PROGRAM 2018

Inställt

09:40–09:55

Karl Warburg – Nobelbibliotekets företrädare

Karl Warburg var en av dem som lade grunden till vår kunskap om den svenska litteraturen och byggde upp Nobelbiblioteket. Han var också en tongivande kritiker under slutet av 1800-talet.
Medverkande: Monica Lauritzen, docent i engelskspråkig litteratur, Göteborgs universitet
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

10:05–10:20

En ljusnande framtid för humaniora

I två nya rapporter analyserar tankesmedjan Humtank hur arbetslivsanknytning och nya utbildningsformer påverkar humanistens framtida samhällsroll. Resultaten visar att humanisters generiska kompetenser behöver synliggöras såväl inom som utanför akademin.
Medverkande: Isak Hammar, fil. dr i historia, Lunds universitet och
Anna Sofia Rossholm, docent vid inst. f. film och litteratur, Linnéuniversitetet
Arrangör: Humtank 

Besökare: 25

10:30–10:45

Varför behövs periodbeteckningar i litteraturvetenskapen?

Litteraturvetarna verkar inte kunna klara sig utan periodbeteckningar, som t.ex. ”romantiken”, men enskilda författare passar ofta dåligt in på beteckningen för den tid de tillhör. Varför behövs de här begreppen? Vilka problem uppstår när de används, och vad kan man göra åt dem?
Medverkande: Marianne Thormählen, professor em i engelska
Arrangör: Lunds universitet

Besökare: 50

10:55–11:10

En fråga med stor politisk sprängkraft

Hur bor och lever asylsökande och flyktingar i olika länder? Mottagande och integration organiseras på olika sätt i Europa. I ett projekt undersöker vi mer specifikt erfarenheter och strategier på lokal nivå; Malmö jämförs med Glasgow, Nicosia på Cypern med Kalabrien i Italien.
Medverkande: Erica Righard, docent i socialt arbete
Arrangör: Malmö universitet

Besökare: 45

11:20–11:35

Vart tar oss de självkörande bilarna?

Idag är transporter stora klimatbovar. Med ny teknik kan vi ändra på det. Men då måste vi också ta reda på hur tekniken samspelar med dem som ska använda den, med allt från infrastruktur till affärsmodeller och säkerhet.
Medverkande: Anna Pernestål Brenden, transportforskare, Kungliga tekniska högskolan (KTH)
Arrangör: Vetenskapsrådet

Besökare: 65

11:45–12:00

Flerspråkighet och en fungerande skola – går den ekvationen att lösa?

Svenska skolan har en flera decennier lång erfarenhet av språkundervisning för elever med hemspråk än svenska. Men språkundervisningen varierar från kommun till kommun. På vissa orter är flerspråksundervisningen väl planerad med tillräckliga resurser medan i andra kommuner är den godtyckligt arrangerad. Hur ser två erfarna språkvetare på flerspråksundervisningen i Sverige och övriga Norden?
Medverkande: Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, Jarmo Lainio, professor i finska, Stockholms universitet och Janne Wikström, projektchef, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

Besökare: 35

12:10–12:25

Egenmakt genom design och skapande

Ny forskning visar hur ungas deltagande i olika former av designaktiviteter kan bidra till ökad egenmakt. Studier av makeraktiviteter i förorten visar att detta blir viktiga verktyg för att stärka ungdomarna i deras identitetsskapande och ger dem verktyg för att förändra situation och omgivning.
Medverkande: Sofia Lundmark, lektor i medieteknik
Arrangör: Södertörns högskola

Besökare: 25

12:35–13:05

Demokratins 100 år på nätet

Som en del i firandet av Sveriges 100 år som demokrati presenterar Kungliga biblioteket en webbplats om demokratiseringen. En stor mängd digitaliserat material visas upp för den som är intresserad av rösträttens tillkomst, vad som hände och hur.
Medverkande: Josefin Rönnbäck, universitetslektor i historia, Luleå tekniska universitet
 och Karin Kvist Geverts, handläggare och utredare av demokratijubileet, Kungliga biblioteket
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

Besökare: 35

13:15–13:30

Möjligheter i en antidemokratisk tid

Demokratin förlorar mark över hela världen, även i traditionellt demokratiskt starka regioner. Henrik Arnstad hävdar att den nutida uppfattningen av demokrati som enbart statsskick till stor del ligger bakom demokratins sårbarhet. Istället borde samhället betrakta demokrati som en ideologi.
Medverkande: Henrik Arnstad, adjungerad lärare, inst. f. naturvetenskap, miljö och teknik
Arrangör: Södertörns högskola

Besökare: 65

13:40–13:55

Det judiska hörnet: En del av min släkt

Freuds råttmannen är en släkting och här omtolkas hans öde. Under flykten räddas släktingar genom Walter Benjamins självmord, när de efter kriget kommer åter möts de av en förblivande antisemitism. För att nämna några av trådarna i den väv som slås.
Medverkande: Janken Myrdal, professor, Stockholms universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

Besökare: 45

14:05–14:20

Vilka kvinnor tar plats i riksdagen?

