PROGRAM FÖR SKOLA
PÅ FORSKARTORGET BOKMÄSSAN 2025
Forskartorget erbjuder många program för skolan. Under åren har vi märkt att intresset är stort bland lärare, elever, studenter och övrig skolpersonal att besöka oss. Vår ambition är att vara ett komplement till alla övriga skolprogram och områden på mässan genom att visa på den senaste forskningen inom undervisning, kunskap och bildning.
På den här sidan har vi valt att presentera program anpassade för skolan på torsdag och fredag då vi vet att många lärare, elever, studenter och övrig skolpersonal besöker mässan och även oss även om samtliga program på Forskartorget riktar sig till skola. Du hittar årets skolprogram nedan. Forskartorgets fullständiga program finns under Program2025
Samtliga program ingår i entrébiljetten.
TORSDAG 25 SEPTEMBER
09.40–09.55
GÅR DET ATT FOSTRA FRIVILLIGA LÄSARE?
Att få fler att läsa mer på fritiden har varit ett önskvärt politiskt mål i åttio år. Hur det ska gå till har varit mer omtvistat. Utifrån Den frivilliga läsaren: läsningens politik efter 1945 berättar Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld vad politiker, tjänstemän, debattörer och litteratörer vill och har velat att vi ska bli och göra när vi läser. Med avstamp i dagens läskrisande land, utforskar här om det går att lära sig något av historien.
Medverkande: Åse Hedemark, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet och Linnéa Lindsköld, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan i Borås
Arrangör: Högskolan i Borås
10.05–10.20
STRIDEN OM YTTRANDEFRIHETEN
Hoten mot yttrandefriheten och demokratin kommer från flera håll, repressiva regimer, marknadskrafter och individer. Vad kan vi göra för att värna yttrandefriheten och demokratin i tider yttrandefriheten alltmer förstås som en individuell frihet utan ansvar, och där dess viktiga demokratiska roll för att granska makten och säkra att en mångsidig debatt glöms bort?
Medverkande: Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS)
10.30–11.00
HUMANIORA OCH DEN DEMOKRATISKA MOTSTÅNDSKRAFTEN
Kriget i Ukraina, USAs förändrade roll i världspolitiken, liksom framväxten av illiberala politiska rörelser i Europa har gjort frågan om demokratisk motståndskraft högaktuell. Men vilken roll spelar den akademiska friheten för vår förmåga att motstå desinformation och att bibehålla en öppen offentlighet? Och vilken roll spelar humaniora för att främja akademisk frihet och demokratiska värden? Kan humaniora fungera som ett vaccin mot påverkansoperationer?
Medverkande: Karolina Enquist Källgren, docent i idéhistoria, Stockholms universitet, Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap och Jenny Johannisson, docent biblioteks- och informationskunskap. Båda Högskolan i Borås
Arrangör: Humtank
11.10–11.25
OM HANTVERKSKUNSKAP I BILDGESTALTNING
Hur kan bildskaparens arbete se ut när en tecknad serie eller bilderbok gestaltas? Vi har intervjuat sex professionellt verksamma serie- och bilderboksberättare i Norden om deras och bildskapande i syfte att belysa hur deras gestaltningsprocesser kan se ut – från de första idéskisserna till den färdiga produkten som levereras till förlaget.
Medverkande: Cecilia Parsberg, fil.dr i Fri konst, lektor, och Fredrik Näsholm, adjunkt vid Konst- och bildgestaltning, Institutionen för konstnärliga studier. Båda Karlstads universitet
Arrangör: Karlstads universitet
11.35–11.50
LÄROMEDEL SOM DIDAKTISK RESURS
Läroboken har länge varit en självklar del av svensk skola och spelar en viktig roll i undervisningen. Men för att bokens didaktiska potential ska komma till sin fulla rätt krävs en medveten användning. Hur ska man som lärare välja läromedel? Och hur kan läromedel användas för att skapa bättre undervisning och främja elevernas kunskapsinhämtning?
