PROGRAM PÅ FORSKARTORGET 2024

FREDAG 27 SEPTEMBER

09.20–09.35
FÖRINTELSEUNDERVISNING FÖR FLERKULTURELLA ELEVER
I litteraturen nämns flera utmaningar knutet till undervisning om Förintelsen för flerkulturella elever, speciellt de med muslimsk bakgrund. Undervisningen begränsas av antaganden om elevernas problematiska hållningar, men genom att utgå ifrån elevernas egna tolkningsramar öppnas ett pedagogiskt handlingsrum.
Medverkande: Claudia Lenz, forskare, forskningsprofessor och projektledare Holocaust och Livsynscentret
Arrangör: Voksenåsen kulturcenter

09.40–09.55
SÄMRE UNDERVISNING NÄR ENGELSKAN TAR ÖVER
Forskningen är tydlig: engelskans övertag av den högre utbildningen leder till att lärare underpresterar och att studenter lär sig mindre. Trots det är frågan om språk i undervisningen och i kurslitteraturen nästintill en icke-fråga. Vad får det för konsekvenser för studenters utbildning och vad innebär det för Sverige som kunskapsnation?
Medverkande: Peter Svensson, fil.dr i företagsekonomi, Lunds universitet och Per Kornhall, ordförande, Läromedelsförfattarna
Arrangör: Läromedelsförfattarna

10.05–10.20
GRUNDSKOLANS DIGITALA SKÄRMAR I SVERIGE OCH FINLAND
En del skolpolitiska debattörer förespråkar en återgång till papper och penna i stället för skärm och tangentbord, medan andra anser att samtliga läromedel ska vara digitaliserade. Men vad säger forskningen om att gå från skärm till pärm och den digitala närvaron i klassrummet? Debatten om närvaron av digitala läromedel i skolan i Sverige och Finland har varit intensiv de senaste åren men många menar att debatten är svart eller vit. Vilka röster hörs i debatten och är vi i behov av en mer sansad debatt?
Medverkande: Fritjof Sahlström, professor, Helsingfors universitet och Fredrika Lagergren, Wahlin, universitetslektor, Göteborgs universitet
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

10.30–11.00
KÖNSSKILLNADER I VAL AV STUDIER OCH ARBETE
Ofta är det könsnormer som styr när kvinnor och män väljer utbildning och yrke. Elever får sällan stimulans i undervisningen som vidgar deras perspektiv för framtida val utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I förlängningen kan det leda till såväl könsuppdelad utbildning som en arbetsmarknad med stora könsskillnader i yrkesval. Går den här trenden att bryta? Hur kan vi arbeta för att undvika att befästa könsnormer i skolans undervisning?
Medverkande: Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen, Jakob Lindahl, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, Johanna Mellén, forskare på Högskolan i Borås och Emma Leijnse, journalist på Sydsvenskan och författare. Moderator: Agnes Gidlund, pressansvarig på Skolinspektionen
Arrangör: Skolinspektionen

11.10–11.25
HUR KAN BROTT BLAND BARN FÖREBYGGAS?
Våld och brottslighet bland barn och unga är ett betydande samhällsproblem och på många håll pågår ett intensivt arbete för att hantera och förebygga dessa problem. Men för att det arbetet ska få effekt krävs mer kunskap och forskning kring varför unga begår brott och vilka insatser som har förutsättningar att lyckas.
Medverkande: Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

11.35–11.50
TERRANAUTERNA – OM MÄNNISKANS DRÖM ATT KARTLÄGGA VÄRLDEN
Viljan att kunna överblicka världen ledde den västerländska människan upp på de högsta bergstopparna och så småningom upp i luften, i ballonger, flygplan och rymdfarkoster. Men berättelsen om hur jorden upptäcktes och kartlades har också mörkare stråk. Kolonialism och imperialism följde när människan med överblick skaffade sig makt. Staffan Bergwik berättar om sin bok Terranauterna.
Medverkande: Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, Stockholms universitet
Arrangör: Norstedts

