PROGRAM 2019

09:10–09:25
Home Ecologics – New Knowledge for Home-making
Idéer om framtidens boende i skärningen migranter, äldre, studenter i en hållbarhetskontext. I en föreställning antar forskarna rollen av en spekulativ förmedlingsbyrå som matchar boendebehov och drömmar med resurser. Resultatet är en ny sorts hemkunskap – Home Ecologics.
Medverkande: Mathilda Tham, professor i design, Sara Hyltén-Cavallius, lektor i design, och Åsa Ståhl, lektor i design
Arrangör: Linnéuniversitetet
Antal besökare: 25

10:00–10:15
Vetenskap och demokrati
När USA:s president kallar den globala uppvärmningen för en bluff väcks en oro, inte bara för vetenskapens ställning i det demokratiska samhället utan för demokratin som sådan. På vilka sätt är vetenskap och demokrati sammanvävda? Vilken relation mellan vetenskap och demokrati vill vi ha?
Medverkande: Göran Sundqvist, professor i vetenskaps- och teknikstudier och Linda Soneryd, professor i sociologi. Båda Göteborgs universitet
Arrangör: Studentlitteratur
Antal besökare: 85

10:20–10:35
Undervisning baserad på vetenskap och erfarenhet
I vilken utsträckning skapar skolan förutsättningar och arbetar för att utbildningen i skolan, utifrån identifierade behov, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Varför är det viktigt och hur ser det ut i skolorna? Ta del av resultaten från Skolinspektionens nya granskning.
Medverkande: Helén Ängmo, generaldirektör
Arrangör: Skolinspektionen
Antal besökare: 65

10:45–11:00
Från vykort till riksdagen
Den kvinnliga rösträttskampen i Sverige bedrevs till stor del genom nätverkande och bildande av lokalföreningar över hela landet men en av kvinnornas strategier var att skicka vykort till varandra så att alla som hanterade vykorten kunde ta till sig av deras krav på att riksdagen skulle införa allmän och lika rösträtt. Kampen ledde till att kvinnor äntligen fick rösträtt 1921 men hur ser det ut med kvinnligt nätverkande i riksdagen idag? Om kvinnors strategier för att påverka politiken, idag och för 100 år sedan.
Medverkande: Åsa Lindestam, ordförande i riksdagens jämställdhetsgrupp och förste vice talman samt Karin Kvist Geverts, fil.dr i historia, Uppsala universitet och utredare Demokrati100.se, Kungliga biblioteket
Arrangör: Sveriges riksdag
Antal besökare: 55

11:10–11:25
Den sjungna teologin
Vilken psalm skulle du ta med till en öde ö? Vad är den sjungna teologin? Susanne Wigorts Yngvesson är professor i etik med systematisk teologi och mänskliga rättigheter. Hon undersöker dessa frågor via tre teman: kärleken, döden och livet.
Medverkande: Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik, Enskilda Högskolan Stockholm
Arrangör: Verbum
Antal besökare: 70

11:35–11:50
Så kan elevers språkförmåga bli bättre
Vad händer med elevers språkförmåga när sommarlovet är långt? I projektet studeras språkutveckling hos elever i åk 1 och 2. Deras lärare har fått utbildning i språkutvecklande undervisningssätt. Vad betyder det för elevernas språkförmåga?
Medverkande: Olof Sandgren, docent och logoped
Arrangör: Malmö universitet
Antal besökare: 50

12:00–12:15
Den vetenskapliga bokens framtid
Hur ska den vetenskapliga boken möta kraven på högkvalitativ granskning och öppen tillgång? Ett av svaren heter Kriterium. Åsa Arping och Annika Berg samtalar utifrån den senares bok De samhällsbesvärliga: Förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930- och 40-talens Sverige.
Medverkande: Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet och huvudredaktör för Kriterium och Annika Berg, docent i idé- och lärdomshistoria, Stockholms universitet
Arrangör: Kriterium
Antal besökare: 50

12:25–12:40
40 år av förändringar inom skateboard
Är skateboard en sport nu? Historien om skateboard presenteras från subkultur till professionell idrott. Den informellt organiserade fritidsaktiviteten är sedan 2013 en del av idrottsrörelsen. Den uppnosiga och ungdomliga modeflugan har blivit olympisk. Hur gick det till, och vilka konsekvenser har det fått?
Medverkande: Åsa Bäckström, docent i idrottsvetenskap
Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)
Antal besökare: 55

12:50–13:05
Den osynliga sökningen
Att söka på nätet är så vanligt att aktiviteten blivit osynlig för oss. Samtidigt formar Google och YouTube vad som är viktigt och vad vi bör se. Utgångspunkt tas i flera års forskning om hur användning av dessa tjänster ska förstås i relation till begrepp som källkritik, sökkritik och källtillit.
Medverkande: Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap
Arrangör: Lunds universitet
Antal besökare: 70

13:15–13:30
Lässtrategier för elevers läsförståelse
Skolforskningsinstitutet presenterar en systematisk översikt – en sammanställning av forskning om hur lässtrategier kan förbättra elevers läsförståelse. Översikten ger lärare ett värdefullt stöd för undervisning på vetenskaplig grund.
Medverkande: Linda Ekström, fil.dr, forskare och projektledare, Skolforsknings-institutet och Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet
Arrangör: Skolforskningsinstitutet
Antal besökare: 80

