURELLA ELEVER
I litteraturen nämns flera utmaningar knutet till undervisning om Förintelsen för flerkulturella elever, speciellt de med muslimsk bakgrund. Undervisningen begränsas av antaganden om elevernas problematiska hållningar, men genom att utgå ifrån elevernas egna tolkningsramar öppnas ett pedagogiskt handlingsrum.
Medverkande: Claudia Lenz, forskare, forskningsprofessor och projektledare Holocaust och Livsynscentret
Arrangör: Voksenåsen kulturcenter

09.40–09.55
SÄMRE UNDERVISNING NÄR ENGELSKAN TAR ÖVER
Forskningen är tydlig: engelskans övertag av den högre utbildningen leder till att lärare underpresterar och att studenter lär sig mindre. Trots det är frågan om språk i undervisningen och i kurslitteraturen nästintill en icke-fråga. Vad får det för konsekvenser för studenters utbildning och vad innebär det för Sverige som kunskapsnation?
Medverkande: Peter Svensson, fil.dr i företagsekonomi, Lunds universitet och Per Kornhall, ordförande, Läromedelsförfattarna
Arrangör: Läromedelsförfattarna

10.05–10.20
GRUNDSKOLANS DIGITALA SKÄRMAR I SVERIGE OCH FINLAND
En del skolpolitiska debattörer förespråkar en återgång till papper och penna i stället för skärm och tangentbord, medan andra anser att samtliga läromedel ska vara digitaliserade. Men vad säger forskningen om att gå från skärm till pärm och den digitala närvaron i klassrummet? Debatten om närvaron av digitala läromedel i skolan i Sverige och Finland har varit intensiv de senaste åren men många menar att debatten är svart eller vit. Vilka röster hörs i debatten och är vi i behov av en mer sansad debatt?
Medverkande: Fritjof Sahlström, professor, Helsingfors universitet och Fredrika Lagergren, Wahlin, universitetslektor, Göteborgs universitet
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

10.30–11.00
KÖNSSKILLNADER I VAL AV STUDIER OCH ARBETE
Kvinnor och män väljer ofta utbildning och yrke utifrån könsnormer. Idag får elever i skolans undervisning sällan stimulans som vidgar deras perspektiv för framtida val utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I förlängningen kan det leda till såväl könsuppdelad utbildning som en arbetsmarknad med stora könsskillnader i yrkesval. Går trenden att bryta? Hur kan man göra för att inte befästa könsnormer i undervisningen?
Medverkande: Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen, Emma Leijnse, journalist på Sydsvenskan och författare, Johanna Mellén, universitetslektor, Institutionen för pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås
Arrangör: Skolinspektionen

11.10–11.25
HUR KAN BROTT BLAND BARN FÖREBYGGAS?
Våld och brottslighet bland barn och unga är ett betydande samhällsproblem och på många håll pågår ett intensivt arbete för att hantera och förebygga dessa problem. Men för att det arbetet ska få effekt krävs mer kunskap och forskning kring varför unga begår brott och vilka insatser som har förutsättningar att lyckas.
Medverkande: Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

11.35–11.50
TERRANAUTERNA – OM MÄNNISKANS DRÖM ATT KARTLÄGGA VÄRLDEN
Viljan att kunna överblicka världen ledde den västerländska människan upp på de högsta bergstopparna och så småningom upp i luften, i ballonger, flygplan och rymdfarkoster. Men berättelsen om hur jorden upptäcktes och kartlades har också mörkare stråk. Kolonialism och imperialism följde när människan med överblick skaffade sig makt. Staffan Bergwik berättar om sin bok Terranauterna.
Medverkande: Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, Stockholms universitet
Arrangör: Norstedts

12.00–12.15
ALLA ÄR ANVÄNDARE MEN INTE PROGRAMMERARE
Digital kompetens i svensk skola är koncentrerad på programmering när det egentligen är kunskaper om hur IT-system utformas som är centralt för de flesta. Genom att tydliggöra användaren kan våra framtida medborgare rustas för att kunna ställa krav på hur system utformas och hur våra allmänna resurser används i den digitala transformationen.
Medverkande: Malin Wik, doktorand i informatik, Karlstads universitet
Arrangör: Karlstads universitet

13.05–13.20
HISTORIA SOM TIDSSPEGEL – ETT SEKELPERSPEKTIV
1920-talet fyller hundra. Ofta förbigås det som en transportsträcka mellan första världskriget och Hitlers 1930-tal. Vår utgångspunkt är en annan. Decenniet vilar ännu i krigsskugga, men är också starten på den moderna värld som frigör sig ur krigets grepp, i fråga om fred, teknik, livsstilar, kvinnoideal och mycket mer. Tio år som ekar i vår tid.
Medverkande: Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon, professorer em. i historia, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

13.55–14.25
SAMTIDA UTMANINGAR FÖR SVENSK POLIS
Gängkriminalitet, organiserad brottslighet och internationell terrorism är några utmaningar som svensk polis möter idag. Ett panelsamtal som tar avstamp i aktuell forskning, i en tid då bristande tillit och ökad psykisk ohälsa i samhället skapar nya konflikter och otrygghet.
Medverkande: Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet, Kristofer Nilsson, doktorand i kriminologi och polis och Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi. Samtalsledare: Stina Sundling, akademichef. Samtliga medverkande vid Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås.
Arrangör: Högskolan i Borås

15.25–15.40
OM DET FÖRFLUTNA OCH MINNESPOLITIKEN
Vad innebär det när särskiljande kulturella värden ställs mot de mänskliga rättigheternas allmängiltighet? Kan minnen av mörka sidor i det förflutna motverka liknande krafter som härjar i världen idag? Birgitta Svensson, professor i etnologi, resonerar om kulturarvens möjligheter som kollektiva minnesutrymmen i mellanmänskliga relationer.
Medverkande: Birgitta Svensson, professor i etnologi
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

17.05–17.20
HUR TÄNKER MÄNNISKOR, DJUR OCH ROBOTAR?
Den mänskliga intelligensen består av olika färdigheter och ännu återstår mycket innan den artificiella intelligensen kan mäta sig med den mänskliga. AI-tekniken ger oss nyttiga verktyg, men den kan inte tänka som människor gör. Vår intelligens är en bred palett av många förmågor och genom att förstå det ter sig tanken på AI inte lika skrämmande.
Medverkande: Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

17.55–18.25
SKOLAN SOM ARENA FÖR BARNS PSYKISKA HÄLSA
När det gäller barns stadigt försämrade psykiska hälsa pekas skolan ofta ut – både som orsak och som möjlig väg till förändring. Men vad säger forskningen, egentligen? Hur har skolans utveckling de senaste 30 åren påverkat elevernas mående? Ligger till exempel nya betygsystem och läroplaner bakom en ökad stress? Och är det verkligen skolans roll att stötta barnens psykiska välbefinnande – och på vilket sätt i så fall?
Medverkande: Alli Klapp, fil.dr i pedagogik, Göteborgs universitet, Hilda Johansson, kurator och Anna Matzinger, Suicide Zero
Arrangör: Suicide Zero