12.00–12.15
ALLA ÄR ANVÄNDARE MEN INTE PROGRAMMERARE
Digital kompetens i svensk skola är koncentrerad på programmering när det egentligen är kunskaper om hur IT-system utformas som är centralt för de flesta. Genom att tydliggöra användaren kan våra framtida medborgare rustas för att kunna ställa krav på hur system utformas och hur våra allmänna resurser används i den digitala transformationen.
Medverkande: Malin Wik, doktorand i informatik, Karlstads universitet
Arrangör: Karlstads universitet

12.25–12.55
DEN MÅNGFALDIGA ENFALDEN
Idag utplånas djupgående kvalitativa skillnader i en irreversibel process som leder till minskad mångfald och variationsrikedom. Men likriktningen är inte entydig. För parallellt med homogeniseringen har lokalsamhällen ofta blivit mer mångspråkiga och mångkulturella. Hur kan vi förstå en tid som samtidigt blir både enklare och mer komplex?
Medverkande: Isabella Lövin, politiker, författare och journalist, Elisabeth Hjort, författare, teol dr. i etik och professor i litterär gestaltning, Göteborgs universitet och Mikael Kurkiala, docent i kulturantropologi och författare
Arrangör: Svenska kyrkan

13.05–13.20
HISTORIA SOM TIDSSPEGEL – ETT SEKELPERSPEKTIV
1920-talet fyller hundra. Ofta förbigås det som en transportsträcka mellan första världskriget och Hitlers 1930-tal. Vår utgångspunkt är en annan. Decenniet vilar ännu i krigsskugga, men är också starten på den moderna värld som frigör sig ur krigets grepp, i fråga om fred, teknik, livsstilar, kvinnoideal och mycket mer. Tio år som ekar i vår tid.
Medverkande: Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon, professorer em. i historia, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

13.30–13.45
KONSTENS ROLL I VÄLFÄRDSSTATEN
Vad händer med litteraturen och konsten när de blir frågor för våra makthavare?
Och hur påverkas i sin tur staten av ansvaret för både kulturskaparnas och
kulturkonsumenternas behov? Forskarna Erik Erlanson, Jon Helgason och Linnéa
Lindsköld ger exempel som sträcker sig från 1920-talets folkhem till dagsaktuell kulturpolitik.
Medverkande: Erik Erlanson, biträdande lektor i litteraturvetenskap, Linnéuniversitetet, Jon Helgason, docent i litteraturvetenskap, Linnéuniversitetet, och Linnéa Lindsköld, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan i Borås
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

13.55–14.25
SAMTIDA UTMANINGAR FÖR SVENSK POLIS
Gängkriminalitet, organiserad brottslighet och internationell terrorism är några utmaningar som svensk polis möter idag. Ett panelsamtal som tar avstamp i aktuell forskning, i en tid då bristande tillit och ökad psykisk ohälsa i samhället skapar nya konflikter och otrygghet.
Medverkande: Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet, Kristofer Nilsson, doktorand i kriminologi och polis och Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi. Samtalsledare: Stina Sundling, akademichef. Samtliga medverkande vid Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås.
Arrangör: Högskolan i Borås

14.35–14.50
70 ÅR AV KÖNSSEGREGERING PÅ ARBETSMARKNADEN
Könssegregeringen på arbetsmarknaden har minskat med nästan en tredjedel sedan 1960, men det kvarstår fortfarande stora könsskillnader i valet av yrke. Det innebär bland annat en sned fördelning av makt, löner och arbetsvillkor. Presentationen beskriver trender i könssegregering efter yrke i Sverige under ett halvt sekel, i ett jämförande europeiskt perspektiv.
Medverkande: Karin Halldén, biträdande professor i arbetslivsvetenskap och docent i sociologi, Mälardalens universitet och Stockholms universitet
Arrangör: Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

15.00–15.15
BRISTER OCH BRISTNINGAR I FÖRLOSSNINGSVÅRDEN
Smärta i underlivet, inkontinens, ont vid samlag och svårigheter att springa och leka med sitt barn. Andra gradens förlossningsbristningar kan påverka stora delar av livet men det kan vara svårt att hitta rätt i vården. Normer kring vad som anses normalt och förväntas gör det svårt för vårdsökare och vårdgivare att nå varandra.
Medverkande: Lisa Guntram, doktor i hälsa och samhälle, Linköpings universitet och Lisa Lindén, docent i genus och teknik, Chalmers tekniska högskola
Arrangör: Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