13:40–14:10
Kvinnor i cirkus
Projektet Kvinnor i cirkus  studerar ur ett genus-perspektiv hur kvinnor representeras inom cirkus. Projektet har som mål att skapa feministiska strategier inom cirkuskomposition. Vidare diskuteras kvinnliga cirkusartisters konstnärliga uttryck genom praktiska experiment med kroppsrörelser och ljudproduktion.
Medverkande: Marie-Andrée Robitaille, doktorand i cirkus
Arrangör: Stockholms konstnärliga högskola
Antal besökare: 25

14:20–14:35
Regeringsbildning, blockpolitik och vallöften
Traditioner, blockpolitik, listval och personval. Populister och andra extrema krafter rör om i vår demokrati. Vad lärde vi oss av EU-val, riksdagsval och regeringsbildning i Sverige och Finland?
Medverkande: Erja Yläjärvi, chefredaktör och Marie Demker, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Moderator: Henrik Huldén, Hanaholmen
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Antal besökare: 40

14:45–15:05
Kan man forska om samtiden i framtiden? – en demokratifråga
Samhällets och kulturarvets digitalisering öppnar nya möjligheter. Vad är digital humaniora och vilka är utmaningarna? Forskningsresultat ska publiceras och göras öppet tillgängligt, men hur är det med själva källmaterialet? Vilka är möjligheterna och vilka är hindren för dagens och framtidens forskare.
Medverkande: Karin Grönvall, riksbibliotekarie, Lars Borin, föreståndare Nationella språkbanken och Love Börjeson, fil.dr
Arrangör: Kungliga biblioteket
Antal besökare: 55

15:15–15:30
Att ta vara på friheten
Kvinnlig rösträtt var ingen självklarhet efter att den hade genomförts. I den tidens veckopress pågick en intensiv diskussion om hur kvinnor inte var politiskt intresserade och röstade som sina män. Samtidigt ansågs familjelivet och balansen mellan könen hotade om kvinnorna var politiskt aktiva.
Medverkande: Emma Severinsson, historiker, Lunds universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Antal besökare: 70

15:35–15:50
Allmän och lika rösträtt
Sverige har firat 100 år av allmän och lika rösträtt. Reformen infördes i Finland redan år 1906. Hur kommer det sig att det dröjde så länge innan Sverige tog steget? Hur kommer det sig att Finland, då fortfarande en del av storfurstendömet Ryssland, antog denna på den tiden internationellt sett radikala reform? Var Finland den föregångare som brukar framhävas?
Medverkande: Dick Harrison, professor i historia, Lunds universitet och Nils Erik Villstrand, professor i historia. Moderator Tina Räihä, Hanaholmen
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Antal besökare: 65

16:00–16:15
Människan i dagens välfärdssamhälle
H.C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna är utgångspunkt för en granskning av hur det är att vara människa i dagens välfärdssamhälle. Det handlar om etiska och socialpolitiska frågor som mänsklig utsatthet, livets slutskede, barns rättigheter, klassklyftor och jämlikhet.
Medverkande: Gunilla Silfverberg, professor i vårdetik, Ersta Sköndal Bräcke högskola
Arrangör: Appell Förlag
Antal besökare: 50

16:20–16:35
Framtidens universitet? Vägval inför 2020-talet
Vilka kärnvärden ska universiteten försvara inför 2020-talet? När akademisk frihet hotas och åsikter tycks trumfa vetenskap och kunskap? Hur kan forskning och utbildning bidra till ett hållbart samhälle? Visioner för en framtid med politiska, demografiska, klimatmässiga och teknologiska omvälvningar.
Medverkande: Fredrika Lagergren, vicerektor för samverkan, Göteborgs universitet och Thomas Karlsohn, professor i idéhistoria, Uppsala universitet
Arrangör: Göteborgs universitet
Antal besökare: 40

16:40–16:55
Kroppshetsen och det slanka idealet
Många kämpar med vikten och det leder inte sällan till självrannsakan och en känsla av misslyckande. Men övervikt handlar om människors fysiologiska förutsättningar och är kopplat till vårt inre. Det påverkar vad vi äter, hur vi äter och inte minst varför vi äter.
Medverkande: Erik Hemmingsson, docent i idrottsvetenskap inriktning folkhälsa
Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)
Antal besökare: 45

17.00–17.15
Antropologen Hilma Granqvist i Palestina
Hilma Granqvists (1890–1972) banbrytande studier av livet i den muslimska byn Artas på 1920-talet väckte mycket motstånd; både hennes metoder och resultat ifrågasattes. Idag är hennes forskning unik med tanke på att livsvillkoren, vardagen och identiteten förändrats i de palestinska byarna.
Medverkande: Sofia Häggman, fil.dr i egyptologi och intendent, Medelhavsmuseet och Kira Pihlflyckt, fil. mag, Helsingfors universitet. Moderator: Patricia Berg, fil.dr, egyptolog
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland
Antal besökare: 40

17:20–17:35
Idrottens talangjakt bland unga
Sökandet efter särskilt begåvade barn har en lång historia, inte minst inom idrotten. Denna föreläsning handlar om talangurval inom barn- och ungdomsidrotten. Den tar även upp konsekvenserna  inte bara för idrottsrörelsen utan även för hur detta producerar åtråvärda ideal hos idrottande barn.
Medverkande: Magnus Kilger, doktor i barn- och ungdomsvetenskap
Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)
Antal besökare: 30

17:40-17:55
Anekdot – det nya bildningsmagasinet
Det nya digitala bildningsmagasinet Anekdot är en plats där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar, både i essäer, videofilmer och ljudessäer. Syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Medverkande: Magnus Bremmer, fil.dr i litteraturvetenskap och forskningsredaktör, Stockholms universitet och Jenni Hjohlman, fil.dr, Kungl. Vitterhetsakademien
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien och Stockholms universitet
Antal besökare: 40