Medverkande: Per Kornhall, författare och ordförande på Läromedelsförfattarna och Jörgen Mattlar, lektor i didaktik och författare
Arrangör: Läromedelsförfattarna
12.00–12.15
TikTok – kulturella perspektiv
TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Den är skapare av populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. I en ny bok närmar sig ett antal kulturforskare fenomenet TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle samt vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap.
Medverkande: Gabriella Nilsson, docent i etnologi och Sara Tanderup Linkis, docent i digitala kulturer och förlags- och bokmarknadskunskap. Båda Lunds universitet
Arrangör: Lunds universitet
12.25–12.55
FRAMTIDENS TEKNIKUNDERVISNING
Tekniklärare och teknikundervisning spelar en avgörande roll för att öka ungas teknikintresse, därför har Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien undersökt vilka förutsättningar tekniklärare har att undervisa i teknik. Har de rätt förutsättningar och vad kan förbättras? Samtalet utgår från resultaten i en ny rapport.
Medverkande: Alva Appelgren, fil.dr., projektledare, IVA, Åsa Johansson Palmkvist, tekn. dr, utredare, Vetenskap & Allmänhet, Andreas Larsson, fil.dr., forskare, Linköpings universitet och Christer Norström, adjungerad professor, Mälardalens universitet
Arrangör: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
13.05–13.20
UNDERVISNING AV ELEVER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Skolforskningsinstitutet presenterar ny forskning som visar hur lärare i samspel och kommunikation med elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan stärka deras deltagande och lärande. Forskningssammanställningen vänder sig till lärare som undervisar elever med IF i anpassade grund- och gymnasieskolan samt i grund- och gymnasieskolan.
Medverkande: Karolina Erson Fredriksson, fil.dr och projektledare, Skolforskningsinstitutet och Daniel Östlund, professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Högskolan Kristianstad
Arrangör: Skolforskningsinstitutet
13.55–14.10
HOPP OCH FRAMTIDSTRO MOT KRIMINALITET
Sverige har varit en grogrund för ungt entreprenörskap, men gängkriminalitet hotar nu en hel generation. Våld och hopplöshet kväver ungas driv. Lösningar kräver helhetsgrepp. Vi måste bekämpa gäng- och arbetslivskriminalitet och samtidigt stärka ungas lust, positivitet och tro på framtiden genom samarbete och riktade insatser.
Medverkande: Pejvak Oghazi, professor i företagsekonomi, Södertörns högskola
Arrangör: Södertörns högskola
16.15–16.30
SOCIALA RÖRELSER I SVERIGE
Sociala rörelser förknippas ofta med de breda folklagrens politiska deltagande kring Sveriges demokratisering. Även under senare tid har sociala rörelser spelat en viktig roll för att ge nya grupper röst och rättigheter. Vad betyder sociala rörelser för den enskilde deltagaren och för samhället, och vad betyder dagens politiska klimat för rörelsers förutsättningar att agera i framtiden?
Medverkande: Måns Lundstedt, fil.dr i sociologi och statsvetenskap och postdoktor, Göteborgs universitet
Arrangör: Studentlitteratur
FREDAG 26 SEPTEMBER
09.30–09.45
AI OCH DIGITALA TVILLINGAR AV EKOSYSTEM
Hur ska den gröna omställningen gå till i praktiken? En utmaning är att förstå de ekologiska konsekvenserna av besluten vi fattar, t.ex. i skogsindustrin, fiskenäringen och energisektorn. Ta del av hur AI och digitala tvillingar kan användas för att fatta väl underbyggda beslut som kombinerar ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Medverkande: Claes Strannegård, professor i kognitionsvetenskap, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS)
09.50–10.05
CELLMEMBRANET – HÖGA BERG OCH DJUPA DALAR
Våra celler omges av ett tunt membran med många funktioner, som att skydda från inkräktare som virus, förmedla signaler samt att kommunicera med andra celler. Till sin hjälp har cellmembranet dynamiska berg och dalar samt förmågan att separera molekyler. Ett membran med unika krafter och möjligheter.