15.25–15.40
OM DET FÖRFLUTNA OCH MINNESPOLITIKEN
Vad innebär det när särskiljande kulturella värden ställs mot de mänskliga rättigheternas allmängiltighet? Kan minnen av mörka sidor i det förflutna motverka liknande krafter som härjar i världen idag? Birgitta Svensson, professor i etnologi, resonerar om kulturarvens möjligheter som kollektiva minnesutrymmen i mellanmänskliga relationer.
Medverkande: Birgitta Svensson, professor i etnologi
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

15.50–16.05
DEN RÄTTA KNYCKEN
Vi på Saltkråkan är en av Astrid Lindgrens mest älskade fantasivärldar. I ”Den rätta knycken” undersöker Johan Svedjedal mekanismerna bakom ett av den svenska barnlitteraturens stora mediala fenomen. Han urskiljer också en underskattad bok med sofistikerad berättarteknik, en berättelse om kärlek som bakom den färgrika idyllen och situationskomiken bär på allvarliga ärenden om människors ansvar mot världen och varandra.
Medverkande: Johan Svedjedal, professor emeritus i litteratursociologi, Uppsala universitet och Helene Atterling, förläggare, Albert Bonniers Förlag
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

16.15–16.30
POLITISKT AKTÖRSKAP I OMVANDLINGSTID
Decennierna kring förra sekelskiftet var en turbulent tid med stora omvälvningar i det svenska samhället. Nelly Thüring, Pontus Fahlbeck och Elin Wägner hörde till olika politiska läger och slogs för skilda ideal. Vad som förenade dem var att de ville göra avtryck i en komplex och föränderlig politisk värld.
Medverkande: Anton Jansson, docent i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet
Arrangör: Kriterium och Nordic Academic Press

16.40–16.55
LILLA JAG OCH DE ANDRA – TANKAR OM KLIMATET
Om vi känner till orsakerna till klimatförändringarna men ändå inte ändrar vårt klimatskadliga beteende – vad beror det på? Folks resonemang om sin konsumtion, sitt resande och annat som kan påverka klimatet är intressanta, avslöjande – och på många sätt hoppingivande. Teknikhistorikern Nina Wormbs presenterar den nya boken ”Ursäkta mig!”.
Medverkande: Nina Wormbs, professor i teknikhistoria, Kungl. Tekniska högskolan
Arrangör: Makadam förlag och Riksbankens Jubileumsfond

17.05–17.20
HUR TÄNKER MÄNNISKOR, DJUR OCH ROBOTAR?
Den mänskliga intelligensen består av olika färdigheter och ännu återstår mycket innan den artificiella intelligensen kan mäta sig med den mänskliga. AI-tekniken ger oss nyttiga verktyg, men den kan inte tänka som människor gör. Vår intelligens är en bred palett av många förmågor och genom att förstå det ter sig tanken på AI inte lika skrämmande.
Medverkande: Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

17.30–17.45
MÖRKRET OCH MÄNNISKAN
Om svarta hål och vår plats på jorden. Jonas Enander har rest världen över, besökt teleskop och observatorier, intervjuat världsledande rymdforskare och grävt djupt i arkiven för att undersöka hur vår relation till svarta hål har förändrats genom åren. Ett slags reseberättelse i tid och rum som lika mycket handlar om forskningen som om människorna bakom den.
Medverkande: Jonas Enander, doktor i fysik, forskningskommunikatör och vetenskapsjournalist samt Kerstin Almegård, förläggare, Albert Bonniers Förlag
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