09:10–09:25
Populärkulturella berättelser om AI
Utvecklingen inom Artificiell intelligens uppmärksammas alltmer i olika massmedier och populära kulturer. Allt från hotbilder som handlar om framtida massarbetslöshet till utopiska visioner om ett samhälle där AI och robotik bidrar till att vår livskvalitet blomstrar. Bidrar populärkulturen till missförstånd och felaktiga bilder av utvecklingen eller kan populärkultur snarare vara en ingång till en kritisk publik debatt där både för- och nackdelar kan belysas?
Medverkande: Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap, Uppsala universitet och Oskar Källner, sci-fi- och fantasyförfattare. Moderator: Michel Godhe
Arrangör: Humtank
Antal besökare: 40

09:35–09:50
Yttrandefriheten och den fria marknaden
Olika aktörer gör anspråk på yttrandefriheten. Vad händer med journalistikens trovärdighet när gränserna mellan kommersiellt och redaktionellt innehåll börjar luckras upp? Hur används sociala medier i den digitala eran och hur påverkar det i sin tur hur vi ser på yttrandefriheten?
Medverkande: Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap, Göteborgs universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Antal besökare: 65

10:00–10:15
Det kulturella djuret: om människans evolution och tänkandets utveckling
Människan är ett förunderligt djur. medan höjdpunkten på den kulturella utvecklingen i övriga djurriket är att använda två stenar för att knäcka nötter, kan vi bygga städer, månraketer och internet. Varför? I Det kulturella djuret får du lära dig om de tre evolutionsprocesser som format oss.
Medverkande: Patrik Lindenfors, docent i biologisk och kulturell evolution
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Antal besökare: 70

10:20–10:35
Demokratin 100 år – vad är det vi firar?
Under några dramatiska år 1918–1921 fick demokratin sitt genombrott. Sverige var sist i Norden att få kvinnlig rösträtt, och i de andra länderna har jubileet redan firats. Vad är det som firas och varför? Vilka intressen finns? Är t.ex. forskningens perspektiv och intressen desamma som politikens?
Medverkande: Karin Kvist Geverts, utredare Demokrati100.se, Kungliga biblioteket samtalar med Torbjörn Nilsson, professor i historia och medlem i redaktionsrådet för Demokrati100.se
Arrangör: Kungliga biblioteket
Antal besökare: 62

10:45–11:15
Universiteten i kölvattnet av #metoo
Metoo-uppropen har visat att många kvinnor utsätts för sexuella trakasserier. Det gäller inte minst inom akademin. Sexuella trakasserier är en del av de skilda villkor som kvinnor och män möter på lärosäten. Här presenteras aktuell forskning och pågående insatser för att uppnå jämställdhet.
Medverkande: Ulrika Helldén, KI, Maja Lundqvist, Nationella sekretariatet för genusforskning, Lisa Lindström och Ida-Maria Linder, båda Jämställdhetsmyndigheten. Moderator: Bosse Parbring, Jämställdhetsmyndigheten
Arrangör: Jämställdhetsmyndigheten
Antal besökare: 40

11:40–11:55
Ingen kan bli perfekt, men alla kan bli skitbra
Få människor tycks betrakta livet, lyckan och träningen med en så vetenskapligt nyfiken blick som Micael Dahlen. Han är expert på våra beteenden och på hur vi kan förändra dem. Men vad har egentligen marshmallows med styrketräning att göra? Och varför räcker det att bli skitbra?
Medverkande: Micael Dahlen, författare och professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Arrangör: Volante
Antal besökare: 160

12:00–12:15
Att leva med skandaler, skvaller och rykten
Cirkulationen av nyheter, skvaller och rykten, och relationen mellan dem, ingår i ett komplext mediesystem. Vad innebär det att bli uthängd och demoniserad i samband med en medieskandal? Även om människor oftast överlever den typen av erfarenhet, är det inte alltid så.
Medverkande: Mia-Marie Hammarlin, docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap
Arrangör: Lunds universitet
Antal besökare: 50

12:25–12:40
Historiens vita fläckar
Efter andra världskriget stod konsekvenserna av rastänkande plågsamt klara. Sverige hade varit rasbiologins pionjärland. Till landets historia hör också rollen som en kugge i den transatlantiska slavhandeln och det koloniala projektet. I en ny bok fyller Maria Ripenberg i de vita fläckarnas berättelse.
Medverkande: Margareta Björkman, professor em. i litteratursociologi, introducerar Maria Ripenberg, journalist och filosofie hedersdoktor, Uppsala universitet
Arrangör: Appell Förlag
Antal besökare: 70

12:50–13:05
Fredens historiska dilemma
År 2019 är det hundra år sedan Versaillesfreden slöts efter världshistoriens dittills största konflikt. Historieämnet har generellt sett handlat mer om krig och krigets villkor än om freden. Men vilken roll spelar freden i historien? Vems fred talar vi om?
Medverkande: Bo Eriksson, docent i historia, Stockholms universitet, Anne Hedén, fil.dr i historia, Södertörns högskola och Lina Sturfelt, fil.dr i historia, Lunds universitet
Arrangör: Historisk tidskrift
Antal besökare: 45

13:15–13:30
Mjukvara som innovationskraft
Allt större del av all innovation sker i mjukvara. Allt från bilar, telefoner och klockor till tandborstar är uppkopplade. I stället för att tjäna pengar på den fysiska produkten lever företag i all större utsträckning på innovationskraften i mjukvaran och på de tjänster de utvecklar och förbättrar.
Medverkande: Helena Holmström Olsson, professor, inst. för datavetenskap och medieteknik
Arrangör: Malmö universitet
Antal besökare: 45