Fem kvinnor tog plats i riksdagen efter valet 1921. Kvinnorepresentationen höll sig på samma låga nivå fram till 1970-talet. Birgitta Wistrand berättar om kvinnliga parlamentariker – bland dem pionjärerna Bertha Wellin och Kerstin Hesselgren, men också Maud Olofsson och Margot Wallström.
Medverkande: Birgitta Wistrand, affilierad forskare med inriktning på jämställdhet och mänskliga rättigheter vid inst. f. litteraturvetenskap, Uppsala universitet
Arrangör: Appell Förlag

Besökare: 55

14:25–14:40

Slutbetyg i bildning? Sambandet mellan demokrati, skola och bildning

Enligt professor Dick Harrison är vi minst historiekunniga i Sverige i hela världen, samtidigt som demokratin är stark. Krisen i utbildningssystemet diskuteras ofta, men däremot inte historielösheten. Skolan borde förbereda eleverna för ett liv i ett demokratiskt samhälle. Hur kan man skapa tilltro till universiteten inte bara som utexamineringsmaskiner utan också som en plats för kritiskt tänkande?
Medverkande: Elina Lehtomäki, professor i globalfostran och Dick Harrison, professor i historia
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

Besökare: 75

14:45–15:00

Demokratins framtid – i världen och i Sverige

Vilka utmaningar har demokratin i Sverige och i världen? Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap, resonerar om demokratins framtid med utgångspunkt i en antologi som riksdagen i höst ger ut för att fira demokratins hundraårsjubileum.
Medverkande: Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet och grundare av SOM-institutet
Arrangör: Sveriges riksdag

Besökare: 75

15:10–15:25

Staden som mötesplats

Om tillfällighet, migration och minoritet. Anna Götlind, redaktör för publikationen Tillfälliga Stockholmare, samtalar med Ann Nehlin om finska barns möten med stockholmare under andra världskriget och med Jonas M. Nordin om samer och samiskt liv i det tidigmoderna Stockholm – en glömd historia.
Medverkande: Anna Götlind, professor i historia, Stockholms universitet och Ann Nehlin, forskare och lärare på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet samt Jonas Monié Nordin, forskare och docent i historisk arkeologi inom forskningsenheten vid Statens historiska museer
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

Besökare: 35

15:35–15:50

Musikens makt över människan

Musik påverkar människor på många plan. Den förstärker känslor och gör oss bättre på att hantera känslor, den kan driva oss att utföra handlingar, den kan forma folkrörelser. I dagens samhälle är musiken i princip alltid närvarande.
Medverkande: Anna Gavanas, forskare i socialantropologi och dj samt Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, KI och pianist
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

Besökare: 55

16:00–16:15

Bergmanåret

Ingmar Bergman är otvivelaktigt mest känd som filmregissör, men författaren Bergman blir alltmer uppmärksammad internationellt. Det rör sig om ett stort författarskap i alla hänseenden. Men själv ville Bergman inte kalla sig författare. Hur kunde det komma sig? Bergmanforskaren Jan Holmberg berättar utifrån sin bok Författaren Ingmar Bergman.
Medverkande: Jan Holmberg, filmforskare och vd för Stiftelsen Ingmar Bergman
Arrangör: Norstedts

Besökare: 25

16:20–16:35

Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde

Vi lever i en mätbarhetens tidsålder och vi löser våra problem genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. Våra mantran ekar i styrdokument och på kvalitetskonferenser: effektivitet, kvalitetssäkring, evidensbasering. Samtidigt ramas våra liv in av rankinglistor, betyg, kvalitetsindex, pulsmätare och stegräknare. Vi flyr undan det subjektiva, det känslomässiga, det tillfälliga och den blotta tron och räknar istället. Ett resultat är att utrymmet för den praktiska kunskapen, för omdöme och situationskunskap blivit allt mindre.
Medverkande: Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi, Södertörns högskola
Arrangör: Volante

Besökare: 65

16:45-17:00

Betyg och internationella jämförelser

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, berättar om sin forskning om betyg och bedömning i både historisk och internationell belysning. Presentationen berör också framväxten av internationella kunskapsmätningar, som PISA, och hur de påverkar utbildningspolicy och skola.
Medverkande: Christian Lundahl, professor i pedagogik
Arrangör: Örebro universitet

Besökare: 55

17:30-18:00

Fritte Fritzson avslöjar Forskartorget

Komikern och radioprataren Fritte Fritzson tar sig an Forskartorget och allt som pågår runt scenen. Vem lyssnar och varför? Vad säger forskarna egentligen?
Medverkande: Fritte Fritzson, och radiopratare som driver humorklubben Oslipat och den populärvetenskapliga podcasten Allt du velat veta.
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