17.55–18.25
SKOLAN SOM ARENA FÖR BARNS PSYKISKA HÄLSA
När det gäller barns stadigt försämrade psykiska hälsa pekas skolan ofta ut – både som orsak och som möjlig väg till förändring. Men vad säger forskningen, egentligen? Hur har skolans utveckling de senaste 30 åren påverkat elevernas mående? Ligger till exempel nya betygsystem och läroplaner bakom en ökad stress? Och är det verkligen skolans roll att stötta barnens psykiska välbefinnande – och på vilket sätt i så fall?
Medverkande: Alli Klapp, fil.dr i pedagogik, Göteborgs universitet, Hilda Johansson, kurator och Anna Matzinger, Suicide Zero
Arrangör: Suicide Zero

LÖRDAG 28 SEPTEMBER

09.20–09.35
NELLY THÜRING: TEOSOF, FEMINIST, SOCIALIST
Fotografen Nelly Thüring, verksam i Göteborg, valdes 1921 till en av de första kvinnliga riksdagsledamöterna. I en biografi synliggörs socialdemokratiska kvinnors arbete för rösträtt och uppmärksammas hur Thürings teosofiska livsåskådning fungerade som en drivkraft i hennes engagemang för fred, nykterhet, vegetarianism, feminism och socialism.
Medverkande: Malin Arvidsson, fil. dr i historia och lektor vid Avdelningen för mänskliga rättigheter, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

09.40–09.55
NEURODIVERSITET SOM RESURS
Vad är autistiskt skrivande och läsande? På vilka sätt kan neurodiversitet förändra litterär praktik och pedagogik? Hur skapa neuromixade rum som inte domineras av neurotypiska sätt att skriva, tänka och vara? Här presenteras forskning som bedrivs utifrån ett perspektiv på neurodiversitet där olika hjärnors sätt att fungera är en tillgång och inte en brist.
Medverkande: Elisabeth Hjort, professor i litterär gestaltning, Göteborgs universitet
Arrangör: Vetenskapsrådet, Kommittén för konstnärlig forskning

10.05–10.20
ÄVENTYRAREN J. A. GRAANERS RESOR 1782–1819
Vid tiden för Napoleonkrigen reser en ung officer till ett Sydamerika präglat av självständighetskamp. Han involveras i planer på att skaffa en kung till Argentina – från Sverige. Hemliga uppdrag och strapatser varvas med societetsbaler och möten med politiker. Beläst och flitig med pennan – Graaners livsberättelse ger inblickar i en dramatisk tid.
Medverkande: Dag Retsö, docent i ekonomisk historia, Stockholms universitet
Arrangör: Appell Förlag

10.30–10.45
MÄNNISKOR, MASKINER OCH FRAMTIDENS ARBETE
Framväxten av AI förändrar arbetsmarknaden markant. Analytiska arbetsuppgifter automatiseras på ett sätt som tidigare var förbehållet manuellt arbete. Vissa jobb kommer att försvinna medan nya tillkommer. Hur bör vi navigera i arbetsmarknadsomställningen när AI-verktyg och människor i ökande grad kompletterar varandra i vad som kallas ”kentaurer”. Vad kostar det i tid, resurser och lärande att skapa produktiva kentaurer och hur går vi tillväga?
Medverkande: Joakim Wernberg, forskningsledare Digitalisering och teknikpolitik, Entreprenörskapsforum och lektor, Lunds universitet
Arrangör: Entreprenörskapsforum

10.55–11.10
ATT OBSERVERA MILJÖ OCH KLIMAT FRÅN RYMDEN
De jordobserverande Sentinelsatelliterna är en viktig del av EU:s miljöprogram Copernicus, vilket bland annat tar fram data för att förstå och mildra effekterna av klimatförändringarna. Data ligger också till grund för mycket av EU:s lagstiftningsarbete inom miljöområdet. Vi tittar här på hur datainsamling med satellit går till och vilken information man kan få fram.
Medverkande: Per Jönsson, professor i tillämpad matematik och docent i fysik
Arrangör: Malmö universitet

11.20–11.35
TATUERINGAR OCH CANCER – FINNS DET ETT SAMBAND?
Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Parallellt med tatueringstrenden de senaste decennierna har antalet fall av hudcancer och cancer i lymfkörtlarna ökat. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på i ett forskningsprojekt som fått internationell uppmärksamhet.
Medverkande: Christel Nielsen, docent i epidemiologi, Lunds universitet
Arrangör: Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

