FORSKARTORGETS PROGRAM 2022

TORSDAG 22 SEPTEMBER

10.05–10.35
Diktaturer räds liberala demokratier
Propagandan som diktaturer sprider om demokratier kan ses som täckmantel för den inbyggda rädslan i diktaturerna. Dels en intern rädsla som en kontrollapparat, dels en extern rädsla för de friheter och rättigheter som ingår i liberala demokratier. Vad säger forskning om diktaturernas rädsla för liberala demokratier?
Medverkande: Bo Rothstein, professor emeritus, Göteborgs universitet, Jan Sundberg, professor emeritus, Helsingfors universitet och Ella Turta, projektkoordinator, Hanaholmen
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Finska Vetenskaps-Societeten och Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg

10.45–11.00
Stora Sköndal och diakonernas historia
Stora Sköndals roll i svensk social- och kyrkohistoria tar sin början vid förra sekelskiftet med utbildning av manliga diakoner, en grundsten till 1900-talets utbildning av socialarbetare. I välfärdsforskningen lyfts ofta det kvinnliga perspektivet fram – men Stora Sköndals omvårdande kultur hade länge exklusivt manliga förtecken.
Medverkande: Elisabeth Christiansson, fil.dr och lektor, Marie Cederschiöld högskola
Arrangör: Appell Förlag

11.10–11.25
Finländsk antifascism under mellankrigstiden
Antifascismen har ofta förknippats med den politiska vänstern, men den antifascistiska mobiliseringen under mellankrigstiden spände över hela det politiska spektret. Det återspeglades också bland de svenskspråkiga i Finland och inför fascismens frammarsch engagerade sig såväl politiker som intellektuella mot det förestående hotet.
Medverkande: Matias Kaihovirta, docent, Åbo Akademi och Ylva Perera, doktorand, Åbo Akademi
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

11.35–11.50
Hur påverkas forskningen av kriget?
Hur har Östeuropaforskningen påverkats av kriget, både innehållsmässigt, men också genom förändringarna i regionen och i kontakten med våra nätverk? ”State of the Region Report 2021” och ”Baltic Worlds”, är två publikaioner som belyser frågan och tar upp kriget eller teman relaterade till det.
Medverkande: Joakim Ekman, professor och föreståndare, Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), Tora Lane, forskningsledare, CBEES och Ninna Mörner, redaktör för State of the Region Report och Baltic Worlds
Arrangör: Södertörns högskola

12.00–12.15
Migration och kulturarv
Under det senaste seklet har samhällsutvecklingen formats av migration. Sverige har gått från att vara ett utvandrarland till ett mångkulturellt samhälle. I presentationen talar historikern Malin Thor Tureby och Jesper Johansson om hur det gick till när migration, mångkultur och de invandrades erfarenheter blev en del av det svenska kulturarvet.
Medverkande: Malin Thor Tureby, professor i historia, Malmö universitet och Jesper Johansson, universitetslektor, Linnéuniversitetet
Arrangör: Malmö universitet

12.25–12.55
Dödens återkomst
Coronapandemin och storkrig har gjort döden mer påtaglig i våra liv. Men ”dödens återkomst” som ett kollektivt problem sammanfaller med att gemensamma riter för att inrama, tolka och dela död, förlust och sorg blir alltmer marginaliserade. Vilka nya kollektiva former för att hantera eller försonas med döden växer fram?
Medverkande: Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi, Uppsala universitet, Kristina Helgesson Kjellin, docent i kulturantropologi, Uppsala universitet och Markus Hagberg, präst i Svenska kyrkan, kyrkoherde och författare
Arrangör: Kyrkokansliet – Avdelningen för forskning och analys/Svenska kyrkan

13.05–13.20
Att lära genom att skriva
Skolforskningsinstitutet presenterar en ny sammanfattning och kommentar. Forskningsresultaten visar att skrivande har stor betydelse för elevers lärande i NO, SO och matematik, men skrivandets funktion och form är också viktigt för att lyckas i ämnet.
Medverkande: Lisa Jonsson, utredare och informationsinformationsspecialist och Pontus Wallin, fil.dr, forskare och projektledare, båda Skolforskningsinstitutet
Arrangör: Skolforskningsinstitutet