Besökare: 125

09:15–09:30

Att vara minoritet i en majoritetskultur

Spelar det någon roll för integrationen om invandrarna tillhör en minoritets- eller majoritetskultur? Vad innebär det att identifiera sig som en del av en minoritet i ett land? Och vad händer när två majoritetskulturer möts?
Medverkande: Eli Göndör, fil. dr i religionshistoria, Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet
Arrangör: Timbro förlag

Besökare: 45

09:40–09:55

Mångfald som normalt

Människans olika egenskaper och särdrag skapar den mänskliga mångfald vi lever i. Hur kan mångfald synliggöras och ta plats som resurs i samhället? Vilka praktiker och arbetssätt krävs för att mångfald ska bli normalt? Vilka grupper (o)synliggörs i olika sammanhang och hur arbetar man inkluderande i olika sektorer?
Medverkande: Sangeeta Bagga-Gupta, professor och Ylva Lindberg, docent och universitetslektor i litteraturvetenskap
Arrangör: Communication, Culture & Diversity (CCD), Jönköping University

Besökare: 25

10:05–10:20

Nationen i historien

Nationen som statsform och identitetsgrund är kanske mer aktuell än någonsin. Men var står vi i dag när det kommer till historiska teorier och forskning om nationen? Hur ser vi på nationen i historien, dess framväxt och villkor, i ett brett perspektiv?
Medverkande: Bo Eriksson, redaktör för Historisk tidskrift, docent i historia, Stockholms universitet och Anne Berg, fil. dr i pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, EDU, Uppsala universitet
Arrangör: Svenska historiska föreningen

Besökare: 45

10:30–10:45

Museer och integration

Hur kan museer bli bättre på att belysa migration och bli mer inkluderande genom arbete ihop med civilsamhället? Vilken roll kan fokusgruppsintervjuer med migranter spela? Hur kan museer arbeta med insatser för migranter?
Medverkande: Christina Johansson, universitetslektor i internationell migration och etniska relationer
Arrangör: Malmö universitet

Besökare: 25

10:50-11:05

Feedback i skrivundervisningen

Skolforskningsinstitutet presenterar i dag en ny systematisk översikt – en sammanställning av forskning om hur feedback kan användas för att utveckla elevers skrivförmåga. Med översikten får lärare ett värdefullt stöd för undervisning på vetenskaplig grund.
Medverkande: Johan Samuelsson, docent, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet och Åsa Hirsh, fil. dr, universitetslektor, Göteborgs universitet
Arrangör: Skolforskningsinstitutet

Besökare: 75

11:10–11:25

Vad har hänt inom diabetesvård och forskning?

De senaste 20 åren har vår kunskap om orsaker till typ 1- och typ 2-diabetes samt sena följdsjukdomar lett till utveckling av många nya läkemedel och tekniska hjälpmedel. Detta har därmed lett till bättre förebyggande behandling, som i sin tur förlänger liv, minskar lidandet och underlättar för ett ”normalt” liv för dem som får diabetes. Nya metoder möjliggör att vi tidigt kan identifiera dem med hög risk att drabbas av typ 2-diabetes och därmed förebygga sjukdom.
Medverkande: Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning
Arrangör: 1.6 miljonerklubben

Besökare: 55

11:35–11:50

Litterärt, franskt och kvinnligt

Med utgångspunkt från sin uppmärksammade essäsamling Förbjuden frukt ger Lena Kåreland nya perspektiv på läsekonsten, kvinnligt författarskap och fransk litteratur och kultur. I det ymniga persongalleriet ryms bland många andra Simone de Beauvoir, Ellen Key, George Sand och Elsa Beskow.
Medverkande: Lena Kåreland, professor em., Uppsala universitet och kritiker i Svenska Dagbladet
Arrangör: Appell Förlag

Besökare: 35

12:00–12:15

En människa blir till

Den norska biokemisten Katharina Vestre har skrivit Det första mysteriet om hur en människa blir till, från den första cellen som delar sig i två, tills det finns en färdig liten människa några månader senare. Ögonöppnande och underhållande om det första, största mysteriet av alla.
Medverkande: Katharina Vestre, doktorand, Institutet för biovetenskap, Oslo universitet
Arrangör: Bokförlaget Atlantis

Besökare: 45

12:25–12:40

De kallas ensamkommande

För att förstå andra människors sätt att navigera följde en forskargrupp under 2 år 20 ”ensamkommande” ungdomar med uppehållstillstånd. Hur ser de ungas berättelser ut? Vad hade de lämnat och hur ser de på framtiden?
Medverkande: Philip Lalander, professor i socialt arbete
Arrangör: Malmö universitet 

Besökare: 45

12:50–13:05

Det avfallsintensiva samhället

Avfall är en enorm risk för folkhälsan. Hanterar vi det inte på ett korrekt sätt så förgiftar vi oss själva. Men kan vi förebygga avfall?
Medverkande: Hervé Corvellec, fil. dr i företagsekonomi och professor, institutionen för service management och tjänstevetenskap
Arrangör: Lunds universitet