13:40–13:55
Forskningsanknytning i lärarutbildningen
Presentationen bygger på forskning som ligger till grund för kvalitets- och utvecklingsarbete i matematikämnets didaktik i Lärarutbildningen. Syftet är att koppla samman lärarstudenters behållning av högskolestudier med lärares praktik i syfte att samordna vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Medverkande: Natalia Karlsson, docent i matematik och lektor i matematik med didaktisk inriktning
Arrangör: Södertörns högskola
Antal besökare: 40

14:05–14:20
Arkeologins fotografier
Bilden har alltid spelat en stor roll inom arkeologin, från 1500-talets avbildningar av fornlämningar i form av träsnitt. Kring mitten av 1800-talet gör kameran sitt intåg inom arkeologin och med hjälp av fotografier dokumenteras fornlämningar och arkeologiska utgrävningar. Fotot spelar också en viktig roll för utställningar och publikationer.
Medverkande: Gustaf Trotzig, professor i laborativ arkeologi
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
Antal besökare: 50

14:30–15:00
Vetenskaplig kunskap – ett kalejdoskop
Forskare sammanfogar gamla och nya skärvor av vetande till helhet, och tillsammans bidrar olika fält med kunskap som bygger den ständigt föränderliga värld som kan beskådas i kalejdoskopet. Genom att vrida och vända på problem i ljuset av tidigare kunskap framträder nytt vetande och nya lösningar på vår tids utmaningar. Här diskuteras forskningsfält som nordiska språk, cybersäkerhet och konst.
Medverkande: David Håkansson, professor i nordiska språk, Uppsala universitet, Robert Lagerström, docent i IT systemarkitektur, KTH och Katarina Wadstein MacLead, professor i konstvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Sveriges unga akademi
Antal besökare: 45

15:05–15:20
I mötet mellan seriekonst och vetenskap
Konst och vetenskap bidrar till att förstå samhället. Med lärdomar från mötet mellan seriekonst och vetenskap samtalar vi om den kreativa processen av att skapa, översätta och förmedla vetenskap genom serier. Målet är att bidra till ökad nyfikenhet och förståelse för forskning hos allmänheten.
Medverkande: Axel Brechensbauer, serieskapare och industridesigner samt Anna Jonsson, docent och lektor, företagsekonomiska. institutionen, Lunds universitet, samt organisationsforskare vid Score
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Antal besökare: 45

15:30–15:45
Är skolans kris fake–news?
Larmen om skolan duggar tätt. Det handlar bland annat om låga kunskapsnivåer och disciplinproblem. Men sådan krisretorik är långt ifrån ny. Det visar historikerna Larsson och Westberg som här nyanserar bilden av läget i den svenska skolan med hjälp av historisk kunskap.
Medverkande: Esbjörn Larsson, professor i utbildningshistoria, Uppsala universitet och Johannes Westberg, professor i pedagogik, Örebro universitet
Arrangör: Studentlitteratur
Antal besökare: 45

15:55–16:10
Jämställdhet och kunskap – Nordens trumf i Europa
Vi har allt fler kvinnor i våra universitet både som studenter och i personalen. Men hur är det med jämställdheten inom universiteten och inom kunskapsproduktionen i Norden jämfört med resten av Europa? Forskare från tre nordiska länder i jämställdhet i högre utbildning och forskning diskuterar.
Medverkande: Charlotte Silander, univ. lektor, Linnéuniversitetet, Liisa Husu, professor, Örebro universitet samt Janne Wikström, projektchef, Hanaholmen/HanaAcademy
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Antal besökare: 40

16:20–16:35
Eget rum och egna pengar
Ellen Thesleff (1869–1954) levde på sitt expressionistiska måleri. Hon klippte håret kort och använde herrkläder. Författaren Sally Salminen (1906–1976) gjorde en klassresa från hembiträde till hyllad romanförfattare. Men vilket var priset för eget rum i en tid då konsten dominerades av män?
Medverkande: Hanna-Reetta Schreck, doktorand i konsthistoria, Åbo universitet och Ulrika Gustafsson, fil.dr i litteratur, Åbo Akademi. Moderator: Wivan Nygård-Fagerudd, journalist
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag
Antal besökare: 35

16:45–17:00
Det naturliga: kroppen som kompass
Fredrik Svanaeus tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, datorspelsberoende, sociala medier och förändringar av människan på medicinsk väg.
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i den praktiska kunskapens teori
Arrangör: Södertörns högskola och Gidlunds förlag
Antal besökare: 40

17:10–17:25
Polisen och civilsamhället
Missing People, kvinnojourer och brottsofferjourer är exempel på ideella organisationer som samverkar med polisen. Ett av syftena med Polisreformen 2015 var att bedriva verksamheten närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället. Hur går samverkan mellan polisen och civilsamhället till?
Medverkande: Clara Taripanah, adjunkt och forskningsassistent, Centrum för polisforskning och utveckling
Arrangör: Linnéuniversitetet
Antal besökare: 17

17:35–17:50
Bäste broder. Kära syster. Nätverkens betydelse för karriären
Vilken roll spelar genus för nätverksbygget bland samhällseliten?  Vilken funktion har genusbaserade nätverk och sällskapsklubbar typ finska Handelsgillet och svenska Konstnärsklubben?  Hur förändras ett nätverk när det blir genusneutralt?
Medverkande: Liisa Husu, professor, Örebro universitet intervjuas av Janne Wikström, Hanaholmen/HanaAcademy
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Antal besökare: 26