14.10–14.40
Elva officiella språk – men vilka får ta plats?
Sydafrika har elva officiella språk – nio afrikanska och två europeiska. Men vilka av språken tar plats? Vilka syns och hörs på universitetet, i litteraturen, i stadsbilden? Det här samtalet tar oss till Sydafrikas koloniala historia och såriga nutid där språkpolitiken är intimt hopkopplad med frågor om identitet, ursprung, makt och förtryck.
Medverkande: Eva-Marie Bloom, universitetslektor, avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori samt Magnus P Ängsal, studierektor, institutionen för språk och litteraturer
Arrangör: Göteborgs universitet

14.50–15.05
Stoppa matsvinnet! – en förpackad lösning
En tiondel av den mänskliga klimatpåverkan beror på mat som slängs. Forskarna Helen Williams och Fredrik Wikström samtalar om varför mat slängs och vad konsumenter, företag och myndigheter bör tänka på om vi ska kunna halvera matsvinnet. När är det miljömässigt motiverat med små förpackningar och vilka förpackningar borde bort?
Medverkande: Helen Williams, docent miljö- och energisystem och Fredrik Wikström, professor miljö- och energisystem, Centrum för tjänsteforskning (CTF)
Arrangör: Karlstads universitet

15.15–15.45
Nu digitaliserar vi hela det svenska trycket: men hur, när och varför?
Kungliga biblioteket och de fem stora universitetsbiblioteken har tagit på sig uppdraget att digitalisera allt som har tryckts i Sverige ända från 1400-talet och fram till i dag. Men hur ska det gå till, när blir det klart och vem ska betala kalaset?
Arrangör: Kungliga biblioteket

15.55–16.10
Brevet – Ögonblickets rader från pergament till e-post
Brev från förr är frusna ögonblick från den tillvaro som en gång varit. Kommer våra mejl och SMS att vara lika intressanta för våra efterkommande som breven från morfars beredskapstid eller mormors ungdomliga midsommarfirande kan vara för oss? Kommer de överhuvudtaget att bevaras?
Medverkande: Peter Olausson, historiker, Karlstads universitet
Arrangör: Gidlunds förlag

16.20–16.35
Berättelsen om Sveriges första muslimer
”De kommer att vara annorlunda svenskar” är en oberättad historia om den första gruppen muslimer i Sverige som blev svenska medborgare. Men det är också berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland. Vid förra sekelskiftet hade Sverige drygt fem miljoner invånare. Av dem var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och bara 35 000 invånare var födda utomlands, nästan alla i grannländerna. Idag är 20% av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans och islam är Sveriges näst största religion. Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land.
Medverkande: Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap och föreståndare för IMS – Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet, Södertörns högskola
Arrangör: Norstedts

16.45–17.00
Tusen år i Uppåkra
I ”Tusen år i Uppåkra” berättar Dick Harrison om staden som försvann och föll i glömska och ger samtidigt en levande bild av livet i Norden, så som det såg ut på sagornas och hjältediktarnas tid – från förromersk järnålder till vikingatid.
Medverkande: Dick Harrison, professor i historia, Lunds universitet
Arrangör: Bokförlaget Forum

17.10–17.30
Sveriges dåtida neutralitet
Sant eller falskt? Författarna Kent Zetterberg och Omi Söderblom diskuterar oklarheter i historien om Sverige, Hitlers Tyskland och Stalins Sovjet, diplomaten Staffan Söderbloms roll i Wallenberg-affären samt Sveriges strategiska neutralitet.
Medverkande: Kent Zetterberg, professor emeritus, Försvarshögskolan och Omi Söderblom, jurist, författare och hovrättsdomare i Svea hovrätt
Arrangör: Carlsson Bokförlag

FREDAG 23 SEPTEMBER

09.15–9.30
Verktyg för förståelse – att göra ordböcker
Globalt är svenska ett litet språk och det saknas ordböcker till och från många av världens språk. Ett nystartat projekt vid Göteborgs universitet ska utveckla ordböcker mellan svenska, ukrainska och georgiska. De nya ordböckerna ska vara nätbaserade och tillgängliga för alla som har en uppkoppling. Projektet finansieras av Svenska institutet.
Medverkande: Thomas Rosén, universitetslektor, institutionen för språk och litteraturer
Arrangör: Göteborgs universitet