Besökare: 55

13:15–13:30

Demokratins drivkrafter

Sverige och Finland har en lång parallell utveckling av demokrati, men det finns också tydliga skillnader i den politiska historien och i nuläget. Vad är det för faktorer som styr synen på demokrati i våra länder när både det politiska och det mediala fältet förändras?
Medverkande: Kjell Östberg, professor, Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola, Henrik Meinander, professor i historia, Helsingfors universitet och Anu Koivunen, professor i filmvetenskap, Stockholms universitet
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland, Appell Förlag och Hanaholmen–Kulturcenturm för Sverige och Finland

Besökare: 45

13:40–13:55

Vem behöver mediefostran?

Det är inte bara ungdomar som behöver mediefostran. Många funktioner och kommunikationskanaler i samhället är tillgängliga endast för dem som kan hantera digitala medier. Riskerar vi att få en hel samhällsklass av vuxna medieanalfabeter? Vad händer då?
Medverkande: Anu Koivunen, professor, Stockholms universitet och Ulla Carlsson, professor i journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs univesitet
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

Besökare: 25

14:05–14:20

Barn ritar sig själva som forskare

Barn är framtidens forskare. Men hur ser de sig själva i forskarrollen? Vad skulle de vilja forska om? För att ta reda på detta anordnade ForskarFredag tävlingen ”Rita dig själv som forskare” åren 2007 och 2017. Teckningarna har nu analyserats av forskare.
Medverkande: Anne-Li Lindgren, professor, Stockholms universitet och Fredrik Brounéus, Vetenskap & Allmänhet
Arrangör: Vetenskap & Allmänhet

Besökare: 25

14:30–14:45

Zacharias Topelius i cyberrymden

Nu kan man läsa, söka och hitta information om Zacharias Topelius verk i digital form. Utgåvan www.topelius.sls.fi är utarbetad enligt användarens behov och här kan man hitta allt från Topelius umgängesvänner och intresse för småfåglar till illustrationer och stora historiska romaner.
Medverkande: Eliel Kilpelä, fil. mag, redaktör för Zacharias Topelius skrifter, Pia Asp, fil. mag., redaktör för Zacharias Topelius skrifter och Pia Forssell, docent i litteraturvetenskap och huvudredaktör för Zacharias Topelius skrifter
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

Besökare: 45

14:55–15:10

Analys och engagemang hos sex statsvetare

Sex svenska statsvetare under 1900-talet – Fahlbeck, Tingsten, Lagerroth, Stjernquist, Håstad och Heckscher – porträtteras utifrån likheter och olikheter i forskning, politik, universitetsliv och vardagsliv.
Medverkande: Olof Ruin, professor em., Stockholms universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

Besökare: 45

15:20–15:35

Emil Hildebrand – Riksarkivets förnyare

Som riksarkivarie förnyade och förändrade Emil Hildebrand arkivväsendet i Sverige i grunden. Här presenteras han både som energisk ämbetsman och som mer komplexfylld privatperson.
Medverkande: Erik Norberg, historiker och f.d. riksarkivarie
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

Besökare: 45

15:45–16:00

Konsten att förmedla kunskap – Under strecket 100 år

Den 17 oktober 1918 började SvD varje dag publicera en essä ”i ett neutralt forum för behandlingen av kulturella spörsmål av intresse för den stora bildade allmänheten”. Efter drygt 35 000 understreckare firas nu dess 100-årsjubileum. Hur har olika ämnen behandlats och vilken är Under streckets nutida roll?
Medverkande: Johan Östling, docent i historia, Lunds universitet
 och Lisa Irenius, kulturchef, SvD
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

Besökare: 55

16:05–16:20

Att vara människa i övervakningssamhället

I det digitala samhället kartläggs människors liv in i minsta detalj. Teknologin skapar möjligheterna, politiska och kommersiella intressen skapar efterfrågan. Hur påverkas vi personligt, politiskt och existentiellt av att övervakas och själva bli övervakare?
Medverkande: Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik, Teologiska högskolan Stockholm
Arrangör: Timbro förlag

Besökare: 45

16:30–16:45

Tongivande entreprenörskap – Opera på småländska

Vad kännetecknar de organisatoriska processer som gör entreprenörskap på kulturens område möjligt, men som samtidigt också begränsar det? Etableringen av företaget Smålandsoperan ger insikter i det tongivande entreprenörskapets typiska organiseringsrepertoar.
Medverkande: Daniel Ericsson, docent i företagsekonomi, Linnéuniversitetet
Arrangör: Linnéuniversitetet

Besökare: 25

16:55–17:10

Peer supporter – en ny yrkeskategori mot psykisk ohälsa

Peer supporter är en ny yrkeskategori som innebär att en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa använder sina erfarenheter av återhämtning för att kunna stötta någon annan i dennes återhämtning.
Medverkande: Elisabeth Argentzell, post doc. vid psykisk hälsa, aktivitet och delaktighet, Lunds universitet samt leg. arbetsterapeut
Arrangör: Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG)