Medverkande: Ingela Parmryd, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Arrangör: Svenska Kemisamfundet
10.10–10.25
GÖTEBORGSKANS GRAMMATIK, ORDFÖRRÅD OCH URSPRUNG
I industrialismens och urbaniseringens spår växte Göteborgs befolkning kraftigt runt sekelskiftet 1900. Kvinnor och män från omgivande landskap fick arbete i stadens fabriker, och det byggdes nya stadsdelar för de nytillkomna stadsborna. Föräldrarna må ha talat bohuslänska eller västgötska, men barnens modersmål blev göteborgska.
Medverkande: Lars-Gunnar Andersson, professor em. i svenska språket, Göteborgs universitet
Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS)
10.35–11.05
KÄRLEK FÖR ALLA — ALLA ELEVER SKA FÅ KUNSKAPER
Hur har området sexualitet, samtycke och relationer förändrats i skolan? Vad visar Skolinspektionens granskningar när det gäller hur undervisningen ser ut och vilken kvalitet den håller? Hur ser skolornas arbete ut när det gäller att förebygga och bemöta intolerans i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer? Vad säger forskningen? Varför är det viktigt att eleverna görs delaktiga i undervisningen och vad säger författaren Jessica Schifauer som många läser i skolan?
Medverkande: Olivia Öberg, utredare, Skolinspektionen, Karin Gunnarsson, docent i pedagogik, Stockholms universitet, Jessica Schifauer, författare, Teresa Fernandez Long, undervisningsråd, Skolverket och Jonatan Lamy, ordförande, Sveriges elevkårer
Arrangör: Skolinspektionen
11.15–11.30
ATT LEVA OCH ARBETA MED SMARTA MASKINER
Digitalisering är mycket mer än teknik. Vi är mitt i ett stort skifte där allt-i-allo-teknik integreras i hela samhället och ekonomin. Den nya generationens teknik skapar stora möjligheter såväl som utmaningar vilka kräver omställningsvilja och lärande. Hur ser framtidens arbetsliv och digitaliserade samhälle ut när vi arbetar, skapar och lever med smarta maskiner?
Medverkande: Joakim Wernberg, forskningsledare, Entreprenörskapsforum och lektor, Lunds universitet
Arrangör: Entreprenörskapsforum
11.40–11.55
BARNPSYKIATRI SOM GÖR SKILLNAD
Hur kan vi möta ökande psykisk ohälsa bland unga? Här presenteras Primamodellen – en ny vårdmodell med fokus på helhet, tillgänglighet och förändringskraft. Ett samtal om att skapa verklig skillnad inom barnpsykiatrin.
Medverkande: Maj-Britt Giacobini, med.dr., överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och klinisk genetik, Åsa Schlyter och Anna Wiklund, båda leg. läkare och specialister i barn- och ungdomspsykiatri
Arrangör: Bokförlaget Stolpe
12.05–12.20
VILKA VERKTYG BEHÖVER BARN OCH UNGA FÖR ATT KUNNA FRÄMJA SIN PSYKISKA HÄLSA?
Ungas psykiska ohälsa är ett ständigt närvarande ämne i samhällsdebatten. Men vad vet vi om hur den bäst kan förebyggas? Vad säger forskningen om hur vi skulle kunna vända trenden? Annika Lexén, ansvarig för projektet ”Främjande av psykisk hälsa i Gen Z” och Hilda Johnsson, projektledare för Suicide Zeros läromedel ”Livsviktiga snack i skolan”, i ett samtal.