09.40–9.55
Bör Sverige avkriminalisera narkotikabruk?
Sveriges hårdnackade försvar av den strikta narkotikapolitiken innebär att vi skiljer oss från många andra västliga demokratier. Varför har svenska politiker drivit en så restriktiv linje? Hur skiljer sig avkriminalisering av narkotikabruk från legalisering av narkotika? Bör Sverige ta efter andra västländer när de förändrar sin narkotikapolitik?
Medverkande: Björn Johnson, professor i socialt arbete
Arrangör: Malmö universitet

10.05–10.35
Klimatångest och miljöhopp i skolan
Klimatångest är numera ett väletablerat begrepp, för såväl forskare som allmänheten, ung som gammal och alla däremellan. Hur uttrycker skoleleverna sina känslor gällande miljö och klimat? Hur kan skolan, anhöriga och samhället stötta eleverna?
Medverkande: Maria Ojala, universitetslektor, Örebro universitet och Janne Wikström, samtalsledare, Hanaholmen
Arrangör: Hanaholmen¬– kulturcentrum för Sverige och Finland.

10.45–11.00
Vitterhet: från Gustav III till e-tidskrifter
Vad är egentligen ”vitterhet”? Och vilken funktion har 1700-talets lärda institutioner och kungliga sällskap i dag? Är en boksamling en forskningsresurs? Och vem är Schering Rosenhane? Ett samtal om forskningsstöd, publikationer och humanioras terrängfyllda informationslandskap.
Medverkande: Henning Hansen, fil. dr. i historia, bibliotekarie vid Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksantikvarieämbetet och Jenni Hjohlman, akademisekreterare, Kungl. Vitterhetsakademien
Arrangör: Vitterhetsakademiens bibliotek/Riksantikvarieämbetet

11.10–11.25
Lättläst – Bokmarknad, ungdomslitteratur, skola
I en högaktuell studie om lättläst skönlitteratur för unga belyser vi frågor om texttypens utbredning och funktion. I denna presentation lyfter vi särskilt frågor om litteratursyn, legitimering av läsning och lättläst i relation till ungas minskade intresse för litteraturläsning.
Medverkande: Anna Nordenstam, professor, Göteborgs universitet och Christina Olin-Scheller, professor, Karlstads universitet
Arrangör: Gidlunds förlag

11.35–11.50
Vem var Felix Horb?
Felix Horb hörde till kretsen kring Franz Kafka i Prag, studerade konstvetenskap i Wien och kom som flykting till Sverige 1939. I skuggan av de stora världshändelserna och utan fast akademisk förankring studerade han renässansmåleri och debatterade med flera av tidens mest kända konsthistoriker. Han var en centraleuropeisk intellektuell som fann sin egen väg genom svåra prövningar både professionellt och privat.
Medverkande: Peter Gillgren, professor i konstvetenskap, Stockholms universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

12.25–12.55
Förmågan att nå värdefulla mål när vi åldras
Det finns flera sätt att ta sig an området åldrande och hälsa. Forskningscentrat AgeCap har valt att utgå ifrån förmågan att nå värdefulla mål, även kallat kapabilitet. Här ett samtal mellan forskare från flera discipliner vid Göteborgs universitet om en ny antologi som beskriver olika sätt att forska på kapabilitet under åldrandet.
Medverkande: Maria Edström, docent i journalistik, medier och kommunikation,
Ulrika Lagerlöf Nilsson, docent i historia och Hanna Falk Erhag, docent i omvårdnad
Samtalsledare: Ingmar Skoog, professor i psykatri och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa – AgeCap
Arrangör: AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet

13.05–13.35
Vetenskapliga böcker för alla överallt
Öppen tillgång till böcker ligger långt efter öppen tillgång till artiklar. Den långsamma utvecklingen syns överallt, inte bara i Sverige. Publiceringslandskapet för vetenskapliga böcker är komplext och mångfacetterat. Men den senaste tiden har monografier och antologier fått större utrymme i de internationella diskussionerna kring öppen tillgång och flera nya initiativ har startat. Är tiden äntligen mogen för öppen tillgång till böcker?
Arrangör: Kungliga biblioteket