Besökare: 45

17:20-17:35

Hjärnboll

Vi talar ofta om speluppfattning eller spelintelligens – men ingen har hittills riktigt kunnat förklara vad det är. I Hjärnboll beskrivs för första gången vilka särskilda hjärnfunktioner som behövs i fotboll och i många andra idrotter. Det kallas exekutiva funktioner, och är nyckeln till att förstå vad spelintelligens är.
Medverkande: Torbjörn Vestberg, doktorand och psykolog samt Predrag Petrovic, forskare, Karolinska Institutet
Arrangör: Natur & Kultur

Besökare: 35

17:45-18:00

Äta för livet – mat som gör dig frisk

Vi äter för mycket och kroppen mår inte bra. Hur kan vi med rätt mat istället styra hjärnan till att äta för kroppens bästa?
Medverkande: Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi
Arrangör: Lunds universitet

Besökare: 45

18:10-18:25

Dödliga dogmer eller välgörande vetenskap?

Svensk narkotika- och alkoholpolitik skiljer ut sig internationellt med sina tydliga inslag av repression och regleringar. Kan man med fog säga att besluten bakom den förda politiken är forskningsförankrade? Hur ser relationen mellan vetenskap och politik ut och hur har den förändrats över tid?
Medverkande: Johan Edman, docent, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

Besökare: 25

09:15–09:30

Musik + våld = sant?

Varför älskar psykopater på film klassisk musik? Tillsammans framkallar våld och musik starka men kluvna känslor. Men de får oss också att känna ökad samhörighet. Här finns en förutsättning att i ett polariserat samhällsklimat kunna erbjuda alternativ till populismens enkla svar.
Medverkande: Beate Schirrmacher, lektor i litteraturvetenskap, Linnaeus Centre of Intermedial and Multimodal Studies
Arrangör: Linnéuniversitetet

Besökare: 25

09:40–09:55

Macchiariniskandalen

För två år sedan avslöjade Bosse Lindquist och SVT kirurgen Paolo Macchiarinis plågsamma och farliga experiment på människor på Karolinska sjukhuset. Lindquist berättar om hur pengar, ära och prestige gick före patienternas bästa.
Medverkande: Bosse Lindquist, f.d. gästprofessor, Karlstads universitet och författare samt regissör, SVT samt Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, Lunds universitet
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

Besökare: 75

10:05–10:20

Hon, han och hjärnan

Beror könsskillnader i hur vi tänker, känner och beter oss främst på sociala processer? Eller avspeglar de delvis olikheter mellan hur kvinnliga och manliga hjärnor är organiserade? Kan vi behöva ta hänsyn till sådana skillnader för att inte vissa – oftast kvinnor – ska bli missgynnade?
Medverkande: Markus Heilig, professor i psykiatri, Linköpings universitet
Arrangör: Natur & Kultur

Besökare: 75

10:30–11:00

Så får du ett superminne

Vi lever i Google-eran, på tröskeln till en AI-revolution. Samtidigt är vår kunskap om den mänskliga hjärnan långt ifrån komplett. Hur ska den fantastiska och bristfälliga hjärnan kunna konkurrera i framtiden? Hör ett samtal mellan en tvåfaldig världsmästare i minne och en hjärnforskare om den kreativa kraften i att låta minnen i hjärnan sammanfogas till nya idéer.
Medverkande: Jonas von Essen, minnesatlet och Pontus Wasling, hjärnforskare och neurolog, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Arrangör: Bokförlaget Semic i samarbete med Volante

Besökare: 125

11:10–11:25

Johannes Magnus – Sveriges äldsta historia i unik översättning

1554 utkom Johannes Magnus verk om goternas och svearnas alla konungar från tiden efter syndafloden fram till Vasatiden – ett verk som fick stor betydelse för bl.a. stormaktstidens Sverige. Nu finns en komplett översättning till svenska.
Medverkande: Hans Helander, professor em. i latin, Uppsala universitet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

Besökare: 45

11:35-11:50

Hungeråren som formade Sverige

Först kom kylan. Sen värmen och torkan. Två år i rad slog skörden fel. Folk dog. Missväxtåren 1867–1869 är den senaste riktigt svåra naturkatastrofen i Sverige och dess påverkan förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden fick enorma konsekvenser i form av stora sociala spänningar och blev också startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika.
Medverkande: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historisk populärvetenskap
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

Besökare: 45

12:00-12:15

Filmarv, mångfald och demokrati

Hur skapas ett filmarv för alla? Dagmar Brunow presenterar resultaten från sitt forskningsprojekt Den rörliga bildens kulturarv där hon studerat hur Svenska Filminstitutet och Brittiska Filminstitutet tillgängliggör sina digitaliserade samlingar för att skapa ett levande kulturarv.
Medverkande: Dagmar Brunow, universitetslektor i filmvetenskap
Arrangör: Linnéuniversitetet