Medverkande: Annika Lexén, docent, Lunds universitet och Hilda Johnsson, projektledare. Moderator: Anna Matzinger, Suicide Zero
Arrangör: Suicide Zero
12.55–13.10
OM ROUSSEAUS UPPFOSTRINGSFILOSOFI
Barndomens naturtillstånd skulle bevaras genom uppfostran – Rousseaus tankar om hur ett bättre samhälle ska skapas har allt sedan 1700-talet påverkat pedagogiken men också kulturen i stort, med avtryck hos Carl Jonas Love Almqvist och Ellen Key. Tankegångarna kan även skönjas i 1900-talets barnlitteratur, inte minst hos Astrid Lindgren.
Medverkande: Marianne Molander Beyer, docent i franska och lektor i språkdidaktik
Arrangör: Appell Förlag
13.20–13.35
I SPRICKAN MELLAN RÖST OCH BILD
Samtidens mediala och digitala landskap vilar på idéer om gränslös tillgänglighet och översättbarhet. Men översättning bygger ofta på ideologiska föreställningar om identitet, gemenskap och offentlighet. I skärningspunkten mellan översättningens och den rörliga bildens praktik frågar forskare hur översättning kan tillämpas som kritisk metod.
Medverkande: Andjeas Ejiksson, konstnär, filmskapare och postdoktor, HDK-Valand, Göteborgs universitet
Arrangör: Vetenskapsrådet
13.45–14.15
HUR FÖREBYGGA OCH HANTERA PÅGÅENDE DÖDLIGT VÅLD?
Situationer med pågående dödligt våld (PDV) i offentliga miljöer utgör en stor utmaning för samhället. Vad kan göras för att förebygga sådana incidenter samt vilken kunskap och metodutveckling behövs för att dagens och morgondagens polis och sjukvård ska vara rustade för att hantera sådana händelser?
Medverkande: Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, Robin Andersson Malmros, fil.dr i offentlig förvaltning, Göteborgs universitet, Ulf Petersson, fil.dr i vårdvetenskap och Niklas Frostmarker, polislärare. Samtliga vid Högskolan i Borås
Arrangör: Högskolan i Borås
14.30–14.45
INGMAR BERGMAN BAKOM KULISSERNA
Ingmar Bergman, i första hand omskriven som filmregissör, uppmärksammas här som den legendariska teaterregissör han också var. Med hjälp av brevväxlingar, regiböcker och dagboksanteckningar synliggörs hur teateruppsättningarna skapades i nära samarbete med scenografer, skådespelare och en rad andra medarbetare.
Medverkande: Karin Helander, professor i teatervetenskap
Arrangör: Appell Förlag
16.35–16.50
EN HATTPARAD GENOM HÖGSKOLAN
Har det alltid hetat filosofie doktor? Hur gick det till när tekniker, veterinärer, ja även skogsforskare fick sina egna doktorsgrader? Och vad är egentligen konstnärlig forskning? Idéhistorikern Henrik Björck ger några snabba inblickar i forskarutbildningarnas framväxt och specialisering utifrån sin nya, omfångsrika studie Vetenskapshistorisk hattparad: Forskarutbildningarna i det svenska högskolesystemets historia.
Medverkande: Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet
Arrangör: Kriterium och Makadam förlag
17.00–17.30
ARKITEKTURENS BETYDELSE FÖR KÄRLEK — RUM FÖR NÄRHET, LUST OCH FRIHET
Hur formar våra byggda miljöer möjligheter till kärlek, intimitet och gemenskap? I denna session utforskar vi hur arkitektur kan både möjliggöra och begränsa relationer – från offentliga platser där blickar möts till hem där vardagens intimitet utspelar sig. Med ett fokus på feminism och queera perspektiv, diskuterar vi hur normer kring kön, sexualitet och familj påverkar hur vi bygger våra städer och bostäder. Vad händer när vi tänker arkitektur som något mer än funktion – som en infrastruktur för känslor, kroppar och begär?
Medverkande: Josefin Persdotter, post.doc, Chalmers och Kalle Norwald, socionom, psykoterapeut och sexolog samt Thérèse Kristiansson, konstnär, arkitekt och forskare, organisationen MYCKET
Arrangör: Formas