13.55–14.10
En kvinnas röst i renässansens kärlekslyrik
Poeten Gaspara Stampas (1523–1554) dikter utgör ögonblicksbilder och handlar om förälskelse och längtan, svek och begär. Hon ger ny gestalt åt Amors krafter och försvarar kvinnors rätt till sexuell och romantisk autonomi. Hennes lyrik kan läsas som inlägg i tidens samtal om kärleken och dess väsen, samtidigt som den berör och väcker frågor än idag.
Medverkande: Johanna Vernqvist, fil.dr i litteraturvetenskap och universitetslektor, Linköpings universitet
Arrangör: Appell Förlag

15.00–15.15
Den akademiska avhandlingens historia
Akademiska avhandlingar är examensprov som öppnar karriärvägar och ger social prestige. Bo Lindberg diskuterar utifrån sin bok Disputation, dissertation, avhandling (2022) kontinuiteter och skillnader i det svenska disputationsväsendet från 1600-talet till modern tid.
Medverkande: Bo Lindberg, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

15.30–16.00
Skolan som valfråga i Sverige och Finland
Politiska styrningen av skolan har varit en stor fråga i Sverige de senaste årtionden. Läget i Finland har varit annorlunda sedan introduktionen av grundskolan 1970-talet. Skolan i Finland blir sällan en rikspolitisk fråga och styrningen av skolan kan ses som myndighets-baserad. Hur har våra länder kommit att gå så skilda vägar i skolpolitiken? Och vad är rätta vägen till en fungerande skola?
Medverkande: Johanna Ringarp, docent och universitetslektor, Stockholms och Uppsala universitet samt Ville Okkonen, universitetslektor, Åbo universitet. Samtalsledare: Janne Wikström, Hanaholmen
Arrangör: Hanaholmen¬– kulturcentrum för Sverige och Finland.

16.10–16.40
Kan vi lära av historien? Retorik, taktik och propaganda
Hur arbetar vi systematiskt med kopplingen mellan historia och nutid? Genom undervisning om historiska skeenden främjas kritiskt tänkande och viljan att förebygga att historiska misstag upprepas. Men historia kan också användas som ett kraftfullt destruktivt politiskt verktyg, eller en enande kraft. Så, vad kan och vill vi lära av historien?
Medverkande: Fredrik Alvén, associerad professor, fakulteten för utbildning och samhälle, Malmö universitet och Jennie Sivenbring, lektor och studierektor, Segerstedtsinstitutet och inst. f. pedagogik och lärande (IPKL), Göteborgs universitet samt Ville Okkonen, forskare i politisk historia, Åbo universitet
Arrangör: Voksenåsen och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

16.50–17.05
Pengar eller kärlek i ett konstnärsäktenskap
Ellan de la Chapelles och konstnären Albert Edelfelts äktenskap handlade om ståndsmässiga konventioner i en tid då traditionella könsroller var i gungning. Ett samtal om ett konstnärsäktenskap i tiden, och samtidigt om ett samhälle i miniatyr.
Medverkande: Maria Vainio-Kurtakko, fil.dr i historia, Svenska litteratursällskapet i Finland och Patrik Steorn, chef för Göteborgs konstmuseum
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

17.15–17.30
Putin, Ryssland och kriget
Våren 2022 rusade Vladimir Putins opinionssiffror i höjden till följd av kriget mot Ukraina. Men vad kan sägas om anledningarna till kriget? Ville Putin stärka sin ställning på hemmaplan? Eller trodde han själv på de historisk-ideologiska förklaringar som han levererade vid invasionens början?
Medverkande: Bo Petersson, professor i statsvetenskap
Arrangör: Malmö universitet

17.40–17.55
Kolning – Historier och hantverk

Förr svepte rök från hundratals kolmilor över skogsbygderna runt järnbruken. Om kolningens historia i Sverige, om dess betydelse för järn- och stålindustri, om kolarnas hårda arbete och om författarna som diktat om livet och myterna i skogen. Men också om hur man bygger en egen kolmila, om dagens biokol i odling och om grillkol med oklart ursprung.
Medverkande: Gunnar Nygren, professor vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola, journalist och författare
Arrangör: Appell Förlag

LÖRDAG 24 SEPTEMBER

09.15–9.30
Ljudböcker, appar och nya läspraktiker
Vilka nya läspraktiker uppstår när ljudböcker används via prenumerationstjänsters appar? Vilken roll har ljudboken i användarnas vardagsrutiner? Hur kan vi förstå och prata om ljudbokslyssning som en slags läsning? Detta är några teman från en nyligen publicerad doktorsavhandling inom biblioteks- och informationsvetenskap.
Medverkande: Elisa Tattersall Wallin, fil.dr i biblioteks och informationsvetenskap
Arrangör: Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås

09.40–9.55
Vetenskap för barn
Hur sprider man kunskap om djur till barn? Och hur skriver man vetenskapligt för den stora massan? Hör myrexperten Katja om hur barns intresse för djur och natur kan och behöver lockas fram i en tid präglad av klimathot och brist på framtidshopp.
Medverkande: Katja Bargum, biolog och vetenskapsjournalist
Arrangör: Förlaget

10.05–10.35
Från kulturarv till forskningsdata – KB-labb som ny forskningsinfrastruktur
Kungliga bibliotekets satsning på datadriven forskning genom nystartade KB-labb visar hur kulturarv kan bli forskningsdata som skapar samhällsnytta. Vilka konkreta verktyg har KB-labb skapat hittills, och hur kan de utnyttjas av forskare, myndigheter och företag? Vilka möjligheter och utmaningar står labbet inför?
Arrangör: Kungliga biblioteket

10.45–11.00
Minnespolitik – striden om det förflutna
Historien skrivs inte bara i böcker, utan även i det offentliga rummet. Varför och hur vi låter monument och minnesmärken ta plats på våra gator och torg handlar om makt. Vem har makten över vilket kollektivt minne som ska synas? Vilka minnen suddas ut? Och hur länge ska vi komma ihåg?
Medverkande: Johanna Mannergren Selimovic, docent i freds- och utvecklingsforskning
Arrangör: Södertörns högskola

11.10–11.25
Dagmar Langes dubbla liv i deckarvärlden
Dagmar Lange klev 1949 in i offentligheten som deckarförfattaren Maria Lang. Under fyra decennier utkom en ny deckare varje höst. En dubbel identitet tog form. I deckarna är motiven ofta passioner som går överstyr. Dagmar Langes noga inrutade tillvaro rymde föga dramatik men som deckarförfattaren Maria Lang satte hon känslorna i centrum.
Medverkande: Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

11.35–11.50
Ingens tax
Sommaren 2015 stormade det i sociala medier kring en skämtbild av Hans Lindström (1950–2021) som påstods vara rasistiskt stereotyp. I en ambivalent skämtteckning ligger innebörden hos betraktaren, inte i bilden i sig. Förståelsen av visuella stereotyper kan fördjupas, men skämtteckningen kan inte kopplas lös från världen och sin samtid.
Medverkande: Jeff Werner, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

12.00–12.15
Är det verkligen så farligt att vara tjock?
När det gäller sambandet mellan vikten och hälsan finns det mycket som talar för att den utbredda viktmobbningen är ett större problem än vad själva vikten är. Hur ser det ut i samhället och inom vården, med en mera utbredd diskriminering och viktmobbning, som ofta drivs av helt felaktiga fördomar? Hur många anser det vara på sin plats att kommentera övervikt – trots att det ger långt mer skada än nytta.
Medverkande: Erik Hemmingsson, docent, inst. f. fysisk aktivitet och hälsa, GIH, Stockholm
Arrangör: Bonnier Fakta

12.25–12.55
De unga männen, brottet och etniciteten
I rapporter om våldsbrott skildras ofta unga män som huvudaktörer, inte sällan med association till etnicitet. Men hur ställer sig brottsoffer till frågor om etnicitet? Spelar etnisk bakgrund någon roll i offerberättelser? I en ny bok analyseras unga mäns skildringar av utsatthet för misshandel och rån av män med annan etnisk bakgrund än den egna.
Medverkande: Veronika Burcar Alm, docent och lektor i sociologi, Anna Rypi, fil.dr i sociologi och lektor i socialt arbete samt Malin Åkerström, professor emerita i sociologi
Arrangör: Lunds universitet

13.05–13.35
När sjunger skådespelaren, hur talar sångaren?
Om röstens uttryck och släktskapet mellan opera och teater. När Anders de Wahl reciterar Nyårsklockorna från Skansen så låter det nästan som om han sjunger texten; högtravande och starkt. Men å andra sidan, ibland hör vi inte alls vad de säger i en serie på TV. Vad går förlorat när röstens uttryck förminskas även på scenen?
Medverkande: Wilhelm Carlsson, professor i musikdramatisk gestaltning, Stockholms konstnärliga högskola
Arrangör: Stockholms konstnärliga högskola