17:55–18:25
Sveriges första kvinnliga läkare – och sedan?
Karolina Widerström blev 1888 Sveriges första kvinnliga läkare. Hon kom att ha enorm betydelse ifråga om såväl sexualupplysning som jämställdhet. Men hur ser det egentligen ut idag? I ljuset av historien presenteras här en bild av nutidsläget, utifrån ett perspektiv på genus och medicinfrågor.
Medverkande: Magnus Falk, biträdande professor i allmänmedicin och Cecilia Åsberg, professor i genus, natur och kultur
Arrangör: Linköpings universitet
Antal besökare: 55

18:30–18:45
På tal om e-hälsa
Digitalisering av hälsa och vård är i full gång. Nya journalsystem, digital eftervård, hälsoappar och artificiell intelligens i cancervården är några av de lösningar som implementeras just nu. Vad innebär dessa förändringar för patienter och vårdpersonal, och vad säger forskningen?
Medverkande: Gudbjörg Erlingsdóttir, docent i arbetsmiljöteknik vid designvetenskaper
Arrangör: Lunds universitet
Antal besökare: 25

09:15–09:30
Yttrandefrihet utan PK – går det?
Politisk korrekthet, PK, har fått en alltmer framträdande plats. Retoriskt ställs det ofta i motsats till samhälleliga värden som måste försvaras. Är PK ett hot mot yttrande-friheten? På vilket sätt och varför? Eller är ett visst mått av PK en förutsättning för det offentliga samtalet?
Medverkande: Christian Fernandez, universitetslektor i statsvetenskap
Arrangör: Malmö universitet
Antal besökare: 50

09:40–09:55
Märkvärdiga svenska kvinnor
Märkvärdiga svenska kvinnor som vi inte klarat oss utan. Utifrån det kvinnobibliografiska lexikonet som finns på nätet presenteras ett urval av ca 200 kvinnor som format vår historia.
Medverkande: Lisbeth Larsson, professor emerita, Göteborgs universitet
Arrangör: Wahlström & Widstrand
Antal besökare: 50

10:05–10:20
I tjejers spår – för framtids segrar
Tjejmilen, Tjejvasan och Tjejvättern är några av de allt populärare motionsloppen för kvinnor. Här beskriver två forskare tjejloppens historiska bakgrund, undersöker symboliken i begreppet ”tjej” och diskuterar spänningsfältet mellan befrielse och begränsning i loppens enkönade rum.
Medverkande: Karin S. Lindelöf, fil.dr i etnologi och universitetslektor i genusvetenskap samt  Annie Woube, fil.dr och universitetslektor i etnologi, båda Uppsala universitet
Arrangör: Makadam förlag
Antal besökare: 30

10:25–10:40
Osteoporos och fraktur – dags att bygga och förebygga
Osteoporos känns inte – däremot gör det ont när man får en fraktur vilket nästan hundratusen får varje år. Därför är det viktigt att minska risken för att få frakturer, stärka skelettet och minska risken för fallolyckor. Arbetet pågår med att hitta och förebygga så att så många som möjligt kan fortsätta ett rörligt liv.
Medverkande: Kristina Åkesson, professor, överläkare i ortopedi, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus
Arrangör: 1,6 miljonerklubben
Antal besökare: 45

10:50–11:05
Tidiga annonser formade kvinnan som konsument och objekt
Vid sekelskiftet 1900 lades grunden för ett självklart inslag i vårt moderna liv: reklambilden. Industrialismens otaliga produkter skulle säljas med en teckning eller ett foto – cyklar, blusar, tvålar, tidningar, underkläder och allt möjligt skulle säljas i mängd. I Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna svenska bildsatta annonsens genombrottstid.
Medverkande: Leif Runefelt, professor i idéhistoria, Södertörns högskola
Arrangör: Nordic Academic Press
Antal besökare: 40

11:10–11:25
Spår av ett liv
August Theodor Blomqvist blev på 1860-talet sockenbarn i Lovö socken väster om Stockholm. Anna Götlind, professor i historia och Rolf Lind, barnbarnsbarn till August Theodor, nyanserar i en bok bilden av sockenbarnen. Genom mikrohistoria får vi en inblick i större samhällsförändringar.
Medverkande: Anna Götlind, professor vid Stockholms universitet och Rolf Lind, universitetslektor i företagsekonomi vid Stockholms universitet
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag
Antal besökare: 55

11:35–11:50
Klickad: Mord, spänning och Nobelpristagare
Författaren och vetenskapsjournalisten Karin Bojs debuterar i spänningsgenren med romanen Klickad. Hon berättar om hur hon använt sig av sina kunskaper inom vetenskap och journalistik. Samtalspartner är Christian Rück, lektor i psykiatri, KI, som har varit en av Karins rådgivare i arbetet med boken.
Medverkande: Karin Bojs, hedersdoktor vid Stockholms universitet och författare samt Christian Rück, lektor i psykiatri, KI
Arrangör: Albert Bonniers Förlag
Antal besökare: 80

12:00–12:15
Ögonvittnesskildring från Stockholms blodbad
I fjol förvärvade KB ett unikt exemplar av Saxo Grammaticus bok Gesta Danorum tryckt 1514. Boken har använts av bröderna Olaus och Johannes Magnus och innehåller flera marginalanteckningar, bl a en skildring av Stockholms blodbad. Vad vet vi om bokens historia och vad står det i marginalerna?
Medverkande: Elin Andersson, fil.dr i latin
Arrangör: Kungliga biblioteket
Antal besökare: 100