11.45–12.00
SLUTA SE SÅ SNÄLL UT PIPPI
Kanske har du någon gång förundrats över en bok som bytt utseende när den har översatts eller givits ut på nytt. Vilka ideal, politiska sammanhang, barndomsbegrepp och mål för förläggare, författare och illustratörer kan ligga bakom sådana förändringar? Följ med Pippi Långstrump ut i världen.
Medverkande: Lisa Källström, fil.dr i retorik, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

12.10–12.25
MÖTET MELLAN VETENSKAP OCH KONST
I dag finns en nyfikenhet i att skapa möten mellan konst och vetenskap. Hur kan de inspirera och befrukta varandra? Samtidigt betraktas de som väsensskilda. Så var det inte under 1600- och 1700-talen. Då stod frågor om konst och vetenskap nära varandra, vilket manifesterades i bokillustrationer, samlingar, konstverk, byggnader, trädgårdar och andra miljöer. Ett samtal om relationer mellan konst och vetenskap då och nu.
Medverkande: Åsa Ahrland, universitetslektor, SLU och Mårten Snickare, professor i
konstvetenskap, Stockholms universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

12.35–13.05
FRÅN ABISKO TILL ARRAKIS OCH FRÅN MASK TILL MUSK
Daggmasken kan, beroende på art, vara invasiv och hota hela ekosystem. Men samma egenskaper som gör den till ett hot på planeten jorden gör den högaktuell för terraforming, det vill säga skapandet av en lämplig biosfär på en himlakropp. Daggmasken har potential att kolonisera både mångrus och jord från Mars. En förutsättning för oss att kunna kolonisera andra livsvärldar är att betrakta och framställa dem som ”tomma”. Så sker idag med både Sápmi och rymden. Och så sker även i Frank Herberts roman Dune, där en helt annat maskart spelar huvudrollen: Shai-Hulud, sandmasken. Den är tätt förbunden med den lokala befolkningen, som använder den i kampen mot kolonisatörerna. Detta kan ställas mot daggmaskinvasionen i Sápmi.
Medverkande: Jonatan Klaminder, professor i ekologi, Umeå universitet och Anna Davour, vetenskapsjournalist, Forskning & Framsteg. Moderator: Josefin Wangel, Formas
Arrangör: Formas

13.15–13.30
HAR SKOGEN EN FRAMTID?
Hur har vi förhållit oss till skogen genom tiderna? Hur balanserar vi mellan uppfattningen om skogen som det gröna guldet och dagens oro för klimatförändring? Vilken är framtiden för skogen i Norden?
Medverkande: Jan Kunnas, universitetsforskare i miljöhistoria, Institutionen för skogsvetenskaper, Östra Finlands Universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag

13.40–13.55
HANDELSRESANDE I HUMAN ZOO
Fanns det svarta underhållare i Sverige på 1800-talet? Var kom de ifrån, och hur spelade de på den breda publikens föreställningar om svarthet och exotism? Johanna Berg har skrivit en kulturhistorisk biografi över John Hood, en mångsidig ambulerande nöjesentreprenör, och ger genom honom nya perspektiv på 1880-talets Sverige.
Medverkande: Johanna Berg, Världskulturmuseerna och Klas Grinell, författare och idéhistoriker
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

14.05–14.20
DEN KULTURELLA HJÄRNAN
Forskningen om kulturella aktiviteter som musik, läsning eller dans och deras effekter på hjärna och hälsa har utvecklats dramatiskt på senare år. Årets Bernadottepristagare professor Gunnar Bjursell berättar om sin mångåriga forskning – och stora folkbildande insats – om hur kulturellt engagemang påverkar vår hjärna, välbefinnande och hälsa.
Medverkande: Gunnar Bjursell, professor, Karolinska Institutet
Arrangör: Kungl. Akademien för de fria konsterna, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Kungl. Musikaliska Akademien, Kungl. Vitterhetsakademien och Svenska Akademien