13.45–14.00
Samvete och lydnad – är de samma nu som förr?
Tankar om samvete och samvetsfrihet hörs allt oftare i debatten. De används för att markera personlig frihet och integritet i moraliska, politiska och rättsliga tvister, och kan motivera exempelvis vapen- eller abortvägran. I ett samtal om samvete från medeltiden till nutid står det klart att begreppen idag bär spår av äldre bruk och distinktioner.
Medverkande: Johannes Ljungberg, fil.dr i historia, Lunds och Köpenhamns universitet och Anna Nilsson Hammar, fil.dr i historia, Lunds universitet
Arrangör: Nordic Academic Press/Kriterium

14.10–14.40
Bildningsboxen
Vilken roll spelade kokain för Sigmund Freuds arbete? Hur mycket vet du om månens historia och hur den påverkar ditt liv? Vad gjorde att den upptäcktsresande filosofen Mary Wollstonecraft lämnade revolutionen i Frankrike för Skandinavien? Hur blev Sverige det mest aktietäta landet i världen och vem var hästslaktaren som blev en av Sveriges första djurskyddsaktivister i 1800-talets Stockholm? I Bildningsboxen finns essäer som spänner över filosofi, samhällsvetenskap, historia och ekonomi, skrivna på ett personligt och lättillgängligt sätt.
Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi, Lunds universitet samt Lars Molin, redaktör
Arrangör: Norstedts

14.50–15.05
Relationers betydelse för hälsan
Anders Wallensten talar om relationers betydelse för hälsan och ger oss inblick i senaste forskningen om vad som idag håller oss friska och hälsosamma. Vilka utmaningar finns i dagens samhälle? Vad är gåtan till hälsa?
Medverkande: Anders Wallensten, epidemiolog och läkare, specialiserad inom allmänmedicin och folkhälsa
Arrangör: Bokförlaget Forum

15.15–15.30
Antibiotikaprofylax i tandvården, behövs det?
Bakterier som förekommer normalt i munhålan kan vid tandvård orsaka sårinfektion eller spridas till blodbanan och orsaka andra infektioner, till exempel i hjärtklaffarna. Ett sätt att förebygga infektion med munhålebakterier är att ge antibiotika i förebyggande syfte vid vissa ingrepp inom tandvården. Men hur stor är nyttan och vilka är riskerna?
Medverkande: Bengt Götrick, docent i farmakologi och Palwasha Momand, universitetsadjunkt
Arrangör: Malmö universitet

16.05–16.20
Ebba Stenbock och maktens nätverk
Ebba Stenbock (d. 1614) var gift med Klas Fleming och syster till Gustav Vasas tredje hustru drottning Katarina. Som änka var hon ståthållare på Åbo slott under en kort tid. Hur såg livet ut för denna kvinna som befann sig i stormens öga när hertig Karl och kung Sigismund kämpade om den svenska kronan?
Medverkande: Anu Lahtinen, biträdande professor i Nordisk historia, Helsingfors universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

16.30–16.45
Fejkmaten
Företagen marknadsför sina varor nyttigare än vad de egentligen är. Ann Fernholm har granskat den moderna livsmedelsindustrin och presenterar en unik lista över de vanligaste ingredienserna i vår mat, där över hälften utgörs av stärkelse, socker, tillsatser och andra ultraprocessade ämnen. Efter hennes granskning får tillexempel vit choklad inte längre marknadsföras som ”yoghurt” i naturgodishyllan, och havredryck får inte längre beskrivas som ”osötad”.
Medverkande: Ann Fernholm, dr i molekylär bioteknik, Uppsala universitet och vetenskapsjournalist
Arrangör: Natur & Kultur

16.55–17.10
Hälsosegrar
Forskning visar att det vi aktivt ägnar oss åt – våra medvetna livsstilsval – kan påverka så mycket som 40 % av vårt välbefinnande. Lyssna till den allra senaste forskningen om hur rörelse, mat och återhämtning påverkar vår hälsa. Vi får veta vad som händer i kroppen och i hjärnan när vi till exempel stressar för mycket, sover dåligt, sitter för länge eller inte får i oss tillräckligt med näring. Fokus ligger på de vardagliga utmaningarna och de små men hållbara förändringar som kan göra stor skillnad.
Medverkande: Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och dr i fysiologi, GIH,
Sissela Nutley, med. dr i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet och Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap
Arrangör: Norstedts