Besökare: 25

12:25–12:40

Vetenskap och beprövad erfarenhet

Vetenskap och beprövad erfarenhet är ett viktigt begrepp och påverkar många, både genom lagar och förordningar som ger direktiv till myndigheter och via olika yrken som styrs av detta. Men vad avser det? Vad menar vi med vetenskap och vems eller vilkas beprövade erfarenhet är det vi talar om?
Medverkande: Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, Lunds universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

Besökare: 45

12:50–13:05

Polarisering och inkludering ur ett samtidshistoriskt och medievetenskapligt perspektiv

Forskningsprojektet Demokratins drivkrafter har studerat demokratiutvecklingen i Sverige och Finland mellan 1890 och 2020. En av slutsatserna av det här arbetet är att det har skett en polarisering av det politiska fältet och debatten i våra länder. Hur kan en ny form av inkluderande koherens skapas i våra demokratier? Vad förutsätter det av våra politiska institutioner, medier och medborgare?
Medverkande: Anu Koivunen, professor, Stockholms universitet och Henrik Meinander, Helsingfors universitet
Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

Besökare: 45

13:15–13:30

Handels – elitens skola

I sin nya bok riktar Mikael Holmqvist sökljuset mot Sveriges främsta elitskola: Handelshögskolan i Stockholm. En högintressant studie av den institution som fostrar och utbildar den svenska makteliten, både den ekonomiska och den politiska.
Medverkande: Mikael Holmqvist, docent i sociologi och professor i företagsekonomi, Stockholms universitet
Arrangör: Bokförlaget Atlantis

Besökare: 55

13:40–13:55

Almedalen – makt, magi och möten

Den unika Almedalsveckan fyller 50 år och det är dags att analysera fenomenet. Vems är Almedalen egentligen; media, politikerna, företagen eller myndigheterna? Varför denna hatkärlek till Almedalen? Varför finns så lite forskning? Samtalet tar avstamp i antologin Almedalen – makt, magi och möten.
Medverkande: Lena Lid Falkman, ekon. dr, Handelshögskolan i Stockholm, Klas Eklund, ekon.lic., m.fl.
Arrangör: Handelshögskolan i Stockholm – Förlag SIR – Stockholm School och Economics Institute Research

Besökare: 35

14:05–14:20

På spaning efter det förflutna

Följ med på en kulturhistorisk och vetenskapshistorisk resa om arkeologiska undersökningar i äldre tider: hur gick det till i praktiken när man undersökte och dokumenterade fornlämningar före år 1900?
Medverkande: Ola Jensen, docent, Riksantikvarieämbetet
Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien

Besökare: 45

14:30–14:45

Svensk arkeologi – äventyr i Etrurien

Hur såg vardagslivet och bostadshusen ut i Italien före romarrikets erövringar? Svenska forskare har sedan 1950-talet gjort viktiga bidrag till forskningen om dessa frågor och arbetet med att förstå den etruskiska kulturen fortsätter än idag.
Medverkande: Fredrik Tobin, fil. dr och forskarlektor
Arrangör: Svenska institutet i Rom

Besökare: 35

14:55–15:10

Svensk arkeologi i bronsålderns Grekland

Sedan sent 1800-tal har svenska forskare undersökt ett flertal platser från den sena bronsålderns Grekland (1650-1050 f.Kr.). Presentationen beskriver frågor vi ställt och trender i utforskandet av en period som ligger i gränssnittet mellan skriftlös förhistoria och textburen historia.
Medverkande: Michael Lindblom, docent i Antikens kultur och samhällsliv, Uppsala universitet
Arrangör: Svenska institutet i Athen

Besökare: 45

15:20–15:35

Osman Hamdi Bey – en osmansk modernist

Den turkiske mångsysslaren Osman Hamdi Bey (1842–1910) var en nytänkande målare, jurist och arkeolog, direktör för det första arkeologiska museet i Istanbul, ledde utgrävningar i Anatolien och i Libanon, och låg bakom en förordning som förbjöd historiska artefakter från att smugglas utomlands.
Medverkande: Gertrud Olsson, tekn. dr, KTH Arkitektur; adjunkt i teori och historia, HDK Steneby, Göteborgs universitet och gästforskare, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul
Arrangör: Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul

Besökare: 35

15:45–16:00

Från nysrot till nervgift

Krigföring med kemiska vapen förknippas ofta med första världskrigets skyttegravar och nervgiftet sarin är högaktuellt i dagens Syrien. Men redan under antiken bekämpades fiender med förgiftat dricksvatten och skadliga gaser. Programmet ger några nedslag i kemivapnens historia.
Medverkande: Olle Matsson, professor i kemi
Arrangör: Uppsala universitet och Natur & Kultur

Besökare: 55

16:05–16:20

Klimatnationalism?