14.30–14.45
VARFÖR BEHÖVS KVANTDATORER?
Kvantdatorer kan utföra mycket komplicerade uträkningar som kan revolutionera människans framtid. Men vad får man egentligen räkna och vilka etiska problem kan man stå inför? Och vilka olösta gåtor kan vi ännu få svar på?
Medverkande: Mikael Johansson, doktor i kemi, chef för Quantum Technologies vid CSC, The Finnish IT Center for Science
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag

14.55–15.10
ATT BRYTA TYSTNADEN – MEN INTE SKELETTET
Varannan kvinna och var fjärde man kommer att drabbas av en benskörhetsfraktur efter 50 års ålder. För en stor del av de drabbade innebär det att livet förändras för alltid. Trots detta är benskörhet en dold sjukdom som är kraftigt underdiagnostiserad och underbehandlad. Presentationen lyfter forskning som bryter tystnaden och ser det uppenbara – från observation och tankevurpor till AI-stöd.
Medverkande: Anna Spångeus, biträdande professor i intermedicin och endokrinologi, Linköpings Universitet
Arrangör: 1,6 miljonerklubben

15.20–15.35
BERÄTTELSEN OM KONSUMS UPPGÅNG OCH FALL
Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica.
Medverkande: Sara Kristoffersson, professor i designhistoria, Konstfack
Arrangör: Konstfack och Volante

15.45–16.00
NÄR DOG POSTMODERNISMEN?
Varför har postmodernismen blivit måltavla och syndabock för en rad olika samhällsproblem? Och varför vill inte akademiker och intellektuella som inspirerats av postmodernismen försvara den i den allmänna debatten? Har vi alla blivit postmoderna utan att vi vet om det? Föredraget handlar om en ism som fortfarande gäckar debatt och forskning.
Medverkande: Anna Victoria Hallberg, fil.dr i litteraturvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola

16.10–16.25
PRIVAT OCH OFFENTLIGT I RYMDEN
Månarmbandet är ett konstprojekt som tar sin utgångspunkt i det armband som Erna Hasselblad lämnat efter sig. Berlockerna tillverkades i hemlighet och smugglades till månen. Privata bilder blandas med ”misslyckade” fotografier från Apolloprojektet och gestaltar frågor om hjältemod, offentlig image och privatliv.
Medverkande: Maria Lantz, adjungerad professor i konst med inriktning mot samtida konst och offentlighet
Arrangör: Malmö universitet

16.35–16.50
SÖMN – HÄLSANS HÖRNPELARE
Inget är så grundläggande för vår hälsa som sömnen. När vi sover djupt får hjärnan kraft att återhämta sig ifrån de vakna timmarnas är intryck och upplevelser. Slaggprodukter rensas bort och celler byggs upp. Stresshormonerna minskar, samtidigt som minnet och koncentrationsförmågan stärks. Omvänt gäller förstås, att långvarig sömnbrist kan få en lång rad oönskade konsekvenser och i förlängningen kan sömnrubbningar leda till allvarliga sjukdomstillstånd, som stroke och depression. Genom forskningens insatser har sambanden mellan orsak och verkan successivt klarnat.
Medverkande: Kerstin Brismar, professor och läkare, Karolinska Institutet
Arrangör: Bokförlaget Stolpe

17.00–17.15
HUR SKA VI ARBETA I FRAMTIDEN?
Kan vi få mer och viktigare saker gjorda genom att arbeta mindre? Och om det är så – varför gör vi inte det? Dessa frågor har på senare år rönt allt större uppmärksamhet. Världen över experimenteras det nu med fyradagarsveckor och djuparbete. Är vi på väg mot en värld med färre distraktioner och bättre fokus?
Medverkande: David Larsson Heidenblad, docent i historia, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

17.25–17.40
KONSTEN ÄR – KONSTVERKEN VERKAR
Konsten är lång, livet kort. Konstnärer dör, konstverk består. Dan Karlholm, professor i konstvetenskap, berättar om nya filosofiska perspektiv på konst, med ett icke-hierarkiskt fokus på konstverk istället för konstnärer och epoker. Hans bok ”Konsten är” diskuterar historieskrivning, materialitet, varande, verk och verkan i klimatkrisens tid.
Medverkande: Dan Karlholm, professor i konstvetenskap, Södertörns högskola
Arrangör: Makadam förlag