12:50–13:05
Det svenska mikrochippningsfenomenet
6000 svenskar har opererat in mikrochip i händerna sedan 2014, vilket har fått stor uppmärksamhet i internationell media. Boken The Swedish Microchipping Phenomenon handlar om varför mikrochippning har blivit så populärt i Sverige, och varför det presenteras och uppfattas som en samhällsnyttig idé.
Medverkande: Moa Petersén, lektor i digitala kulturer
Arrangör: Lunds universitet
Antal besökare: 180

13:15–13:30
Skärmhjärnan
Högt tempo, stress och ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. Hur mycket vi än älskar sociala medier är våra hjärnor inte anpassade till denna livsstil – den är helt enkelt i osynk. I Skärmhjärnan berättar Anders Hansen hur vi tar hand om vår hjärna i dagens digitala samhälle.
Medverkande: Anders Hansen, leg. läkare och överläkare i psykiatri
Arrangör: Bonnier Fakta
Antal besökare: 370

13:40–13:55
Från tro till tvivel
I den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 är inte religionen inkluderad, och fram till 1700-talet var religionen till och med ett hinder för opinionsfriheten. Med upplysningens idéer om naturrätten kunde synen på religion förändras – från att ha haft en statsbärande funktion till att vara en privat angelägenhet – och därmed omfattas av opinionsfriheten.
Medverkande: Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
Antal besökare: 105

14.05–14.20
Rymdforskning: Vad betyder den för oss?
Lyssna till trender inom rymdforskningen. Hur förändrar rymdforskningen vårt sätt att se på vår omvärld? Vilka stora rymdprojekt står vi inför? Finns det liv på andra platser i solsystemet eller universum? Vad betyder nya upptäckter för vår bild av oss själva och världen vi lever i? Vilken nytta har vi av rymdforskningen?
Medverkande: Johan Köhler, docent och forskningshandläggare på Rymdstyrelsen
Arrangör: Rymdstyrelsen
Antal besökare: 80

14:30–14:45
Såcker Kaka och Hummer Såppa – ur en kokbok från 1780
Ulrika Eleonora Muncks receptsamling skrevs omkring 1780 och innehåller 116 recept på bakverk, desserter, pastejer och andra maträtter. Kokboken tillhör nu den Rettigska samlingen på Skånelaholms slott och är på många sätt typisk för en kategori handskrivna kokböcker som författades av adelns och borgerskapets kvinnor i 1700-talets Sverige.
Medverkande: Karin Sidén, docent i konstvetenskap och överintendent Prins Eugens Waldemarsudde
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
Antal besökare: 75

14:55–15:25
Framtiden i samtiden: Är utopin möjlig?
När larmrapporter om dramatiska klimatförändringar duggar allt tätare kopplar dystopierna sitt grepp om samtiden. Utopin ersätts av nostalgin. Men kan människan leva utan drömmar och utopier? Hur ska dessa formuleras och gestaltas i en tid som vår utan att hemfalla åt förnekelse eller naivitet?
Medverkande: Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, Svenska kyrkan, Sarah Ljungvvist, fil.dr i litteratur- och genusvetenskap, Högskolan i Gävle och Bengt G. Karlsson, professor i socialantropologi, Stockholms universitet
Arrangör: Trossamfundet Svenska kyrkan
Besökare: 85

15:30–15:45
För den nordiska saken: Nordiskt identitetsbygge på 1900-talet
På 1900-talet fortsatte 1800-talets skandinavism i ny tappning under benämningen nordism. Samtidigt blev det nordiska en förebild både i välfärd och bland rasforskare. Norden och det nordiska är begrepp som innehåller en mängd spänningar, vilket är synligt i vårt samhälle än idag.
Medverkande: Peter Stadius, professor i Nordenstudier, Helsingfors universitet och Maja Hagerman, forskare och fackboksförfattare
Arrangör: Centrum för Nordenstudier – Helsingfors universitet
Antal besökare: 60

15:50–16:05
Tisdagar med Tolfterna
I Tolfternas samkväm deltog hundratals kvinnor från olika samhällsklasser. Bland dem kända profiler som rösträttskvinnan Anna Whitlock, Stockholmspolitikern Anna Lindhagen och Ellen Key. Samtal kring kvinnors nätverkande och kampen för rösträtt kring sekelskiftet 1900.
Medverkande: Lisbeth Håkansson Petré, bibliotekarie och en av redaktörerna för Facebooksidan Ellen Key Säger och Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningsschef, Stadsmuseet i Stockholm
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag
Antal besökare: 70

16:10–16:25
Forskning för livet
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har under 100 år hjälpt 5 500 unga forskare att börja sin resa mot nya upptäckter. Många som startat sin forskarbana som SSMF-stipendiater har sedan gjort avgörande medicinska genombrott. Inget av detta vore möjligt utan generösa bidrag från alla givare.
Medverkande: Henrik Zetterberg fil.dr, professor i neurokemi och Ernst Brodin fil.dr, professor emeritus i farmakologi
Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria
Antal besökare: 115

16:30–16:45
Är du uträknad?
Han började undersöka algoritmerna på grund av egna farhågor, men fick snabbt en helt annan bild av hur verkligheten ser ut. Lyssna till matematikprofessorn som på ett både balanserat och fascinerande sätt förklarar vad du ska och inte ska oroa dig för – och vad du ska göra för att inte bli uträknad.
Medverkande: David Sumpter, professor i tillämpad matematik, Uppsala universitet
Arrangör: Volante
Besökare: 80