Trots att få frågor är så globala till sin natur som klimatet så handlar nästan all debatt idag om hur våra egna utsläpp ska kunna minskas snarare än vilka lösningar som skulle krävas för att snabbt ställa om till en fossilfri ekonomi i en värld där alla människor har möjlighet att leva ett modernt liv.
Medverkande: Rasmus Karlsson, universitetslektor och docent i statsvetenskap
Arrangör: Umeå universitet

Besökare: 35

16:30–16:45

Sol, sand, sangria – och sjukvård?

Allt fler svenskar utvandrar till värmen i södra Europa när de går i pension. Hur blir deras tillvaro på ålderns höst? Stämmer myterna om bortskämda golfare och salongsalkoholister? Socialantropologen Anna Gavanas har rest till Solkusten och intervjuat Spanienpensionärer ur olika befolkningsskikt.
Medverkande: Anna Gavanas, fil. dr i socialantropologi, docent i genusvetenskap och forskare, Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek.
Arrangör: Makadam förlag

Besökare: 45

16:55–17.10

Karin Månsdotter – drottningens revansch

Erik XIV:s drottning Karin Månsdotter (1550–1612) levde ett liv som kan liknas vid en modern film. Men hon har hittills porträtterats som en vänlig Askungefigur och det gör henne inte rättvisa. David Lindén har skrivit den första biografin över henne sedan 1951.
Medverkande: David Lindén, Doctor of Philosophy, History, King’s College London, University of London
Arrangör: Bokförlaget Langenskiöld

Besökare: 45

17:20–17:35

Bättre samhälle, sämre världsbild?

Trots statistik om hur världen förbättras domineras samhällsdebatten av alarmism. Varför? Är det ett problem? Kan det lösas?
Medverkande: Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi
Arrangör: Lunds universitet

Besökare: 25

09:15–09:30

Bernadotte – 200 år på den svenska tronen

År 2018 har ätten Bernadotte suttit 200 år på Sveriges tron, längre än någon annan dynasti. Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia har varit regenter längre än någon av sina föregångare. Herman Lindqvist berättar om ätten Bernadottes färgstarka medlemmar, om framgångar, fiaskon, fest och vardag.
Medverkande: Herman Lindqvist, historiker och författare
Arrangör: Albert Bonniers Förlag

Besökare: 65

09:40–09:55

Hur fungerar ett aktivitetsarmband?

Marknaden för aktivitetsarmband och andra ”smarta” prylar växer explosionsartat. Vilka föreställningar vilar dessa produkter på? Hur uppfattar de sina användare? Leder dessa självövervakningsteknologier till ökad självkännedom?
Medverkande: Martin Berg, biträdande professor i medieteknik
Arrangör: Malmö universitet

Besökare: 25

10:05–10:20

Betala med håret!

Hårflätor var gångbar valuta för gårdfarihandlarna på den finska landsbygden i slutet av 1800-talet. Varför var håret så eftertraktat? Vilka var följderna för de flickor som klippte av sig flätan för en eftertraktad duk?
Medverkande: Johanna Wassholm, fil. dr i historia, Åbo Akademi
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

Besökare: 35

10:30–10:45

Gunnar Björling, i mitten och i marginalen

Gunnar Björling är ett centralt namn inom den tidiga modernismen i Norden. I den första biografin om Björling synar Fredrik Hertzberg hans politiska, religiösa och estetiska engagemang men också hans homosexualitet i en samtid då det ansågs vara både sjukt och kriminellt.
Medverkande: Fredrik Hertzberg, fil. dr och Wivan Nygård-Fagerudd, journalist
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag

Besökare: 25

10:55–11:10

Förskolan och de nyanlända

Vid flyktingkrisen 2015 startades olika forsknings- och utvecklingsprojekt om förskolans mångkulturella uppdrag. Boken De nyanlända och förskolans pedagogiska uppdrag summerar några av dessa. Genom ett praktiknära fokus riktas ljuset mot såväl förskollärares som barns och föräldrars erfarenheter.
Medverkande: Åsa Ljunggren, doktorand i pedagogik, Linnéuniversitetet och Laurence Delacour, doktorand i pedagogik, Malmö universitet samt Kristina Gidner, leg. förskollärare, Malmö Stad
Arrangör: Linnéuniversitetet

Besökare: 25

11:20–11:35

Säljande filmer

Trots att det har funnits reklamfilm de senaste hundra åren har filmvetare oftast negligerat genren. Nu finns den första boken som täcker in mycket av reklamfilmens historia och funktion.
Medverkande: Bo Florin, docent i filmvetenskap, Stockholms universitet
Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond

Besökare: 25

11:45–12:00

Landet utanför

I Landet utanför – Sverige och kriget 1939-1940 skildrar historikern och journalisten Henrik Berggren hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare. Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?
Medverkande: Henrik Berggren, historiker och journalist
Arrangör: Norstedts