SÖNDAG 25 SEPTEMBER

09.35–9.50
Tänk som en forskare
Vad är egentligen vetenskap? Med tydliga exempel och en stor portion humor guidar den Emma Frans oss genom vetenskapens fantastiska – och ibland snåriga – djungel. När du tänker på vetenskap kanske du tänker på att utforska rymden eller att blanda kemiska ämnen på ett laboratorium. Och visst kan det vara vetenskap, men vetenskap är också så mycket mer. Måste något motbevisas för att vi ska vara säkra på att det inte är sant? Hur samlar man in fakta? Varför är det ibland helt rätt att tänka helt fel? Vetenskapliga begrepp och metoder förklaras och dissekeras, tankevurpor omkullkastas och teorier ifrågasätts.
Medverkande: Emma Frans, dr i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
Arrangör: Bonnier Carlsen

10.00–10.15
Kan man förstå en seriemördare?
Vad kännetecknar olika typer av seriemördare? Hur kan man förstå fenomenet seriemord? Ett samtal utifrån Björn Fredrikssons arbete och bok “Vita hajar, svarta änkor och dödsänglar – seriemördare genom tiderna”. Lyssna till en forensisk socialutredare som deltagit i de mest omtalade fallen vi haft i svensk kriminalhistoria.
Medverkande: Åsa Eriksson, legitimerad psykolog och med.dr, Karolinska institutet och
Jenny Torpman Fredriksson, socionom och verksamhetschef, Botkyrka kommun
Arrangör: Blue Publishing

10.25–10.40
Tapetmakerskor och horor till liv på arkiv
Möt 1700-talets normbrytande och strategiska kvinnor i ett samtal mellan Mia Skott, aktuell med boken Tapetmakerskor, och Rebecka Lennartsson, som forskat på sexhandeln i Ulla Winblads stad. Med källpluralism kommer vi det förflutnas människor nära och historien skrivs om. Vad hade självständiga yrkeskvinnor och stigmatiserade horor gemensamt?
Medverkande: Mia Skott, författare och föreläsare, i samtal med Rebecka Lennartsson, docent i etnologi, Stadsmuseet i Stockholm
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

10.50–11.05
Vem litar på nyhetsmedier?
I vilken utsträckning har vi förtroende för innehållet i våra nyhetsbärande medier? Vilka medier har egentligen det största förtroendekapitalet, och spelar förtroendet någon roll när människor väljer vilka medier de vill ta del av?
Medverkande: Ulrika Andersson, forskare, SOM-institutet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG
Arrangör: Göteborgs universitet

11.15–11.30
Bakom stadens kulisser – Kök och bordeller
Kliv in i stadens gömda, förbisedda och försvunna rum. Möt portvakter, ölbud, vedkarlar, tiggare och tjuvar i kökstrapporna och nattfjärilar och sedlighetskonstaplar på den utraderade Norra Smedjegatans bordellhotell. Karin Carlsson och Rebecka Lennartsson berättar om ny forskning om genus, gränser och rum i Stockholms moderna historia.
Medverkande: Karin Carlsson, fil.dr i historia och Rebecka Lennartsson, docent i etnologi, Stadsmuseet i Stockholm
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag/Kriterium

11.40–11.55
Tiden i bilderböcker
I vårt högteknologiska samhälle har vi en tidsuppfattning som förutsätter att allt ska bli snabbare, effektivare och mer produktivt. Samtidigt påminner klimatrapporterna oss om att vi omedelbart bör byta kurs. Hur ser tidsuppfattningen ut i dagens bilderböcker där miljöfrågor och hållbarhet är underliggande teman?
Medverkande: Mia Österlund, docent i litteratur, Åbo Akademi
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