SÖNDAG 29 SEPTEMBER

09.40–09.55
RAOUL WALLENBERG: IGÅR, IDAG, IMORGON
2012 uppmärksammades hundraårsminnet av Raoul Wallenbergs födelse då hans insatser för att rädda judar undan förintelsen hyllades. Så har det inte alltid varit. Han har varit ett svenskt inrikespolitiskt problem och en internationell förgrundsgestalt. Men hur kommer arvet efter honom att se ut när avståndet till hans gärning blir allt avlägsnare?
Medverkande: Ulf Zander, professor i historia, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

10.05–10.20
ATT FÖRSTÅ KONSPIRATIONSTEORIER I POLITIKEN
Varför ses konspirationsteorier ofta som skadliga? Hotar de demokratin? Samhällsordningen? Människan som förnuftig varelse? I ett pågående forskningsprojekt försöker vi förstå konspirationsteorier och hur de fungerar politiskt. Ambitionen är att möjliggöra nya former för det offentliga samtalet trots eller kanske tack vare konspirationsteorier.
Medverkande: Rickard Andersson, forskare i statsvetenskap, Lunds universitet och Patrik Fridlund, docent i religionsfilosofi, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

10.30–10.45
FÖRFALSKARE I 1800-TALETS FINLAND
Allmogen behövde prästbevis och orlovssedlar för att flytta till annan ort eller för att ta anställning som piga eller dräng. Om sådana papper saknades kunde det vara enklast att förfalska ett själv eller anlita en förfalskare. Vad berättar förfalskningarna om allmogens vardag och vilka öden ledde till att enskilda individer blev förfalskare?
Medverkande: Kirsi Vainio-Korhonen, professor i Finlands historia, Åbo universitet, leder projektet ”Förfalskarna” som finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

10.55–11.10
SHOPPING I STOCKHOLM UNDER 1700-TALET
Hur shoppade man egentligen i Stockholm under 1700-talet och i början av 1800-talet? Fanns det särskilda shoppingstråk? Vem sålde, vem handlade och vilka varor stod till buds? Hur såg samarbetet inom hushållen ut för att organisera inköp och försäljning? Och kan man ens kalla det för shopping?
Medverkande: My Hellsing, fil.dr i historia, Stockholms universitet och Johanna Ilmakunnas, professor i nordisk historia, Åbo Akademi
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag och Kriterium

11.20–11.35
DEN ENGAGERADE REPORTERN
Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Vem är den socialt engagerade reportern? I en ny bok analyseras bland andra Ester Blenda Nordström, Barbro Alving, Jan Guillou och Maciej Zaremba.
Medverkande: Cecilia Aare, lektor i journalistik, Södertörns högskola
Arrangör: Kriterium och Makadam förlag

11.45–12.00
HÅRDARE STRAFF – ÄR DET EFFEKTIVT?
Vilket är bäst – fotboja eller fängelse? Korta eller långa fängelsestraff? Med utgångspunkt i sin forskning talar kriminologen Olof Bäckman om konsekvenser av straff – vilka påföljder som är bäst på att förhindra nya brott och vilka som tvärtom riskerar att öka risken för återfall i brottslighet.
Medverkande: Olof Bäckman, professor i kriminologi, Stockholms universitet
Arrangör: Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

12.10–12.25
OLIKA SKOLVALSSYSTEM BEROENDE PÅ KOMMUN
Svenska kommuner ska verka för både likvärdighet mellan skolor och föräldrars rätt att välja skola till sina barn. En pågående studie visar att kommuner har valt olika sätt att organisera sina skolval, vilket leder till att beslut om skolplacering varierar beroende på var i Sverige det tas.
Medverkande: Hanna Sjögren, docent i utbildningsvetenskap, Malmö universitet
Arrangör: Malmö universitet