16:50–17:05
Superintelligens, Gud och medvetande
Flera ledande filosofer, entreprenörer och vetenskapsmän menar att den artificiella intelligensen kommer att överträffa den mänskliga på alla områden. Kommer detta att innebära att Gud och medvetandet blir överflödiga begrepp?
Medverkande: Stefan Lindholm, fil.dr i religionsfilosofi och lektor
Arrangör: Johannelunds teologiska högskola
Antal besökare: 70

17:10–17:25
Maten bakom resultaten
Sverige idrottar som aldrig förr. Det vardagliga motionerandet ökar och startplatserna till Vasaloppet och Vätternrundan säljer slut på nolltid. De flesta idrottare inser kostens betydelse för en snabbare, starkare och mer explosiv kropp, men många saknar verktyg för vad, när och hur mycket de bör äta. Det här är kokboken för en aktiv livsstil, ett liv i spåret, i hallen, på gymmet eller planen.
Medverkande: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap samt kostrådgivare på Sveriges Olympiska Kommitté
Arrangör: Norstedts
Antal besökare: 55

17:30–17:45
Djurens språk
En miljon arter hotas enligt FN av utrotning – och med dem riskerar en enorm värld av liv att gå förlorad. Eva Meijer, filosof och författare, skriver i sin internationellt uppmärksammade bok Djurens språk om kommunikationen bland djuren, en värld som fortfarande delvis är outforskad. Med utgångspunkt i såväl aktuell etologisk forskning som 60- och 70-talens mer radikala nytänkare som Konrad Lorenz skriver hon om varför vi måste släppa människocentreringen och börja lyssna på djuren.
Medverkande: Sverker Sörlin, professor i idéhistoria och Eva Meijer, filosof och författare
Arrangör: Weyler förlag
Antal besökare: 55

09:15–09:30
De semitiska språken
Ola Wikander ger en inledning till de semitiska språkens historia och deras poetiska och religionshistoriska traditioner och till deras fascinerande halsljud och närmast matematiska grammatiska struktur. Han berättar bl. a.  om hebreiskan, arabiskan, akkadiskan och fornetiopiskan.
Medverkande: Ola Wikander, docent i Gamla testamentets exegetik, Lunds universitet och Pro Futura Scientia-forskare vid Swedish Collegium for Advanced Study i Uppsala
Arrangör: Norstedts
Antal besökare: 65

09:40–09:55
Myrornas hemliga liv
Myror utgör en femtedel av vikten av alla levande organismer som går på planeten. Bland dem finns lönnmördare, kannibaler och lömska drottningar som förslavar hela samhällen. Men vad kan myran ge oss människor? På vilket sätt har den inflytande över din mobiltelefon, och vilka metropoler som döljer sig under dina fötter? Ett samtal om myror och människor med myrforskaren Katja Bargum, aktuell med fackboken Myrornas hemliga liv.
Medverkande: Katja Bargum, fil.dr och professor i djurekologi samt Andrea Svanbäck, författare
Arrangör: Förlaget
Antal besökare: 60

10:05–10:20
Att skapa oordning
Sally Salminen föddes som åländsk småbrukardotter 1906, men krävde av livet att få bli författare. Hon var en modern och kosmopolitisk människa som gjorde en hisnande klassresa från hembiträde i New York till hyllad och prisbelönad författare i Norden.
Medverkande: Ulrika Gustafsson, fil.dr i litteraturvetenskap, Åbo Akademi och
Wivan Nygård-Fagerudd, journalist
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag
Antal besökare: 55

10:30–10:45
Sant, falskt eller mittemellan?
Årets folkbildare Emma Frans har både vunnit Stora journalistpriset och kallats för Sveriges roligaste tjej. På ett smart, kul och oerhört slagfärdigt sätt missionerar hon för vetenskaplighet och har gjort sig känd för att avslöja myter och faktafel. Nu kommer det att handla om vikten av att inte vara tvärsäker.
Medverkande: Emma Frans, epidemiolog och forskare på Karolinska Institutet och vetenskapsskribent
Arrangör: Volante
Antal besökare: 125

10:55–11:10
Fria ord i Norden?
Om offentlighet och yttrandefrihet i Norden på 1800-talet, om unionen och Torgslaget i Norge 1829 och om skandinavism. Här presenteras det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Offentlighet och yttrandefrihet, 1815–1900 och fyra nya böcker som getts ut i Sverige, Norge och Danmark.
Medverkande: Ruth Hemstad, dr. art., historiker och projektledare
Arrangör: UiO: Norden, Universitetet i Oslo
Antal besökare: 25

11:45–12:00
Att kunna leva  på Mars: Vetenskap och fiktion
Att etablera hållbara samhällen på Mars har fått nytt liv genom de globala miljöförändringarna. Frågan om ett liv som inte är knutet till en särskild planet utan överskrider planetgränserna kommer att vara möjligt och önskvärt kan bli en av de mest utmanande frågorna i vår framtid.
Medverkande: Sabine Höhler, vetenskaps- och teknikhistoriker, KTH
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
Antal besökare: 75

12.10–12.25
Prostitution i 1700-talets stad
Etnologen Rebecka Lennartsson tar oss med till 1700-talets Stockholm i en tid präglad av sinnlighet, supande och sträng religiositet. Med utgångspunkt i borgardottern Lena Cajsa Bohmans besynnerliga levnadsöde berättas en till delar okänd historia med paralleller till vår egen tid.
Medverkande: Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef, Stadsmuseet i Stockholm
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag
Antal besökare: 65