Besökare: 35

12:10–12:25

Bakom gardinerna

I boken Bakom gardinerna diskuteras konstnärliga gestaltningar av hemmet under tiden kring 1900 samt 60- & 70-talet. Då förekom livliga debatter om bostadsbyggande, men också om kvinnans frigörelse från hemmet. Hur hemmet framställs i konsten både påverkar och påverkas av politiken och samhället.
Medverkande: Katarina Wadstein MacLeod, docent i konstvetenskap
Arrangör: Södertörns högskola och Bokförlaget Atlas

Besökare: 25

12:35–12:50

Död och dagishämtningar

Det finns många föreställningar om vad svenska deckare handlar om. Men hur ser de egentligen ut i verk av författare i genrens toppskikt? Vilka är de vanligaste mördarna och mordmotiven? Och vilka återkommande drag finns bland genrens offer och huvudpersoner?
Medverkande: Karl Berglund, litteraturvetare
Arrangör: Uppsala universitet

Besökare: 35

13:00–13:30

Fartfylld experimentshow med miljötema

Benjamin Beppe Singer är känd som programledare för några av barn-tv:s mest uppskattade vetenskapliga program. Han har tidigare arbetat som kemist, lärare och rektor, och med sina böcker, experimentlådor och föreläsningar har Beppe etablerat sig som barnens ”vetenskapsfavorit”. Även denna gång kommer det att bli riktigt kladdigt och busigt! Denna gång med fokus på miljö och energiutvinning.
Medverkande: Beppe Singer, lärare och bl.a. programledare för Hjärnkontoret och Olle Matsson, professor i kemi, Uppsala universitet
Arrangör: Egmont

Besökare: 125

13:40–13:55

Så bygger du karriärhälsa

Vad är grunden för en hälsosam karriär? Hur undviker du att bli sjuk av jobbet? Vad kan du göra om du och jobbet håller på att växa ifrån varandra? Torild Carlsson presenterar slutsatser från 20 års forsknings- och utvecklingsarbete ur nya boken Äntligen Måndag – Arbetsmarknad för alla.
Medverkande: Torild Carlsson, Forskningsledare på Ibility Institute
Arrangör: Bokförlaget Langenskiöld

Besökare: 45

14:05–14:20

Resande och arv – om undanträngd historia

Ett fördjupande samtal om vår historia av rörlighet och sammankoppling med resten av världen på en så väl faktabaserad som etisk och filosofisk nivå. Utgångspunkt är Arvid Bergmans nyutkomna bok Född slav – död fri? Rickard Abrahamsson och tidigt anlända afrikaners öden i Sverige.
Medverkande: Arvid Bergman, släktforskare och författare, Magnus Berg, docent i etnologi och universitetslektor i museologi, Göteborgs universitet och Karin Bojs, vetenskapsjournalist, författare och hedersdoktor, Stockholms universitet.
Arrangör: Stockholmia – forskning och förlag

Besökare: 45

14:25–14:40

Hälsorevolutionen

Är det så att psykisk sjukdom i grunden är immunologiska sjukdomar? Vad är hönan och vad är ägget? Kan psykisk sjukdom och dess symptom förvärras eller förbättras genom antiinflammatorisk mat?
Medverkande: Maria Borelius, vetenskapsjournalist
Arrangör: HarperCollins

Besökare: 125

14:45–15:00

Invandrarlandet som ångrade sig

Hur kunde det svänga så fort i den svenska invandringspolitiken? Vilka är de nya skiljelinjerna i migrationsdebatten? Och vad händer med ett land vars självbild förändras över en natt?
Medverkande: Andreas Johansson Heinö, fil. dr i statsvetenskap, Timbro
Arrangör: Timbro förlag

Besökare: 25

15:10–15:25

Att flanera bland Henry Parlands texter

Hur får man ett författarskap hanterligt i digital form? Elisa Veit och Pieter Claes berättar om hur man kan spåra och dokumentera olika lager av anteckningar och korrigeringar i ett diktmanuskript, författarens egna, redaktörernas och sedan vännernas, efter Parlands för tidiga död 1930.
Medverkande: Elisa Veit, fil. mag., redaktör för Henry Parlands skrifter och Pieter Claes, fil. mag., redaktör för Henry Parlands skrifter och Per Stam, docent i litteraturvetenskap och huvudredaktör för Henry Parlands skrifter
Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland

Besökare: 25

15:35-15:50

Syrianska flyktingar i Libanon och Jordanien

I länderna som gränsar till Syrien finns cirka sex miljoner syriska flyktingar. Den politiska processen för att återsända dessa flyktingar till Syrien är igång. Hur bedömer flyktingarna själva sin situation och vad tycker de själva om möjligheten att återvända till Syrien?
Medverkande: Ronald Stade, professor i freds- och konfliktvetenskap
Arrangör: Malmö universitet

Besökare: 45