12.35–12.50
TILLSAMMANS ÄR MAN MINDRE ENSAM
Ensamhet kan ses som ett grundvillkor för människans varande. Men det finns flera slags ensamheter – och förmodade sanningar om ämnet, bland annat att människor idag skulle vara ensammare än förut. Vilka är ensamhetens filosofiska, strukturella och arkitektoniska bakgrundsfaktorer? Filosofen Nora Hämäläinen utforskar ensamheten i sin essä.
Medverkande: Nora Hämäläinen, docent i filosofi, Helsingfors Universitet
Arrangör: Förlaget M

13.00–13.30
EN MUNTERGÖK I 1800-TALETS STOCKHOLM
Theodor Öberg var inte bara boktryckare. Under ett tjugotal pseudonymer gav han ut visböcker, barnböcker, kokböcker, komiska kalendrar och drömböcker – många författade och illustrerade av honom själv. Som samlare och utgivare av skämtsamma visor kom han att förnya bilden av den svenska folkvisan. I en ny biografi presenteras den mångbegåvade Stockholmsprofilen som gjorde sig känd som muntergök, men dog utfattig och alkoholiserad.
Medverkande: Christina Mattsson, folklorist och visforskare, Bengt af Klintberg, etnolog och författare samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi, Åbo Akademi
Arrangör: Appell Förlag

13.40–13.55
NATUREN VISAR VÄGEN TILL. FRAMTIDENS MATERIAL
Martin Andersson, material- och kemiforskare samt professor vid Chalmers, utforskar hur vi kan efterlikna naturens metoder för att rena vatten — en process som är hundra gånger mer effektiv än dagens teknik. Han diskuterar även hur vi med naturen som förebild kan skapa material som imiterar det mänskliga immunförsvaret, vilket kan vara av stor vikt i utvecklingen av framtidens plåster och sårförband, syntetiska ben och medicinska implantat.
Medverkande: Martin Andersson, material- och kemiforskare samt professor vid Chalmers tekniska högskola
Arrangör: Svenska Kemisamfundet

14.05–14.20
FALSKA LÄKEMEDEL PÅ DEN GLOBALA ARENAN
Att läkemedel cirkulerar på informella och illegala marknader är välkänt. Mindre känt är att sådana läkemedel kan vara förfalskade och därmed ineffektiva eller rent av livshotande. I den här boken undersöker forskare från sociokulturella och medicinska vetenskaper drivkrafterna bakom den globala spridningen av falska läkemedel.
Medverkande: Rui Liu, forskare i etnologi, Lunds universitet, Susanne Lundin, professor i etnologi, Lunds universitet och Amelie Persson, doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet

14.30–14.45
VÄRLDENS GENOMBROTT
Mänsklighetens utveckling drivs av genombrott. Den idérikedom som drivit utvecklingen framåt har funnits hos forskare och uppfinnare – men också hos vanligt folk. Lyssna till om hur ett tjugotal genombrott för alltid gjort världen bättre.
Medverkande: Henrik Berggren journalist, författare, fil.dr i historia och tidigare kulturchef och ledarskribent på Dagens Nyheter samt Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör
Arrangör: Bokförlaget Max Ström

14.55–15.10
VARDAGEN OCH VÅRA PRYLAR
Under det dynamiska 1900-talet förändrades vårt sätt att leva radikalt inte minst med tanke på vårt förhållande till föremål. I början av seklet skapade man de flesta bruksföremål själv medan man nu överkonsumerar prylar. Hur har vi förhållit oss till föremål och hur har de förändrat våra liv?
Medverkande: Blanka Henriksson, äldre universitetslektor i kulturanalys, Åbo Akademi och Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi, Åbo Akademi
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag

15.15–15.30
OLAND – SVERIGES BORTGLÖMDA HOLLYWOODSTJÄRNA
Han spelade mot Greta Garbo, levde lyxliv i Beverly Hills och blev världskänd i filmroller som än idag påverkar hur asiater porträtteras på vita duken. Werner Ölund från Västerbotten var en av Sveriges största filmexporter. Ett porträtt av en kontroversiell skådespelare som försvunnit ur filmhistorien – om drömmar, tillhörighet och flykt.
Medverkande: Kim Khavar Fahlstedt, fil.dr i filmvetenskap, Örebro universitet
Arrangör: Appell Förlag