12:35–12:50
Att ha skinn i leken?
Den som inte har något att förlora bör heller inte ha något att säga till om. Med bas i den till synes enkla tesen resonerar Nassim Nicholas Taleb om allt från Trumps framgångar, börshajar som spelar med spararnas pengar, krigshetsande hökar och förhatliga bokrecensenter till det fina med Hammurabis lagar.
Medverkande: Nicholas Taleb, doktor i ekonomi och författare
Arrangör: Volante
Antal besökare: 75

13:00–13:15
När själen går i exil
Omvärldsanalytiker Mikael Kurkiala utforskar de existentiella utmaningar som vårt moderna samhälle ställer oss inför. Vad gör teknologin med människan och hur påverkas vårt samhälle av marginaliseringen av det heliga?
Medverkande: Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi
Arrangör: Verbum
Antal besökare: 50

13:25–13:40
Demokrati – inte bara en sak
Historiskt sett har demokratin inte setts på med blida ögon av tänkare och teoretiker utan på sin höjd ansetts vara det bästa av en uppsättning dåliga alternativ. Samtidigt som demokratin tappar fotfäste i land efter land råder idag på ytan konsensus om att demokrati är rätt och att demokrat är något som man vill vara.
Medverkande: Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Arrangör: Sveriges riksdag
Antal besökare: 105

13:45–14:00
Pirater i 1800-talets malajiska övärld
Den malajiska arkipelagen (dagens Indonesien, Filippinerna och Malaysia) var i början av 1800-talet ett av de farligaste och mest pirattäta områdena i världen. Detta är en okänd sida av sjöröveriets och kolonialismens våldsamma historia.
Medverkande: Stefan Eklöf Amirell, ordförande för Svenska Historiska Föreningen och docent i historia
Arrangör: Linnéuniversitetet
Antal besökare: 55

14:05–14:20
Digitala modeller av medeltida kyrkorum
Hur byggdes de medeltida träkyrkorna och hur upplevdes det medeltida kyrkorummet av en besökare under 1300-talet? Med hjälp av digital dokumentation och modern dataspelsteknik kan historiska miljöer rekonstrueras och upplevas igen av besökare på 2000-talet.
Medverkande: Gunnar Almevik, professor i kulturvård, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien
Antal besökare: 50

14:25–14:40
Renässansens perspektiv och moderna virtuella världar
Hur skapade italienska konstnärer tredimensionalitet under perioden 1400–1700? Det matematiskt beräknade perspectiva artificialis beskrivs av teoretiker och konstnärer som Leon Battista Alberti, Piero della Francesca och Leonardo Da Vinci. Dessa matematiska perspektivmetoder har fått ny aktualitet i digitala virtuella världar.
Medverkande: Johan Eriksson, universitetslektor, docent, konstvetenskapliga inst., Uppsala universitet och Kristina Kappelin, intendent på Villa San Michele
Arrangör: Medelhavsinstituten, Svenska institutet i Rom och Villa San Michele på Capri
Antal besökare: 50

14:45–15:00
Språken före historien
En sak som skiljer människor från djur, inklusive de andra stora primaterna, är förmågan att tala. Men hur och varför uppstod språken? Och när var de fullt utvecklade, i nivå med dagens språk? Tore Jansons perspektiv är det evolutionära, och det är förmågan att kommunicera som intresserar honom.
Medverkande: Tore Janson, professor emeritus i latin och afrikanska språk, Göteborgs universitet samt anknuten till institutionen för lingvistik, Stockholms universitet
Arrangör: Norstedts
Antal besökare: 65

15.10–15.25
Jakten på jordens tvilling

Carina Persson, docent i astrofysik på Chalmers, berättar om jakten på jordlika planeter som kan hysa liv. Mätningarna av de osynliga planeterna kräver rymdteleskop med extremt känsliga instrument. I höst är det dags för uppskjutning av ett europeiskt rymdteleskop – CHEOPS – som kommer att ge ny kunskap om små exoplaneter.
Medverkande: Carina Persson, docent i astrofysik, Chalmers tekniska högskola
Arrangör: Rymdstyrelsen
Antal besökare: 65

15:35–15:50
Att växa upp som pojke
När vuxna män minns sina pojkår är det inte bara lekar och pojkstreck de berättar om. Män i Sverige och Finland delar med sig också tunga minnen från barndomen, minnen av våld, ensamhet och mobbning. Och lusten att berätta är stor.
Medverkande: Jakob Löfgren, fil.dr i folkloristik, Åbo Akademi och Lunds universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland
Antal besökare: 25

PROGAMARRANGÖRER

PROGRAMARRANGÖRER

1.6 miljonerklubben, Appell Förlag, Bonnierförlagen, Centrum för Nordenstudier – Helsingfors universitet, Centrum för Näringslivshistoria, Chalmers tekniska högskola, Förlaget, Gidlunds förlag, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Historisk tidskrift, Humtank, Högskolan i Skövde, Institutet för Framtidsstudier, Johannelunds teologiska högskola, Jämställdhetsmyndigheten, Kriterium, Kungliga biblioteket, Kungl. Vitterhetsakademien, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Makadam förlag, Malmö universitet, Medelhavsinstituten, Nordic Academic Press, Norstedts, Oslo universitet, Riksbankens Jubileumsfond, Rymdstyrelsen, Skolforskningsinstitutet, Skolinspektionen, Stockholmia – forskning och förlag, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms universitet, Studentlitteratur, Svenska institutet i Rom, Svenska litteratursällskapet i Finland, Sveriges unga akademi, Södertörns högskola, Trossamfundet Svenska kyrkan, Uppsala universitet, Verbum, Villa San Michele, Volante, Wahlström & Widstrand, Weyler förlag