12.05–12.20
Planeten, klimatet och framtiden
Varför har vi en klimatkris? Och vad kan vi göra åt den? Planeten, klimatet & framtiden – vad kan vi göra? Här förklaras på ett lättbegripligt sätt hur vi människor påverkar klimatet och planeten, och vad vi tillsammans kan göra annorlunda. Fakta och frågor blandas med tips och inspiration, och tar barnens frågor och oro inför framtiden på allvar.
Medverkande: Åsa Callmer, forskare vid urbana och regionala studier, KTH och Anja Gatu, ekonomisk-historiker, journalist och barnboksförfattare
Arrangör: B Wahlströms

12.30–13.00
Trängd demokrati
Under de senaste trettio åren har styrningen av offentlig politik i Sverige genomgått genomgripande förändringar som successivt förvandlat politik till marknad. Genom konkreta exempel från politikens vardag synliggör boken Trängd demokrati den nyliberala styrningens destruktiva konsekvenser för demokratin.
Medverkande: Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap, Karlstads universitet, Kerstin Alnebratt, förvaltningschef, Västra Götalandsregionen, Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap, Förvaltningshögskolan i Göteborg och Andreas Öjehag Pettersson, lektor i statsvetenskap, Karlstads universitet
Arrangör: Karlstads universitet

13.10–13.40
Att utforska det egna jaget
Modernismen förde med sig självvald iscensättning. Plötsligt blev skrivandet om det egna skrivandet viktigt, särskilt med hänsyn till person, roll och författaridentitet. Ett samtal om iscensättningar kontra verklighet, jaget kontra självbild; om författarna Kerstin Söderholm och Henry Parland och om modernismens självbespegling.
Medverkande: Anna Möller-Sibelius, fil.dr i litteratur, Åbo Akademi, Agneta Rahikainen, fil.dr i litteratur, Svenska litteratursällskapet i Finland och Jonas Ellerström, författare och förläggare
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

13.50–14.05
Det etnografiska skådespelet och dekolonisering
I svensk film från 1900-talets första hälft framställdes samer ofta som rasifierade ”andra” i vad som kan kallas etnografiska skådespel. Amanda Kernells Sameblod (2016) är ett vittnesmål om svensk kolonialism och också en del av dekoloniseringen av svensk etnografisk film.
Medverkande: Johan Höglund, professor i engelsk litteratur, Linnéuniversitetet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

14.15–14.30
Helgon, skallmätare och hotet mot demokratin
Maja Hagerman har en unik förmåga att se den udda detaljen och stanna kvar vid den när andra rusar vidare. I Minnesbrunnen belyser hon teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst som visar hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras.
Medverkande: Maja Hagerman, lektor i bildproduktion och historisk dokumentärfilm, Högskolan Dalarna, vetenskapsjournalist och knuten till Helsingfors universitet, Center for Nordic Studies
Arrangör: Norstedts

14.40–14.55
1940-talsromaner med kvinnors blick på krig
Under beredskap och krig: Nation, kön, främlingskap och våld hos svenska kvinnliga 1940-talsförfattare är en ny bok av litteraturvetaren Kristin Järvstad. Här diskuteras, genom författare som Marika Stiernstedt, Margareta Suber och Karin Juel, ett annat perspektiv på världskriget och beredskapen än det som dominerat i de manliga författarskapen.
Medverkande: Kristin Järvstad, docent i litteraturvetenskap, Malmö universitet
Arrangör:  Makadam förlag/Kriterium

15.05–15.20
När brottsligheten tränger in i äldreomsorgen
Ett pågående forskningsprojekt om biståndshandläggares arbete inom äldreomsorgen visar hur den organiserade brottsligheten tränger in och påverkar handläggarnas arbetsvardag. Men hur ska handläggarna kunna förebygga och förhindra organiserad brottslighet? Vad möter de för typ av brottslighet och hur påverkar den de äldre som söker och får hjälp?
Medverkande: Magdalena Elmersjö, docent och lektor i socialt arbete
Arrangör: Södertörns högskola

15.30–15.45
Kan sociala robotar lösa samhällsutmaningar?
Sociala robotar och välfärdsteknik framställs ofta som att de kan lösa en av vår tids stora utmaning: den åldrande befolkningen. Hoppet för framtidens äldreomsorg ställs alltså till tekniken, inte människorna. Men tekniken är skapad av människor. Susanne Frennert berättar om hur olika grupper av människor förstår ny teknologi på olika sätt.
Medverkande: Susanne Frennert, docent i människa-datorinteraktion
Arrangör: Malmö universitet